Det talas om ett järnmalmspris över 150 USD per ton, efter det att priset varit upp över 145 USD per ton. Det är den högsta nivån sedan den 12 mars 2013. Till och med den mer lågkvalitativa 58-procentiga järnmalmen handlas till den högsta nivån på sju år.
Tre faktorer som påverkar
Sedan fyra månader blomstrar Kinas stålindustri. Denna tillförs nu mer än 90 miljoner ton per månad, som transporteras från fabriker, vilket visar att Kina är tillbaka på marknaden.
Två, det har skett ytterligare en nedgång i järnmalmslagren i kinesiska hamnar. Lagren i de 45 hamnar som undersöktes sjönk till totalt 1,6 miljoner ton förra veckan. Detta kommer vid en tidpunkt då stålverk vill fylla på med järnmalm och andra insatsvaror.
Brasilianska Vale meddelade i förra veckan att företaget avskaffat sitt mål för järnmalmsproduktion för 2020. Detta kommer sannolikt att förvärra problemet med hamnlagren. Vad som är värre är att det brasilianska företaget indikerade att saker och ting inte skulle bli så mycket bättre 2021.
Rusning efter kinesiska järnmalmsterminer
Ovanstående punkter ledde till en rusning på inhemska kinesiska börser där terminspriset på järnmalm blev så högt som 149 USD per ton. En rapport från Kina noterade att Dalian Commodity Exchange instruerade sina medlemmar att de skulle handla järnmalm på ett ”rationellt och efterlevande sätt”.
Statistik från Commonwealth Bank of Australia berättar om hur väl den kinesiska ekonomin har återhämtat sig. Kina står vanligtvis för cirka 70 % av den globala sjöburna importen av järnmalm. Under de första nio månaderna 2020 var Kinas intag 76 %, vilket utan tvekan återspeglar dess återhämtning medan de flesta utvecklade ländernas ekonomierna kämpade (och fortfarande kämpar) med effekterna av COVID-19.
Kinas tillverkningsindustri driver efterfrågan på malm
I november steg Kinas inköpschefsindex till 52, där 50 är nivån som skiljer tillväxt från fallande produktion. Den siffran var mycket bättre än konsensusprognoser.
En annan regelbunden undersökning, exportaktiviteten i Kina, visade den högsta nivån på 10 år i november 2020. Siffran stannade på 54,9.
Kina fortsätter att investera kraftigt i infrastruktur. För tre veckor sedan tillkännagav Kina till exempel byggandet av en ny 1100 km lång järnvägslinje från Sichuan-provinsen till Lhasa, Tibet. Infrastruktur står för så mycket som 25 procent av efterfrågan på kinesiskt stål.
