Nyheter
Indiens veteproduktion och export vissnar i värmen
Efter att ha lidit under blåsig hetta sedan det kritiska stadiet i mitten av mars har Indiens veteskörd minskat med 10-15 procent, vilket minskar den prognostiserade produktionen från 110 miljoner ton till 99 miljoner ton för regleringsåret 2022-2023, enligt en Global Agricultural Information Network från Foreign Agricultural Service vid US Department of Agriculture (USDA).

USDA Post New Delhi genomförde en schemalagd åkerturné 2-6 maj för att bedöma produktionen av vetegrödor under vinterplantering i de viktiga produktionsstaterna Uttar Pradesh och Bihar.
Skörden hade utvecklats väl under adekvata fukt- och temperaturförhållanden under hela februari, vilket höjde förväntningarna på en rekordskörd på uppåt 110 miljoner ton, upp från fjolårets rekord på 109,6 ton. Dock har ökningen i temperaturer under grödans sädfyllningsstadium påverkat kornsättningen, vilket resulterat i mindre kornstorlek och en högre andel omogna/krympta korn.
”Avkastningen i Indiens vetebälte är 11 procent lägre än väntat, med avkastningsnivåer i vissa områden på 20-30 procent”, sa USDA. ”Uttar Pradesh och Bihar tillsammans med Madhya Pradesh är bland Indiens ledande veteproducenter och levererar spannmål för både den privata handeln och för export.”
Som ett resultat av förväntade förluster tillkännagav den indiska regeringen den 13 maj i år ett förbud mot veteexport, med strikt begränsade undantag, med hänvisning till den plötsliga ökningen av globala vetepriser och de resulterande riskerna för livsmedelssäkerheten för Indien.
Efter utbrottet av covid-19-pandemien 2020 framstod Indien som en potentiellt viktig veteexportör för regionen Mellanöstern/Sydasien på grund av globala försörjningsstörningar. Indien är världens näst största veteproducent efter Kina, men började först nyligen göra sin närvaro märkbar på exportmarknaden samtidigt som man säkerställer tillräckliga försörjningar till sina 1,4 miljarder invånare.
2021-2022 exporterade Indien 8,5 miljoner ton vete, och USDA hade räknat med att exporten skulle bli rekordhöga 10 miljoner ton för 2022-2023 innan värmeböljan minskade skörden i april.
När Rysslands invasion av Ukraina störde exporten av vete från Svartahavsregionen hade Indiens bidrag till den globala marknaden varit välkommet. Även om det bara skulle ha representerat cirka 5 procent av världens vetehandel, hade nationer som var starkt beroende av Svartahavsvete, som Egypten, sökt sig till Indien efter basfödan.
Vete får nu endast skickas från landet av två skäl – där det finns ett arrangemang som involverar en oåterkallelig remburs som utfärdades före dagen för förbudet och med tillstånd från Indiens regering till andra länder för att uppfylla livsmedelssäkerhetbehov.
”Källor rapporterar att 5 miljoner ton till 6 miljoner ton vete var under kontrakt för export under de första fyra månaderna av regleringsåret 2022-23,” sade USDA. ”Under den nuvarande marknadsutbudssituationen skulle Indiens veteexport 2022-2023 knappt nå 6 miljoner ton.”
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

