Nyheter
Indiens planer på ökad sockerexport går om intet
I fredags i förra veckan lät en källa från Indiens handelsministerium meddela att de indiska försöken att tvinga producenterna att exportera de miljontals ton socker som landet har i produktionsöverskott inte kommer att lyckas, i alla fall inte utan stora subventioner för sockerexporten. Tanken var att påbudet från de indiska myndigheterna skulle tvinga Indiens sockerbruk att sälja sitt socker på den globala råvarumarknaden och att intäkterna skulle användas till att betala vad sockerbruken är skyldiga landets jordbrukare för de sockerrör som används för att producera råsocker.
Världens näst största sockerproducent
Indien, världens näst största sockerproducent, meddelande under september nya regler som gör det obligatoriskt för sockerproducenterna att öka exporten av socker till åtminstone fyra miljoner ton för den innevarande skördesäsongen. Tanken var att detta skulle minska de stora sockerbergen i Indien.
Sockerpriset har drivits av ett rally i råsockerterminerna som orsakats av en prishöjning på bensin i Brasilien, vilket förväntas leda till en ökad efterfrågan på sockerrörsbaserad etanol. Trots detta har emellertid sockerpriset svårt att ta sig över nivån 13,5 – 14 cent per pound, den nivå som anses kunna lyfta den indiska sockerexporten.
Sanjeev Babar, VD på Sugar Factories Federation, säger att det saknas en exportparitet vid dagens prisnivåer och att sockerbruken behöver statliga subventioner för att exporten skall vara livskraftig. Han säger att utan sådana kan inte sockerbruken klara ytterligare förluster och kan då tvingas att lägga ned sin verksamhet.
Subventioner på 4 000 rupier
Den indiska regeringen gav under skördeåret 2014/2015 en subvention om 4 000 rupier per ton socker som exporterades i syfte att minska de sockerberg som uppstått efter fem års överskottsproduktion. I dagsläget är inget av sockerbruken i delstaten Maharashtra redo att producera råsocker för export utan att de får löften om exportsubventioner. Den indiska regeringen har ännu inte meddelat om den har för avsikt att förlänga den tidigare sockersubventionen till slutet av september 2016.
Den mer modesta planen för export av råsocker från Indien som nyligen publicerades anger att sockerexporten för skördeåret 2015/2106 skall uppgå till 1,8 miljoner ton. Denna siffra skall emellertid ställas mot de 1,3 miljoner ton som Indien exporterade under 2014/2015.
Nyheter
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter2 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden