Följ oss

Nyheter

Indien – Tradition och nutid med guldet i fokus

Publicerat

den

Guldcentralen - Investera i guldIndien är för många guldentusiaster ett ganska speciellt land som ofta beskrivs ha ett mer traditionellt än ett samhällsekonomiskt förhållande till guldet. Å ena sidan citeras ofta festivaler som till exempel Dhanteras och Akshaya Tritiya som guldets högtider; å andra sidan uppmäts Indiens valutareserver till 10 procent i guld, motsvarande 557,7 ton. Detta medför en tveeggad bild av Indien som en aktör inom guldmarknaden.

Vår förhoppning i denna artikel som är den andra i vår artikelserie om ett urval av länder och deras förhållande till guldet, är att ge en klarare bild på Indien och dess inverkan på guldmarknaden.

Det forna Indien och guldet

Karta över indien med flaggaNär guld och Indien kommer på tal i samma mening, nämns oftast Dhanterasfestivalen som är den första dagen för en större femdagarsfestival, den så kallade Diwalifestivalen. Dhanteras kommer av ordet Dhan som betyder rikedom och uppkomsten av högtiden kommer av dyrkan av gudinnan Lakshmi och infaller under den trettonde dagen i Oktober-Novembers måncykel, även kallat Krishna paksha (lit. den mörka fjortondenatten).

Enligt legenden var en indisk prins dömd att bli biten av en orm på den fjärde dagen i sitt äktenskap. Prinsens nyblivna hustru tog sig an dessa ord och skapade en listig plan för att lura döden: Hon övertygade prinsen om att hålla sig vaken under den fjärde kvällen medan hon placerade ett överflöd av skattkammarens rikedomar och levande oljelampor utanför prinsens gemak.

Under tiden hade dödens gud Yama antagit formen av en giftorm och ringlat till palatset för att skrida till profetians verk. Men vid synen av alla rikedomar som hade fått ett gudomligt sken i ljuset av oljelamporna, hade han blivit alldeles handlingsförlamad. Dödens gud var överlistad och lät därefter prinsen vara i fred, allt tack vare prinsessans sluga plan. Sedan dess har Dhanterasfestivalen firats inte bara som en högtid för äktenskap utan även som en vördnad för Yama.

Vi här på guldcentralen är förstås inga historiker, men vi finner sensmoralen i mytologin som en passande symbolisk liknelse till guldets egenskap som en evig värdebevarare, som i legendens fall lyckats muta iväg självaste Döden. Att guld därav har en sådan livsräddande egenskap finner vi väldigt tillfredsställande då vi länge har förespråkat guldet som ett viktigt investeringsskydd och ett finansiellt ’livsräddande’ investeringsobjekt.

Det traditionella förhållandet till guld har anrika rötter och ett vanligt uttryck i det indiska samhället är ’inget guld – inget äktenskap’, ett vanligt inslag i denna högtid. Men guldet är inte bara kvinnans bästa vän (normalt sett diamanter men nåja) utan används ritualmässigt som utsmyckning för tempel och även boskap. Detta har förstås bidragit till bilden av Indien som ett land med en smått gammaldags syn på guldet, men i själva verket handlar det om guldets egenskap som en tidlös symbol för välstånd, överflöd, men framförallt social status.

Dhanterasfestivalen är en högtid som utöver guldtraditionen ofta präglas av äktenskap. Hemgiften utgörs oftast av guld i form av juveler och andra klenoder.

I det här traditionella perspektivet på guldet hittar vi ledtrådar till varför metallen används som internationellt erkänt handelsmedium. Guldets huvudsakliga egenskap, nämligen dess beständighet, passar väl in i både traditionella och ekonomiska sammanhang där den lämpar sig ypperligt för att representera värde. Därför är guld immunt mot inflation, vilket man knappast kan säga om fiatvalutor. För att dra ett enkelt exempel så är ett kilo guld fortfarande ett kilo guld tio sekler fram. Det kan inte sägas om en handfull 20-lappar som undergått devalvering. Denna liknelse påvisar guldets överlägsenhet som ett mått för värde, för vem vill ha en måttstock som hela tiden ökar i skala?

Indien idag

Traditioner åsido, Indiens efterfrågan på guld har ett finansiellt syfte med ett långtidsperspektiv. Indien har under en överskådlig period importerat stora mängder guld och snabbast klättrat upp i toppen som världen största guldimportör. Mellan åren 2006-2011 importerade Indien över 4,300 ton guld och enligt World Gold Council beräknas Indien ha över 557 ton allokerade i valutareserver som motsvarar 10 procent av den totala reserven.

Denna köpperiod har däremot också medfört en del problem och har enligt vissa kommentatorer bidragit till Indiens budgetunderskott och därmed också devalveringen av den indiska rupien (INR). Reserve Bank of India utlyste också därför att högre tullavgifter skulle införas för import av guld, vilket gett effekt: Guldimporten för året 2012 beräknas bli cirka 650 ton, en sänkning på över 300 ton från fjolårets 969 ton.

Guldet fortsätter trots sänkt import att åtnjuta en stor popularitet bland Indiens massor, som består till två tredjedelar av människor som bor ute i landsbygden. På grund av att Indiens bankväsende inte lyckats slå rot på landsbygden är det vanligt att människorna här investerar i guld för att skydda sig mot inflation.

Diagram över hur mycket guld Indien importerar per år

Indiens guldimport beräknas minska till ca. 650 ton för år 2012. Anledningarna till detta har varit många, bland annat Indiens nuvarande budgetunderskott som bidragit till att rupien devalverats. Centralbanken har därför utlyst ökade tullavgifter för att reducera importen och stödja rupien.

Detta är dock inte det enda som talar för en sänkt import; mycket handlar om efterfrågan också. Mellan perioden 2009 och 2011 har Indien påvisat en stark trend med en växande efterfrågan från både juvelhandeln och från investerare. Därefter har trenden svalnat av och medfört en lägre efterfrågan på guldet. I och med att en stor del av konsumenterna har en lägre inkomst kan fenomenet till stort bero på att kunderna helt enkelt har en sämre tolerans mot prishöjningar. Åren 2008 och 2009 som var präglade av globala finansiella problem och guldimporten minskade drastiskt, men när röken hade lagt sig spikade importen för 2010 och 2011 till rekordnivåer, vilket stärker vårt argument om latent köpkraft bland Indiens guldkonsumenter och varför året 2012 inte direkt varslar för en framtid med fortsatt sänkta importer utan tvärtom utgör en konsolidering inför framtida år. I slutändan är det sannolikt att Indiens guldhistoria kommer att fortsätta i en överskådlig framtid framöver.

Efterfrågan på guld i Indien och Kina för smycken respektive investering

Kina är på väg att gå om Indien som världens största importör av guldvaror. Indien förefaller ha sämre tolerans för högre prisnivåer. Detta tror vi beror på att Indiens efterfrågan på guld till stor del utgörs av smycken, vilket riktar sig till en mindre köpstark grupp än de som köper guld i investeringssyfte. Indiens stora låg- och medelklass bidrar därför till en latent köpkraft som agerar stöd för guldpriset. Det är framförallt Indien och Kinas ageranden på guldmarknaden som dikterar riktningen för guldpriset. Det faktum att båda dessa länder är positivt inställda till guldet talar för en fortsatt stark prisutveckling med god support.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Nyheter

Ny upptäckt av sällsynta jordartsmetaller i Småland

Publicerat

den

Undersökning av mineraliseringar med hjälp av en spektrometer i Olserum.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) kan nu visa upp en tidigare helt okänd förekomst av sällsynta jordartsmetaller i Småland. Fyndet gjordes i samband med de undersökningar som sker inom ramen för regeringsuppdraget om att kartlägga malmpotentiella områden.

Kartläggningar som SGU genomfört i Småland visar att landskapet har flera områden med sällsynta jordartsmetaller. Redan 2023 pekades området runt Olserum ut som ett riksintresse för sina fyndigheter. Sedan tidigare är även Norra Kärr utanför Gränna uppmärksammat för höga halter av sällsynta jordartsmetaller.

Nu har SGU hittat en tidigare helt okänd förekomst av sällsynta jordartsmetaller vid Öbälen, cirka fyra mil söder om Olserum. Halterna i det provtagna materialet är jämförbara med de i Olserum. Dessutom har andra kritiska och strategiska råvaror konstaterats i samband med provtagningen. Intressanta fynd har också gjorts på andra platser i det undersökta området.

– Utöver sällsynta jordartsmetaller har även höga eller förhöjda halter av bland annat fosfat, koppar, uran, vanadin och krom påträffats bland de provtagna mineralförekomsterna, säger Alexander Lewerentz, statsgeolog och projektledare på SGU.

Under 2025 väntar ytterligare kartläggningar i Småland och Östergötland med fokus på metaller och mineral som behövs för såväl den gröna omställningen som vårt försvar.

– Att vi hittat helt nya uppslag för sällsynta jordartsmetaller visar hur viktiga dessa undersökningar är för att kartlägga förekomsterna av kritiska och strategiska råvaror i Sverige, säger Alexander Lewerentz.

Sällsynta jordartsmetaller är en grupp med 17 grundämnen. Hela åtta av dessa upptäcktes under 1700- och 1800-talen i Ytterby gruva utanför Vaxholm i Stockholm.

Världens behov av sällsynta jordartsmetaller har ökat kraftigt i takt med att efterfrågan på smart och grön teknik blivit större. EU har också skärpt kraven på medlemsländerna om ökad egen produktion av bland annat sällsynta jordartsmetaller, där den största delen av världens produktion i dag sker i Kina.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tre bra aktier inom koppar med fokus på stabila lågkostnadsprojekt

Publicerat

den

Koppargruva tillhörande Hudbay

Sheraz Mian, analyschef på Zacks, väljer ut de tre bästa aktierna inom koppar. Gemensamma teman bakom dessa rekommendationer är fokus på stabila, lågkostnadsprojekt i stabila jurisdiktioner i den utvecklade världen, samt exponering mot den växande efterfrågan på koppar som drivs av elektrifiering och energiomställning.

Hudbay Minerals

Hudbay Minerals har visat stark utveckling genom en trippel av framgångsfaktorer: effektiv drift i Peru, optimerad infrastruktur i Manitoba och en stark balansräkning som nu är nästan skuldfri. Deras tillväxtpotential förstärks av deras Copper World-projekt i USA, som nyligen fått viktiga miljötillstånd. Företaget har även fördelar av förbättrad produktion och högre återvinningsgrad.

Arizona Metals

Arizona Metals äger 100 procent av Kay-projektet, ett högkvalitativt kopparprojekt i Arizona. Deras vulkanogena massiva sulfidfyndighet innebär lägre kapitalkostnader och enkel finansiering, vilket gör projektet mindre riskfyllt. Företaget väntas dra nytta av potentiellt förbättrade federala tillståndsprocesser och en strategisk position nära Phoenix. År 2024 är ett viktigt år för att visa projektets potential.

Arizona Sonoran Copper

Arizona Sonoran Copper har låg risk tack vare projektets skala, rätt geografiska läge och närhet till en kunnig arbetsstyrka. Fokus för 2025 är att stärka den geologiska förståelsen och konvertera resurser till reserver, vilket förväntas höja projektets värdering. Företaget har en hög konverteringsgrad av resurser till reserver och gynnas av en stabil verksamhetsmiljö.

Sheraz Mian, analyschef på Zacks, går igenom kopparmarknaden och bra aktier inom koppar.
Fortsätt läsa

Nyheter

Väderfenomenet El Niño som har stor påverkan på jordbruket är minst 250 miljoner år gammalt

Publicerat

den

Vågor på strand

Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea.

El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år. De båda företeelserna är kopplade till varandra med den gemensamma benämningen ENSO (El Niño – Southern Oscillation). Företeelsen pågår vanligtvis i nio till tolv månader med kulmen kring jul (därav namnet El Niño = gossebarnet).

Fenomenet påverkar temperaturen, hastigheten och styrkan hos havsströmmarna. El Niño lämnar även avtryck på lokala och regionala väderförhållanden. Extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder påverkar miljontals människor i Sydamerika och Australien.

Det har hittills varit oklart hur långt tillbaka i tiden klimatfenomenet sträcker sig. Men i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, kan ett internationellt forskarlag slå fast att El Niño och Southern Oscillation har en historia på minst 250 miljoner år.

– Genom klimatsimuleringar fann vi att ENSO har varit ett ledande klimatfenomen långt före mänsklighetens historia. Det var en stor upptäckt för oss, säger Zhengyao Lu, naturgeografiforskare vid Lunds universitet som medverkat i studien.

El Niño var ännu starkare tidigare under historien

Med hjälp av en global klimatmodell, samt beräkningar av atmosfäriska och oceaniska processer lyckades forskarna kartlägga ENSO:s historia i intervaller om tio miljoner år. Det visade sig, något förvånande, att fenomenet varit betydligt starkare under flera historiska perioder jämfört med idag. Studien ger forskarna viktiga nycklar till att förstå hur fenomenet samverkar med de klimatförändringar som vi ser idag.

– En bättre förståelse för ENSO:s historia kan ge oss nya insikter om hur fenomenet kan komma att förändras i framtiden. Resultaten antyder att ENSO kommer att fortsätta vara den mest betydande källan till årliga variationer i klimatet globalt, säger Zhengyao Lu.

Den nya studien hjälper forskarna att utveckla mer realistiska klimatmodeller när det kommer till topografi, växthusgasnivåer, solstrålning och batymetri. Zhengyao Lu berättar att forskningen kommer att kunna ge viktiga upplysningar till framtida klimatprognoser.

– De senaste och kommande extrema El Niño-händelser kan i första hand drivas av antropogena klimatförändringar. Men på en tidsskala på 250 miljoner år har naturlig variation och andra faktorer lett till större förändringar. Det är hursomhelst av yttersta vikt att vi kan förstå hur det här klimatfenomenet beter sig i en allt varmare värld, säger Zhengyao Lu.

Studien – som letts från Duke University och Peking University – publiceras i PNAS: ”Persistently active El Niño-Southern Oscillation since the Mesozoic”

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära