Nyheter
Indien – Tradition och nutid med guldet i fokus

Indien är för många guldentusiaster ett ganska speciellt land som ofta beskrivs ha ett mer traditionellt än ett samhällsekonomiskt förhållande till guldet. Å ena sidan citeras ofta festivaler som till exempel Dhanteras och Akshaya Tritiya som guldets högtider; å andra sidan uppmäts Indiens valutareserver till 10 procent i guld, motsvarande 557,7 ton. Detta medför en tveeggad bild av Indien som en aktör inom guldmarknaden.
Vår förhoppning i denna artikel som är den andra i vår artikelserie om ett urval av länder och deras förhållande till guldet, är att ge en klarare bild på Indien och dess inverkan på guldmarknaden.
Det forna Indien och guldet
När guld och Indien kommer på tal i samma mening, nämns oftast Dhanterasfestivalen som är den första dagen för en större femdagarsfestival, den så kallade Diwalifestivalen. Dhanteras kommer av ordet Dhan som betyder rikedom och uppkomsten av högtiden kommer av dyrkan av gudinnan Lakshmi och infaller under den trettonde dagen i Oktober-Novembers måncykel, även kallat Krishna paksha (lit. den mörka fjortondenatten).
Enligt legenden var en indisk prins dömd att bli biten av en orm på den fjärde dagen i sitt äktenskap. Prinsens nyblivna hustru tog sig an dessa ord och skapade en listig plan för att lura döden: Hon övertygade prinsen om att hålla sig vaken under den fjärde kvällen medan hon placerade ett överflöd av skattkammarens rikedomar och levande oljelampor utanför prinsens gemak.
Under tiden hade dödens gud Yama antagit formen av en giftorm och ringlat till palatset för att skrida till profetians verk. Men vid synen av alla rikedomar som hade fått ett gudomligt sken i ljuset av oljelamporna, hade han blivit alldeles handlingsförlamad. Dödens gud var överlistad och lät därefter prinsen vara i fred, allt tack vare prinsessans sluga plan. Sedan dess har Dhanterasfestivalen firats inte bara som en högtid för äktenskap utan även som en vördnad för Yama.
Vi här på guldcentralen är förstås inga historiker, men vi finner sensmoralen i mytologin som en passande symbolisk liknelse till guldets egenskap som en evig värdebevarare, som i legendens fall lyckats muta iväg självaste Döden. Att guld därav har en sådan livsräddande egenskap finner vi väldigt tillfredsställande då vi länge har förespråkat guldet som ett viktigt investeringsskydd och ett finansiellt ’livsräddande’ investeringsobjekt.
Det traditionella förhållandet till guld har anrika rötter och ett vanligt uttryck i det indiska samhället är ’inget guld – inget äktenskap’, ett vanligt inslag i denna högtid. Men guldet är inte bara kvinnans bästa vän (normalt sett diamanter men nåja) utan används ritualmässigt som utsmyckning för tempel och även boskap. Detta har förstås bidragit till bilden av Indien som ett land med en smått gammaldags syn på guldet, men i själva verket handlar det om guldets egenskap som en tidlös symbol för välstånd, överflöd, men framförallt social status.
Dhanterasfestivalen är en högtid som utöver guldtraditionen ofta präglas av äktenskap. Hemgiften utgörs oftast av guld i form av juveler och andra klenoder.
I det här traditionella perspektivet på guldet hittar vi ledtrådar till varför metallen används som internationellt erkänt handelsmedium. Guldets huvudsakliga egenskap, nämligen dess beständighet, passar väl in i både traditionella och ekonomiska sammanhang där den lämpar sig ypperligt för att representera värde. Därför är guld immunt mot inflation, vilket man knappast kan säga om fiatvalutor. För att dra ett enkelt exempel så är ett kilo guld fortfarande ett kilo guld tio sekler fram. Det kan inte sägas om en handfull 20-lappar som undergått devalvering. Denna liknelse påvisar guldets överlägsenhet som ett mått för värde, för vem vill ha en måttstock som hela tiden ökar i skala?
Indien idag
Traditioner åsido, Indiens efterfrågan på guld har ett finansiellt syfte med ett långtidsperspektiv. Indien har under en överskådlig period importerat stora mängder guld och snabbast klättrat upp i toppen som världen största guldimportör. Mellan åren 2006-2011 importerade Indien över 4,300 ton guld och enligt World Gold Council beräknas Indien ha över 557 ton allokerade i valutareserver som motsvarar 10 procent av den totala reserven.
Denna köpperiod har däremot också medfört en del problem och har enligt vissa kommentatorer bidragit till Indiens budgetunderskott och därmed också devalveringen av den indiska rupien (INR). Reserve Bank of India utlyste också därför att högre tullavgifter skulle införas för import av guld, vilket gett effekt: Guldimporten för året 2012 beräknas bli cirka 650 ton, en sänkning på över 300 ton från fjolårets 969 ton.
Guldet fortsätter trots sänkt import att åtnjuta en stor popularitet bland Indiens massor, som består till två tredjedelar av människor som bor ute i landsbygden. På grund av att Indiens bankväsende inte lyckats slå rot på landsbygden är det vanligt att människorna här investerar i guld för att skydda sig mot inflation.
Indiens guldimport beräknas minska till ca. 650 ton för år 2012. Anledningarna till detta har varit många, bland annat Indiens nuvarande budgetunderskott som bidragit till att rupien devalverats. Centralbanken har därför utlyst ökade tullavgifter för att reducera importen och stödja rupien.
Detta är dock inte det enda som talar för en sänkt import; mycket handlar om efterfrågan också. Mellan perioden 2009 och 2011 har Indien påvisat en stark trend med en växande efterfrågan från både juvelhandeln och från investerare. Därefter har trenden svalnat av och medfört en lägre efterfrågan på guldet. I och med att en stor del av konsumenterna har en lägre inkomst kan fenomenet till stort bero på att kunderna helt enkelt har en sämre tolerans mot prishöjningar. Åren 2008 och 2009 som var präglade av globala finansiella problem och guldimporten minskade drastiskt, men när röken hade lagt sig spikade importen för 2010 och 2011 till rekordnivåer, vilket stärker vårt argument om latent köpkraft bland Indiens guldkonsumenter och varför året 2012 inte direkt varslar för en framtid med fortsatt sänkta importer utan tvärtom utgör en konsolidering inför framtida år. I slutändan är det sannolikt att Indiens guldhistoria kommer att fortsätta i en överskådlig framtid framöver.
Kina är på väg att gå om Indien som världens största importör av guldvaror. Indien förefaller ha sämre tolerans för högre prisnivåer. Detta tror vi beror på att Indiens efterfrågan på guld till stor del utgörs av smycken, vilket riktar sig till en mindre köpstark grupp än de som köper guld i investeringssyfte. Indiens stora låg- och medelklass bidrar därför till en latent köpkraft som agerar stöd för guldpriset. Det är framförallt Indien och Kinas ageranden på guldmarknaden som dikterar riktningen för guldpriset. Det faktum att båda dessa länder är positivt inställda till guldet talar för en fortsatt stark prisutveckling med god support.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen

Investerare har den senaste tiden sökt sig till guld som en säker hamn i en konfliktfylld värld. Trumps ständiga attacker på både vänner och fiender har skapat en stor oreda. Med en ökad sannolikhet för en sänkt ränta i USA så blir guld ännu mer tilltalande. Kring midnatt mellan torsdag och fredag svensk tid passerade den gula ädelmetallen 3500 USD per uns på Comex-börsen.

Nyheter
Lyten, tillverkare av litium-svavelbatterier, tar över Northvolts tillgångar i Sverige och Tyskland

Amerikanska Lyten, världsledande inom litium-svavelbatterier, har tecknat ett bindande avtal om att förvärva Northvolts återstående tillgångar i Sverige och Tyskland. I affären ingår batterifabrikerna Northvolt Ett och Ett Expansion i Skellefteå, Northvolt Labs i Västerås samt planerade Northvolt Drei i tyska Heide. Dessutom förvärvas alla immateriella rättigheter (IP) från Northvolt.
De tillgångar Lyten nu tar över har tidigare värderats till cirka 5 miljarder dollar och omfattar 16 GWh i befintlig batteriproduktionskapacitet samt ytterligare 15 GWh under uppbyggnad. Transaktionen, som är helt finansierad med eget kapital från privata investerare, väntas slutföras under det fjärde kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.
Återstart av verksamheter och jobbtillfällen
Lyten planerar att omedelbart återuppta verksamheten vid anläggningarna i Skellefteå och Västerås efter att affären slutförts. Bolaget har även för avsikt att återanställa en stor del av den personal som tidigare sagts upp från Northvolt och ser långsiktiga sysselsättningsmöjligheter som en nyckel till fortsatt framgång.
– Det här är ett avgörande ögonblick för Lyten. Förvärvet ger oss de anläggningar och den svenska kompetens som krävs för att snabbare möta den kraftigt ökande efterfrågan på våra litium-svavelbatterier, säger Dan Cook, vd och medgrundare av Lyten.
Positivt mottagande från svenska regeringen
Förvärvet välkomnas även från politiskt håll.
– Det här är en vinst för Sverige och för våra ambitioner inom energi och industriell innovation, säger Ebba Busch, Sveriges vice statsminister.
Fortsatt global expansion
Förvärvet i Sverige och Tyskland är en del av Lytens större strategi att bygga en stark närvaro i både Europa och Nordamerika. Tidigare i år har Lyten också köpt Northvolt Dwa i Polen – Europas största tillverkare av batterilagringssystem – samt förvärvat Northvolts IP-portfölj för energilagring. Bolaget har även uttryckt intresse för att ta över Northvolt Six i Quebec, Kanada.
Batterier för framtiden – även i rymden
Lyten har utvecklat en egen teknikplattform baserad på 3D-grafen och fokuserar på nästa generations litium-svavelbatterier – en teknik med potential att revolutionera batteribranschen. Förutom försäljning till drönar- och försvarsindustrin förbereder Lyten även en batterilansering på den internationella rymdstationen ISS senare i år.
En svensk medgrundare, Lars Herlitz
Även om Lyten är amerikanskt så finns det en svensk medgrundare, Lars Herlitz.
Nyheter
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan

Gruvbolaget Lundin Gold har presenterat starka resultat från sin pågående prospektering vid Fruta del Norte-gruvan i Ecuador. Bolaget meddelar att man har utökat mineraliseringen vid Trancaloma samt upptäckt ett nytt koppar-guld-porfyrsystem vid Sandia, endast fyra kilometer norr om Trancaloma.
Enligt vd Ron Hochstein visar resultaten på den stora, ännu outnyttjade potentialen i området. ”Vi har nu bekräftat att mineraliseringen vid Trancaloma är kontinuerlig och sträcker sig både på djupet och i sidled. Samtidigt har vi upptäckt ett helt nytt system vid Sandia, vilket stärker bilden av en lovande porfyrkorridor direkt intill vår befintliga verksamhet,” säger han.
Bland höjdpunkterna från borrprogrammet märks ett borrhål vid Trancaloma som visade 667 meter med en koppar-ekvivalent (CuEq) på 0,44 %, inklusive 226 meter med 0,58 % CuEq. Vid Sandia påträffades 730 meter med 0,35 % CuEq från markytan, vilket bekräftar förekomsten av ett andra porfyrsystem.
Utforskningsprogrammet för 2025 är det största hittills inom området kring Fruta del Norte, med över 48 000 meter borrning genomförd hittills. Fokus ligger på att identifiera nya fyndigheter i närheten av den befintliga gruvan.

-
Nyheter3 veckor sedan
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit
-
Nyheter3 veckor sedan
Fusionsföretag visar hur guld kan produceras av kvicksilver i stor skala – alkemidrömmen ska bli verklighet
-
Nyheter3 veckor sedan
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
Ryska militären har skjutit ihjäl minst 11 guldletare vid sin gruva i Centralafrikanska republiken
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva
-
Nyheter1 vecka sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter1 vecka sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export