Nyheter
Indien – Tradition och nutid med guldet i fokus

Indien är för många guldentusiaster ett ganska speciellt land som ofta beskrivs ha ett mer traditionellt än ett samhällsekonomiskt förhållande till guldet. Å ena sidan citeras ofta festivaler som till exempel Dhanteras och Akshaya Tritiya som guldets högtider; å andra sidan uppmäts Indiens valutareserver till 10 procent i guld, motsvarande 557,7 ton. Detta medför en tveeggad bild av Indien som en aktör inom guldmarknaden.
Vår förhoppning i denna artikel som är den andra i vår artikelserie om ett urval av länder och deras förhållande till guldet, är att ge en klarare bild på Indien och dess inverkan på guldmarknaden.
Det forna Indien och guldet
När guld och Indien kommer på tal i samma mening, nämns oftast Dhanterasfestivalen som är den första dagen för en större femdagarsfestival, den så kallade Diwalifestivalen. Dhanteras kommer av ordet Dhan som betyder rikedom och uppkomsten av högtiden kommer av dyrkan av gudinnan Lakshmi och infaller under den trettonde dagen i Oktober-Novembers måncykel, även kallat Krishna paksha (lit. den mörka fjortondenatten).
Enligt legenden var en indisk prins dömd att bli biten av en orm på den fjärde dagen i sitt äktenskap. Prinsens nyblivna hustru tog sig an dessa ord och skapade en listig plan för att lura döden: Hon övertygade prinsen om att hålla sig vaken under den fjärde kvällen medan hon placerade ett överflöd av skattkammarens rikedomar och levande oljelampor utanför prinsens gemak.
Under tiden hade dödens gud Yama antagit formen av en giftorm och ringlat till palatset för att skrida till profetians verk. Men vid synen av alla rikedomar som hade fått ett gudomligt sken i ljuset av oljelamporna, hade han blivit alldeles handlingsförlamad. Dödens gud var överlistad och lät därefter prinsen vara i fred, allt tack vare prinsessans sluga plan. Sedan dess har Dhanterasfestivalen firats inte bara som en högtid för äktenskap utan även som en vördnad för Yama.
Vi här på guldcentralen är förstås inga historiker, men vi finner sensmoralen i mytologin som en passande symbolisk liknelse till guldets egenskap som en evig värdebevarare, som i legendens fall lyckats muta iväg självaste Döden. Att guld därav har en sådan livsräddande egenskap finner vi väldigt tillfredsställande då vi länge har förespråkat guldet som ett viktigt investeringsskydd och ett finansiellt ’livsräddande’ investeringsobjekt.
Det traditionella förhållandet till guld har anrika rötter och ett vanligt uttryck i det indiska samhället är ’inget guld – inget äktenskap’, ett vanligt inslag i denna högtid. Men guldet är inte bara kvinnans bästa vän (normalt sett diamanter men nåja) utan används ritualmässigt som utsmyckning för tempel och även boskap. Detta har förstås bidragit till bilden av Indien som ett land med en smått gammaldags syn på guldet, men i själva verket handlar det om guldets egenskap som en tidlös symbol för välstånd, överflöd, men framförallt social status.
Dhanterasfestivalen är en högtid som utöver guldtraditionen ofta präglas av äktenskap. Hemgiften utgörs oftast av guld i form av juveler och andra klenoder.
I det här traditionella perspektivet på guldet hittar vi ledtrådar till varför metallen används som internationellt erkänt handelsmedium. Guldets huvudsakliga egenskap, nämligen dess beständighet, passar väl in i både traditionella och ekonomiska sammanhang där den lämpar sig ypperligt för att representera värde. Därför är guld immunt mot inflation, vilket man knappast kan säga om fiatvalutor. För att dra ett enkelt exempel så är ett kilo guld fortfarande ett kilo guld tio sekler fram. Det kan inte sägas om en handfull 20-lappar som undergått devalvering. Denna liknelse påvisar guldets överlägsenhet som ett mått för värde, för vem vill ha en måttstock som hela tiden ökar i skala?
Indien idag
Traditioner åsido, Indiens efterfrågan på guld har ett finansiellt syfte med ett långtidsperspektiv. Indien har under en överskådlig period importerat stora mängder guld och snabbast klättrat upp i toppen som världen största guldimportör. Mellan åren 2006-2011 importerade Indien över 4,300 ton guld och enligt World Gold Council beräknas Indien ha över 557 ton allokerade i valutareserver som motsvarar 10 procent av den totala reserven.
Denna köpperiod har däremot också medfört en del problem och har enligt vissa kommentatorer bidragit till Indiens budgetunderskott och därmed också devalveringen av den indiska rupien (INR). Reserve Bank of India utlyste också därför att högre tullavgifter skulle införas för import av guld, vilket gett effekt: Guldimporten för året 2012 beräknas bli cirka 650 ton, en sänkning på över 300 ton från fjolårets 969 ton.
Guldet fortsätter trots sänkt import att åtnjuta en stor popularitet bland Indiens massor, som består till två tredjedelar av människor som bor ute i landsbygden. På grund av att Indiens bankväsende inte lyckats slå rot på landsbygden är det vanligt att människorna här investerar i guld för att skydda sig mot inflation.
Indiens guldimport beräknas minska till ca. 650 ton för år 2012. Anledningarna till detta har varit många, bland annat Indiens nuvarande budgetunderskott som bidragit till att rupien devalverats. Centralbanken har därför utlyst ökade tullavgifter för att reducera importen och stödja rupien.
Detta är dock inte det enda som talar för en sänkt import; mycket handlar om efterfrågan också. Mellan perioden 2009 och 2011 har Indien påvisat en stark trend med en växande efterfrågan från både juvelhandeln och från investerare. Därefter har trenden svalnat av och medfört en lägre efterfrågan på guldet. I och med att en stor del av konsumenterna har en lägre inkomst kan fenomenet till stort bero på att kunderna helt enkelt har en sämre tolerans mot prishöjningar. Åren 2008 och 2009 som var präglade av globala finansiella problem och guldimporten minskade drastiskt, men när röken hade lagt sig spikade importen för 2010 och 2011 till rekordnivåer, vilket stärker vårt argument om latent köpkraft bland Indiens guldkonsumenter och varför året 2012 inte direkt varslar för en framtid med fortsatt sänkta importer utan tvärtom utgör en konsolidering inför framtida år. I slutändan är det sannolikt att Indiens guldhistoria kommer att fortsätta i en överskådlig framtid framöver.
Kina är på väg att gå om Indien som världens största importör av guldvaror. Indien förefaller ha sämre tolerans för högre prisnivåer. Detta tror vi beror på att Indiens efterfrågan på guld till stor del utgörs av smycken, vilket riktar sig till en mindre köpstark grupp än de som köper guld i investeringssyfte. Indiens stora låg- och medelklass bidrar därför till en latent köpkraft som agerar stöd för guldpriset. Det är framförallt Indien och Kinas ageranden på guldmarknaden som dikterar riktningen för guldpriset. Det faktum att båda dessa länder är positivt inställda till guldet talar för en fortsatt stark prisutveckling med god support.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Hemp Innovation skriver off-take-avtal för industriell hampafiber

Hemp Innovation är en av de ledande aktörerna i Sverige gällande utveckling och produktion av hampa. Företaget har nu tecknat ett så kallat off take-avtal med HealthTextiles, som utvecklar kläder för vårdsektorn. Avtalet omfattar en produktion på upp till 200 ton, vilket är värt cirka 7 miljoner kronor.
Sverige är på väg att följa den internationella trenden och bygga upp en produktion av industriell hampa som är en av världens lönsammaste grödor att odla enligt Hemp Innovation. Företaget har på kort tid fått flera av Sveriges bönder att ställa om sin odling och alltmer börja fokusera på den snabbväxande och miljövänliga växten. Genom affärsområdet Hemp Foods har man redan börjat sälja hampafrön till ledande butiker och tar nu även ett kommersiellt grepp om hampaväxtens kraftiga stam som har världens starkaste biologiska fibrer.
”Avtalet bekräftar den kommersiella potentialen i Hemp Innovations verksamhet. Hampafiber kan användas brett och mångsidigt,” säger Clas Dahlén, grundare och vd för Hemp Innovation, och fortsätter:
”Vi märker att allt fler svenska aktörer är intresserade av hampa för industriellt bruk. Inte minst för den stora potentialen för mycket god lönsamhet.”
På den internationella marknaden har hampans storhet legat i strålkastarljuset ett bra tag. Bara under de senaste två åren har marknaden fått ett rejält uppsving. Från ett uppskattat värde på motsvarande cirka 80 miljarder kronor 2023, 100 miljarder kronor 2024, för att 2032 tangera 500 miljarder kronor, enligt Fortune Business Insights.
”Genom avtalet kan vi säkra den långsiktiga försörjningen av industriell hampafiber till vårt patenterade TorTex garn och tyg. Därmed är det viktigt att vi bygger upp ekosystemet för odlingen av industrihampa,” säger Tomas Persson, grundare och ägare av HealthTextiles, och fortsätter:
”Tidigare var problemet för lantbrukare, som är intresserade av att odla hampa, att det inte fanns någon marknad som off take-avtalet mellan HealthTextiles och Hemp Innovations skapar.”
För att möta den ökande efterfrågan av industriell hampa skalar Hemp Innovations upp genom att bygga ett eget fiberberedningsverk och tar i samband med detta in kapital.
Nyheter
Vizsla Silver går från prospektering till utveckling

Intervju med Mike Pettingell på Vizsla Silver om bolagets övergång från prospektering till utveckling, med flaggskeppsprojektet Pancuo i Mexiko. Han lyfter fram vikten av tillstånd, projektfinansiering och potentialen för betydande silverproduktion. Samtalet omfattar också bolagets finansiella hälsa, infrastrukturfördelar och de optimistiska utsikterna för silvermarknaden.
Nyheter
Eric Strand kommenterar vad som händer med guld och silver

Eric Strand gästar EFN och kommenterar ädelmetallerna guld och silver. Guldpriset har fortsatt uppåt Strand lyfter fram att det bland annat beror på stigande budgetunderskott och centralbanker som köper. Försäkringsbolag i Kina kan bli en ny köpare av guld. En ytterligare drivkraft skulle kunna komma i form av oro för devalvering i Kina, vilket skulle göra det logiskt för folk i Kina att säkra värdet på sitt kapital. Han räknar med fortsatta uppgångar även inom silverpriset.
-
Nyheter3 veckor sedan
Belgien gör en u-sväng, går från att lägga ner kärnkraft till att bygga ny
-
Nyheter4 veckor sedan
Fondförvaltare köper aktier i kanadensiska guldproducenter när valutan faller
-
Analys4 veckor sedan
Brent rebound is likely as Biden-sanctions are creating painful tightness
-
Nyheter3 veckor sedan
Prisskillnaden mellan råoljorna WCS och WTI vidgas med USA:s tariffkrig
-
Nyheter3 veckor sedan
Priset på arabica-kaffebönor är nu över 4 USD per pund för första gången någonsin
-
Nyheter3 veckor sedan
På lördag inför USA tariff på 25 procent för import från Kanada, olja kan dock undantas
-
Nyheter3 veckor sedan
Virke, råvaran som är Kanadas trumfkort mot USA
-
Analys3 veckor sedan
The Damocles Sword of OPEC+ hanging over US shale oil producers