Följ oss

Nyheter

Indien kommer att förbjuda export av socker för första gången på sju år

Publicerat

den

Sockerbitar

Indien förväntas förbjuda landets sockerkvarnar att exportera socker under nästa säsong som startar den 1 oktober 2023. Ett förbud skulle stoppa leveranserna av socker från Indien för första gången på sju år. Förbudet beror på att bristen på regn har minskat sockerrörsskörden uppgav flera regeringskällor.

Indiens frånvaro från världsmarknaden skulle sannolikt höja sockerpriserna på marknaden utanför Indien och utlösa rädsla för ytterligare inflation på de globala livsmedelsmarknaderna.

Indien tillät sina sockerbruk att exportera endast 6,1 miljoner ton socker under innevarande säsong som slutar den 30 september, efter att ha låtit dem sälja rekordhöga 11,1 miljoner ton förra säsongen.

2016 införde Indien en skatt på 20 procent på sockerexport för att stävja försäljningen utomlands.

Monsunregn i sockerodlingsdistrikten i den västra delstaten Maharashtra och den södra delstaten Karnataka – som tillsammans står för mer än hälften av Indiens totala sockerproduktion – har hittills i år varit så mycket som 50 procent under genomsnittet..

Ojämnt regn skulle minska sockerproduktionen under säsongen 2023/2024 och till och med minska planteringen för säsongen 2024/2025. Indiens sockerproduktion kan falla med 3,3 procent till 31,7 miljoner ton under säsongen 2023/2024 säger indiska regeringskällor.

De lokala sockerpriserna i Indien steg denna vecka till sin högsta nivå på nästan två år, vilket fick regeringen att tillåta sockerbruken att sälja ytterligare 200 000 ton i augusti.

Detaljhandelsinflationen i Indien steg till den högsta nivån på femton månader på 7,44 procent i juli och livsmedelsinflationen till 11,5 procent, den högsta nivån på över tre år.

Indien överraskade köpare förra månaden genom att införa ett förbud mot export av vitt ris som inte är basmati. New Delhi införde också en tull på 40 procent förra veckan på export av lök i ett försök att lugna matpriserna inför delstatsvalet senare i år.

En Mumbai-baserad sockerhandlare på ett globalt handelshus sa att lägre produktion i Thailand också förväntades minska leveranserna och att storproducenten Brasilien ensamt inte skulle kunna fylla luckan.

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Nyheter

Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025

Publicerat

den

Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.

”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.

Guldpriset har haft en mycket stark utveckling de senaste fem åren. Pris i USD per uns.
Guldpriset det senaste året har utvecklats starkt, men har kommit ner något från sin topp de senaste veckorna. Pris i USD per uns.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära