Nyheter
Hur ser efterfrågan ut på guld?
I förra veckan publicerade WGC, Wold Gold Council, sin rapport om efterfrågan på guld. Enligt denna rapport sjönk efterfrågan på guld under 2019 till 4 355,7 ton, en nedgång på en (1) procent. Detta trots ett ökat investeringsflöde från börshandlade fonder och liknande produkter under förra året. Guldpriset steg emellertid kraftigt, viket betyder att det köptes guld för mer pengar än år 2018.

Guldpriset under 2019 präglades av två distinkta händelser. Dels vad det en kraftig tillväxt i de flesta sektorer under första halvåret i kontrast till utbredda nedgångar under det andra halvåret.
Den globala efterfrågan under andra halvåret minskade med 10 procent jämfört med samma period 2018 eftersom y/y-förlusterna under fjärde kvartalet förvärrade dem från tredje kvartalet, framför allt inom smyckesefterfrågan och detaljhandels- och myntinvesteringar. Centralbanksefterfrågan avtog också under andra halvåret – 38 procent i motsats till första halvårets ökning om 65 procent. Detta berodde delvis på den stora omfattningen av inköp under de föregående kvartalen. Centralbankernas årliga inköp nådde ändå en anmärkningsvärd nivå om 650,3 ton – den näst högsta nivån på 50 år.
ETF-investeringsinflöden dämpade den allmänna trenden. Investeringar i dessa produkter fortsatte starkt under årets första nio månader och nådde ett crescendo på 256,3 ton under tredje kvartalet 2018. Momentum sjönk sedan under Q4, med inflöden som avtog till 26,8 ton (-76 procent y/y). Teknikindustrin såg blygsamma nedgångar under året, även om efterfrågan på elektronik bidrog till en mindre återhämtning under Q4 2019. Det årliga utbudet av guld ökade med 2 procent till 4 776,1 ton. Denna tillväxt kom enbart från återvinning, eftersom gruvproduktionen minskade med 1 procent till 3 436,7 ton.
En enorm ökning av ETF-inflödena motsvarade nästan det kraftiga nedgången i konsumenternas efterfrågan under 2019

Låga och negativa räntor tillsammans med en geopolitisk osäkerhet gynnade denna tillväxt, medan guldprisrallyt också lockade till sig momentumdrivna inflöden.
Den totala efterfrågan på guld under det fjärde kvartalet 2019 minskade med 19 procent y/y till 1 045,2 ton. Två huvudsakliga bidragsgivare till fallet var smycken och fysisk guldtackor, som båda reagerade på det förhöjda guldpriset. I US-dollar var nedgången i efterfrågan under fjärde kvartalet mycket lägre – bara 3 procent till 49,7 miljarder US-dollar.
Inflöden till globala gulduppbackade ETFer och liknande produkter drev det totala innehavet till en rekordnivå på 2 885,5 ton. Innehavet växte med 401,1 ton under året, där 26,8 ton lades till under fjärde kvartalet. Inflödena var kraftigt koncentrerade till det tredje kvartalet 2019 då guldpriset i amerikanska dollar steg till den högsta nivån på sex år.
Centralbanker var nettoköpare av guld för det tionde året i rad. Deras globala reserver ökade med 650,3 ton (-1 procent y/y), den näst högsta årliga summan på 50 år. Köpen under fjärde kvartalet på 109,6 ton var 34 procent lägre y/y, även om detta delvis var en återspegling av de stora köpen under 2018.
Kina och Indien påverkade den globala efterfrågan på konsumenter. Tillsammans stod de två guldförbrukande jättarna för 80 procent av y/y-nedgången för smycken under i Q4 och efterfrågan på detaljhandeln. Höga guldpriser och en mjukare ekonomisk miljö var de viktigaste orsakerna.
Den totala årliga guldförsörjningen steg med 2 procent till 4 766,1 ton. En återhämtning med 11 procent i återvinning var det främsta skälet till ökningen, eftersom konsumenterna utnyttjade den kraftiga stigningen i guldpriset under andra halvåret. Den årliga gruvproduktionen var marginellt lägre 3 463,7 ton – den första årliga nedgången på mer än tio år.
Guldpriset 2019 var i genomsnitt 1 481 USD per troy ounce under fjärde kvartalet. Detta var det högsta genomsnittspriset sedan första kvartalet 2013. Även om priset förblev lägre än toppen under Q3 så stöds det väl. Guldpriset i olika valutor, till exempel euro, indiska rupier och turkiska lira nådde sina högsta nivåer någonsin.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |

