Nyheter
Hur Chocfinger tog kontrollen över Londons kakaomarknad
Råvarumarknaderna har bevittnat flera anmärkningsvärda episoder, men få har varit så spännande som den kakao-squeeze som skakade Londonmarknaden, drivet av en handlare med smeknamnet”Chocfinger”. Det skapade rubriker över hela världen på grund av dess betydande inverkan på kakaopriserna.
Vem var ”Chocfinger”?
Namnet ”Chocfinger” syftar på en handlare som utförde en rad strategiska drag på kakaomarknaden, vilket orsakade en plötslig och betydande prishöjning. I likhet med den fiktiva karaktären”Goldfinger” verkade denna handlares affärer hålla kakaomarknaden i sitt grepp, därav smeknamnet.
The Cocoa Squeeze
Kakao-squeezen som orkestrerats av ”Chocfinger” innebar att denne handlare tog kontroll över kakaomarknaden genom att köpa upp en betydande mängd kakaokontrakt. Under en kort period lyckades denna handlare skaffa sig kontroll över en stor del av den tillgängliga kakaotillförseln, vilket gjorde att andra marknadsaktörer försökte säkra sin andel. Denna plötsliga obalans mellan utbud och efterfrågan fick kakaopriserna att skjuta i höjden till aldrig tidigare skådade nivåer och skakade om Londons kakaomarknad.
London har länge varit ett framträdande nav för kakaohandel och handeln har tjänat som ett riktmärke för kakaopriser över hela världen. När ”Chocfinger” initierade sin kakao-squeeze gav det ett eko på Londonmarknaden och skapade chockvågor över hela branschen. Den plötsliga prisuppgången ledde till ökad volatilitet, vilket påverkade kakaoproducenter, tillverkare och konsumenter.
Mannen bakom detta, Anthony Ward, satte kakaomarknaden i gungning när han skapade den perfekta chokladstormen. Allt var klart för att den hedgefond han var med och grundade, Armajaro Holdings, skulle göra den största enskilda affären på 14 år. Ward var tidigare ordförande i European Cocoa Association. Han kände branschen utan och innan.
Effekterna av denna kakao-squeeze var inte begränsade till London. De stigande kakaopriserna fick globala konsekvenser, där chokladtillverkare och konfektyrproducenter över hela världen stod inför högre insatskostnader. Detta tvingade många företag att överväga att justera sina priser eller ändra sina recept för att mildra effekten på deras resultat.
När Ward var som störst hade han kontroll över 241 000 ton kakao värderat till 658 miljoner pund. Det motsvarade 10–15 procent av det globala kakaoutbudet, eller sju miljarder chokladkakor.
Anthony Ward hade den insiderkunskap han behövde, tillgång till kapitalet som behövdes för att betala för sina affärer, han planerade för dagen månader i förväg och arbetade på marknaderna för att säkerställa att priset var rätt. Armajaro höll allt det dolt för andra handlare och stora företag; Företag som Nestle och Cadburys fick inte reda på det förrän efter händelsen. Ward utförde det på ett sådant sätt att ingen annan märkte det förrän affären var klar. Att komma undan med detta kräver planering, det kräver strategi, det kräver framförhållning men viktigast av allt krävdes list.
Regulatoriskt svar
Som svar på kakao-squeezen och dess efterföljande marknadsturbulens började tillsynsorgan, såsom London Metal Exchange (LME), undersöka saken. LME, som ansvarar för att övervaka kakaohandeln, granskade händelserna kring kakao-squeezen för att identifiera en eventuell marknadsmanipulation eller brott mot handelsregler. Denna incident ledde till diskussioner om behovet av strängare tillsyn och åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden.
Lärdomar
Chocfingers kakao-squeeze lyfte fram råvarumarknadernas sårbarhet för manipulation och visade vikten av marknadstransparens och reglering. Det underströk behovet av förbättrade övervakningssystem för att upptäcka och avskräcka oegentligheter som kan snedvrida priserna och störa marknadsbalansen. Denna händelse kastade också ljus över betydelsen av diversifierade leveranskedjor och beredskapsplaner för att mildra effekterna av sådana marknadschocker.
Slutsats
Kakao-squeezen orkestrerad av Chocfinger framstår som en anmärkningsvärd episod i råvarumarknadernas historia. Det exemplifierar potentialen för enskilda handlare att utöva betydande inflytande på marknadsdynamiken, vilket leder till oförutsedda konsekvenser. Efterdyningarna av denna händelse fick tillsynsmyndigheter att omvärdera befintliga marknadstillsynsmekanismer och utforska vägar för att stärka transparens och ansvarsskyldighet.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

