Nyheter
Hur Chocfinger tog kontrollen över Londons kakaomarknad
Råvarumarknaderna har bevittnat flera anmärkningsvärda episoder, men få har varit så spännande som den kakao-squeeze som skakade Londonmarknaden, drivet av en handlare med smeknamnet”Chocfinger”. Det skapade rubriker över hela världen på grund av dess betydande inverkan på kakaopriserna.
Vem var ”Chocfinger”?
Namnet ”Chocfinger” syftar på en handlare som utförde en rad strategiska drag på kakaomarknaden, vilket orsakade en plötslig och betydande prishöjning. I likhet med den fiktiva karaktären”Goldfinger” verkade denna handlares affärer hålla kakaomarknaden i sitt grepp, därav smeknamnet.
The Cocoa Squeeze
Kakao-squeezen som orkestrerats av ”Chocfinger” innebar att denne handlare tog kontroll över kakaomarknaden genom att köpa upp en betydande mängd kakaokontrakt. Under en kort period lyckades denna handlare skaffa sig kontroll över en stor del av den tillgängliga kakaotillförseln, vilket gjorde att andra marknadsaktörer försökte säkra sin andel. Denna plötsliga obalans mellan utbud och efterfrågan fick kakaopriserna att skjuta i höjden till aldrig tidigare skådade nivåer och skakade om Londons kakaomarknad.
London har länge varit ett framträdande nav för kakaohandel och handeln har tjänat som ett riktmärke för kakaopriser över hela världen. När ”Chocfinger” initierade sin kakao-squeeze gav det ett eko på Londonmarknaden och skapade chockvågor över hela branschen. Den plötsliga prisuppgången ledde till ökad volatilitet, vilket påverkade kakaoproducenter, tillverkare och konsumenter.
Mannen bakom detta, Anthony Ward, satte kakaomarknaden i gungning när han skapade den perfekta chokladstormen. Allt var klart för att den hedgefond han var med och grundade, Armajaro Holdings, skulle göra den största enskilda affären på 14 år. Ward var tidigare ordförande i European Cocoa Association. Han kände branschen utan och innan.
Effekterna av denna kakao-squeeze var inte begränsade till London. De stigande kakaopriserna fick globala konsekvenser, där chokladtillverkare och konfektyrproducenter över hela världen stod inför högre insatskostnader. Detta tvingade många företag att överväga att justera sina priser eller ändra sina recept för att mildra effekten på deras resultat.
När Ward var som störst hade han kontroll över 241 000 ton kakao värderat till 658 miljoner pund. Det motsvarade 10–15 procent av det globala kakaoutbudet, eller sju miljarder chokladkakor.
Anthony Ward hade den insiderkunskap han behövde, tillgång till kapitalet som behövdes för att betala för sina affärer, han planerade för dagen månader i förväg och arbetade på marknaderna för att säkerställa att priset var rätt. Armajaro höll allt det dolt för andra handlare och stora företag; Företag som Nestle och Cadburys fick inte reda på det förrän efter händelsen. Ward utförde det på ett sådant sätt att ingen annan märkte det förrän affären var klar. Att komma undan med detta kräver planering, det kräver strategi, det kräver framförhållning men viktigast av allt krävdes list.
Regulatoriskt svar
Som svar på kakao-squeezen och dess efterföljande marknadsturbulens började tillsynsorgan, såsom London Metal Exchange (LME), undersöka saken. LME, som ansvarar för att övervaka kakaohandeln, granskade händelserna kring kakao-squeezen för att identifiera en eventuell marknadsmanipulation eller brott mot handelsregler. Denna incident ledde till diskussioner om behovet av strängare tillsyn och åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden.
Lärdomar
Chocfingers kakao-squeeze lyfte fram råvarumarknadernas sårbarhet för manipulation och visade vikten av marknadstransparens och reglering. Det underströk behovet av förbättrade övervakningssystem för att upptäcka och avskräcka oegentligheter som kan snedvrida priserna och störa marknadsbalansen. Denna händelse kastade också ljus över betydelsen av diversifierade leveranskedjor och beredskapsplaner för att mildra effekterna av sådana marknadschocker.
Slutsats
Kakao-squeezen orkestrerad av Chocfinger framstår som en anmärkningsvärd episod i råvarumarknadernas historia. Det exemplifierar potentialen för enskilda handlare att utöva betydande inflytande på marknadsdynamiken, vilket leder till oförutsedda konsekvenser. Efterdyningarna av denna händelse fick tillsynsmyndigheter att omvärdera befintliga marknadstillsynsmekanismer och utforska vägar för att stärka transparens och ansvarsskyldighet.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

