Nyheter
Höga elpriser de närmaste två åren, därefter stadigt sjunkande priser

I prognosen som presenterades i veckan räknar Bixias analytiker med att snittpriset på el kommer ligga på mellan 60 öre och 1 krona per kWh de närmaste två åren för att därefter sjunka till ett snitt strax över 50 öre per kWh kommande 15 år. Priserna bygger på elbolagets basscenario som utgår från prognostiserad utveckling av förbrukning, produktion och ledningskapacitet samt kända ambitionsnivåer inom politiken på EU-nivå och enskilda länder.

Utöver basscenariet finns även ett låg- och högprisscenario. I samtliga prognoser får vi räkna med att elpriset kommer att fortsätta variera kraftigt både mellan elområden och över tid.
Produktion, elanvändning och ledningskapacitet skapar tillsammans en energibalans. Bixia räknar med att Nordens energibalans kommer att stärkas de kommande 16 åren. Enligt prognosen kommer elanvändningen att stiga med cirka 40 procent fram till 2040 och elproduktionen kommer att stiga ungefär lika mycket. Främst är det vindkraften som byggs ut, där Sverige står för en stor del av den totala utbyggnaden.
– Fram till år 2040 räknar vi med att elanvändningen kommer att öka med cirka 155 TWh. Det beror främst på utvecklingen inom transport- och industrisektorn, och till viss del på att fler datacenter etablerar sig i Norden. Vår bedömning är emellertid att produktionen ökar i ännu högre takt, vilket bland annat beror på EU:s skärpta utsläppsmål som påskyndar utbyggnaden av förnybar energi samt att vi ser en nedgång i investeringskostnaden för vind- och solkraft, något som på sikt utgör lågprisalternativet, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Elektrifiering av transportsektorn
Bixias bedömning är att elektrifieringen av transportsektorn kommer kräva cirka 76 TWh, där personbilar står för den största delen av elektrifieringen.
– Med utgångspunkt i nationella mål är vår bedömning att ca 80 procent av fordonsflottan består av el- eller laddhybrider, varav omkring 3 miljoner är rena elbilar år 2040, säger Johan Sigvardsson elprisanalytiker på Bixia.
De två stora industriprojekten HYBRIT och H2 Green Steel har båda som mål att producera fossilfritt stål med vätgasbaserad energi, vilket kommer öka elanvändningen väsentligt samtidigt som det kommer minska koldioxidutsläppen kraftigt.
– Enligt vårt bascenario kommer elektrifieringen av industrin kräva cirka 51 TWh el år 2040. Det är ambitiösa mål som är uppsatta men vi har en något mer försiktig bedömning kring den kraftiga ökningen av elanvändning, säger Johan Sigvardsson.
Ytterligare faktorer som påverkar den ökade elanvändningen i Norden fram till 2040 är etablering av nya datacenter, befolkningsökning samt överföringsförluster.
Produktionen överstiger förbrukningen
Även om elbehovet kommer att öka kraftigt på längre sikt bedömer Bixia att produktionen kommer att överstiga elanvändningen. Analytikerna räknar med att produktionen kommer att byggas ut med 204 TWh fram till 2040.
– För att nå EU:s skärpta utsläppsmål krävs en kraftig expansion av både land- och havsbaserad vindkraft. Mellan 2025 och 2040 räknar vi med att vindkraften i Norden kommer att byggas ut med nära 140 TWh, där Sverige står för 57 TWh. Den kraftigt ökade elproduktionen i Norden gör det nödvändigt med nya ledningar mot omvärlden om inte Norden ska översvämmas med el. Då har vi inte räknat med att kärnkraften kan komma att få en renässans då något beslut kring detta ännu ej är fattat, säger Johan Sigvardsson.
Nya ledningar ökar exporten
Energibalansen i Norden styrs av exportmöjligheter. Den ökade elproduktionen kommer att driva fram mer export mot länder med högre elpris. Mellan 2030-2040 förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som prognostiserat.
– För att säkerställa driften i nätet krävs det enligt stamnätsoperatörerna flera investeringar i infrastruktur och ledningar både inom Norden och mot kontinenten. Nya ledningar mot framförallt Tyskland och Storbritannien är redan beslutade och fler förväntas bli rationella mellan 2025-2030. Ett normalår kommer vi att exportera mellan 40-50 TWh från år 2025, och därefter förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som prognostiserat, säger Johan Sigvardsson.
Fortsatta prisvariationer
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet men också mellan dygnen, vilket beror på mer förnybar elproduktion och minskad basproduktion. Samtidigt pågår utvecklingen för att jämna ut priskurvan genom olika reglertjänster.
– Priserna förväntas även framåt variera med konjunktur och framförallt väder. I Norden är elpriset väldigt väderkänsligt. Med fler ledningar mot kontinenten skapas en starkare koppling till det europeiska elpriset, vilket oftast leder till ett högre prisläge, men stundtals även lägre, säger Johan Sigvardsson.
Det senaste året har präglats av stora prisskillnader mellan de olika elområdena i Sverige, vilket kommer fortsätta ytterligare några år enligt Bixia. Med utbyggd produktion och investeringar i nät, där NordSyd-programmet är en viktig sådan, kan skillnaderna komma att minska.
– Vi har ett stort produktionsöverskott i elprisområde 1 och 2 vilket pressar priserna under systempriset de närmaste åren, framförallt de år med god tillgång på vatten. Även elprisområde 3 kan komma att ligga under systempriset när finsk kärnkraft tillkommer. Men elprisområde 4 som är beroende av ledningskapaciteten och kontinentens priser kommer fortsatt att ligga en bra bit över systempriset, förklarar Johan Sigvardsson.
Energi- och klimatpolitik styr
De energi- och klimatpolitiska målen påverkar både teknik- och prisutvecklingen på elmarknaden. Varje land försöker hitta styrmedel för att kunna uppnå målen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
– Länderna i Europa har olika förutsättningar när det gäller både naturtillgångar och ekonomi. Fortfarande utgör el från fossila bränslen en stor del av världens och Europas energiproduktion. Ett ökat utbyte och handel mellan Norden och kontinenten är en nödvändighet för att nå klimatmålen gällande kraftproduktion, säger Johan Sigvardsson.
Bixias basscenario utgår från prognostiserad utveckling av förbrukning, produktion och ledningskapacitet. Kända ambitionsnivåer inom politiken på EU-nivå och enskilda länder. Bränsleprisernas utveckling utgår från utbuds- och efterfrågeprognoser från IEA med hänsyn till dagens konjunkturläge.
Utöver Basscenariet har både ett hög- och lågprisscenario tagits fram, där högprisscenariet inkluderar en stor politisk vilja med flera klimat- och miljöinsatser. Industri- och transportsektorn elektrifieras samtidigt som priserna på utsläppsrätter fortsätter att stiga i rask takt och kolkraften inte stängs ned enligt nuvarande plan. Fler ledningar byggs mot Europa där priserna är högre. Industrialiseringen 2.0 utvecklas fortare än vad marginalkostnaden för vätgas minskar. Medan lågprisscenariet bygger på kraftigare utbyggnad av förnybart, energieffektivisering och hög mikroproduktion. På bränslemarknaden råder det ett stort överskott med pressade priser. Kraften kan inte exporteras utan blir till större grad kvar i Norden vilket gör att den förnybara produktionen pressar elpriserna, framförallt under år med stort hydrologiskt överskott likt 2020, vilket kan komma allt oftare i framtiden med tanke på den globala uppvärmningen och den mängd vindkraft som förväntas tillkomma.
Nyheter
Bluelake Mineral har den största kända oexploaterade nickelfyndigheten i Europa

Bluelake Mineral är ett bolag fokuserat på prospektering och gruvutveckling i Norden inom basmetaller, främst koppar, zink och nickel. Bolagets huvudprojekt utgörs av koppar-zink-projekten Stekenjokk-Levi och Joma, samt nickelprojektet Rönnbäcken. Bolagets målsättning på medellång sikt är att sätta minst en gruva i drift eller sälja motsvarande tillgång till en industriell köpare före gruvstart till ett värde som innebär en substantiell värdeökning för aktieägarna. Utöver detta strävar bolaget att bygga en bred portfölj med förstklassiga projekt inom basmetaller varav flera har potential att leda till igångsättning av gruvverksamhet.
Bluelake Mineral har den största kända oexploaterade nickelfyndigheten i Europa och är positionerat för att dra nytta av den gröna omställningen och regulatoriska medvindar.
Nedan är en video där VD Peter Hjorth presenterar verksamheten i samband med att bolaget just nu gör en företrädesemission på 26,5 miljoner kronor.
Nyheter
Fortum och Outokumpu inleder samarbete kring SMR för att titta på möjligheterna att minska stålindustrins koldioxidutsläpp

Fortum, som är ett ledande nordiskt företag inom fossilfri energi, och Outokumpu, som är en global aktör inom hållbart tillverkat rostfritt stål, har signerat ett samarbetsavtal om ny småskalig kärnkraft, SMR, i syfte att minska utsläppen av CO2 från Outokumpus ståltillverkning.
För en framgångsrik omställning är det nödvändigt att storskaligt fasa ur de fossila bränslena ur industri- och transportsektorn. Det är en central del av Fortums strategi. Det gör vi genom bland annat i samarbete med våra partners kring fossilfria lösningar. Syftet med samarbetsavtalet är att bedöma möjligheterna att bygga ny småskalig kärnkraft i Finland. En möjlig placering för SMR är nära Outokumpus största stålverk i Torneåregionen. I det första skedet är målsättningen att identifiera möjliga affärsmodeller och tekniska lösningar för den fortsatta utvecklingen. Eventuella investeringsbeslut fattas i ett senare skede.
– Ska Europa klara utsläppsmålen måste industrins utsläpp reduceras kraftigt ned mot netto-noll, något som förutsätter stora mängder fossilfri el. Norden har goda förutsättningar med sin tillgång till fossilfri el och konkurrenskraftiga priser. Fortum är idag ett av få europeiska energiföretag som redan nu tillförlitligt kan leverera stora mängder fossilfri el till sina kunder. Behovet de kommande decennierna växa mycket och jag är glad för att vi tillsammans med Outokumpu, som är en föregångare inom stålindustrin, kan kartlägga möjligheterna för små modulär kärnkraft i Norden, säger Fortums VD och koncernchef Markus Rauramo.
– Vi ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Att titta på framväxande teknologier, såsom SMR, i vår energiförsörjning, är ett naturligt steg i vår ambition att minska CO2-utsläppen. Förutom vind-, sol- och vattenkraft behöver energiintensiva industrier och hela samhället en stabil och koldioxidfri elproduktion. Idag är kärnkraft det enda alternativet för detta. Därför är vi glada över att utforska möjligheterna som små modulära reaktorer erbjuder tillsammans med Fortum, som en del av vår hållbarhetsresa, säger Heikki Malinen, VD och koncernchef, Outokumpu.
Samarbetsavtalet är en del av Fortums förstudie gällande möjligheterna för ny kärnkraft i Norden. Förstudien inleddes i november 2022. Inom ramen för den tvååriga studien gör Fortum en omfattande undersökning av de ekonomiska, teknologiska, samhälleliga, politiska och lagstiftningsmässiga kriterierna för byggande av både småskaliga och större kärnanläggningar i Finland och Sverige. Fortum tittar även på olika former av nya partnerskap och affärsmodeller för att realisera ny kärnkraft. Som en del av förstudien har Fortum, utöver överenskommelsen med Outokumpu, även träffat samarbetsavtal med brittiska Rolls-Royce SMR, franska EDF, svenska Kärnfull Next och finländska kraft- och fjärrvärmebolaget Helen.
Nyheter
Det var inte nickel i börsens lager, det var vanlig sten

Den brittiska metallbörsen, London Metal Exchange, sköt under fredagen upp handeln med nickel på den asiatiska marknaden med en vecka. Orsaken är att det i ett av börsens lager upptäckts en post som inte uppfyllde kontraktsspecifikationerna för börshandlad nickel. Ursprungligen sades det att att problemet med nicklet var relaterat till nickelbriketter som sades ha felaktig vikt. Slutligen visade det sig att det inte var nickel utan sten.
Just nickel har varit ett stort problem för London Metal Exchange, bland annat efter den stora rusningen i nickelpriset under förra året som fick börsens ledning att makulera en rad affärer. Detta är något som LME nu undersöks för av brittiska myndigheteter. Tidigare i år meddelade råvaruhandelsföretaget Trafigura att det har blivit offer för ett ”systematiskt bedrägeri” och skulle tvingas behöva göra en nedskrivning på mellan en halv miljard och 800 miljoner dollar efter att ha upptäckt att nickelförsändelser som bolaget köpte inte innehöll metallen. Att förstå varför nickel kallas för djävulens egen metall är kanske inte så pass konstigt.
Metallbörsen meddelade senare att den hade annullerat nio nickelwarranter som är ett ägandedokument för metaller placerade i ett LME-godkänt lager som ägs av Access World i Rotterdam. Ingen av dessa warranter ägdes av Trafigura och det har ännu inte framkommit om det finns en koppling till det nickel som Trafigura skulle tagit emot.
Varje warrant motsvarar cirka sex ton vilket gör att det rör sig om 54 miljoner ton nickel som det rörde sig om, motsvarande 0,14 procent av allt nickel i London Metal Echanges lager. Börsen sa att de inte hade någon anledning att tro att någon annan LME-anläggning har samma problem.
-
Nyheter4 veckor ago
Oljepriset ser ut att vända uppåt i mars-april
-
Nyheter6 dagar ago
Oljepriset lägre än intervallet där USA ska köpa tillbaka olja – över hela terminskurvan
-
Nyheter4 veckor ago
Ryssland har stoppat oljeleveranserna till Polen via Druzhba-ledningen
-
Nyheter4 dagar ago
Den stora oljeoptimisten Goldman Sachs tror inte längre på 100 USD-olja i år
-
Nyheter4 veckor ago
Priset på naturgas i USA nere på 2 USD
-
Nyheter5 dagar ago
Oman tar ett stort steg i att bli en stor producent av vätgas
-
Nyheter3 veckor ago
Den sämsta apelsinskörden på 90 år i Florida
-
Nyheter4 veckor ago
USA inför en enorm tull på rysk aluminium