Höga elpriser de närmaste två åren, därefter stadigt sjunkande priser

I prognosen som presenterades i veckan räknar Bixias analytiker med att snittpriset på el kommer ligga på mellan 60 öre och 1 krona per kWh de närmaste två åren för att därefter sjunka till ett snitt strax över 50 öre per kWh kommande 15 år. Priserna bygger på elbolagets basscenario som utgår från prognostiserad utveckling av förbrukning, produktion och ledningskapacitet samt kända ambitionsnivåer inom politiken på EU-nivå och enskilda länder.

Utöver basscenariet finns även ett låg- och högprisscenario. I samtliga prognoser får vi räkna med att elpriset kommer att fortsätta variera kraftigt både mellan elområden och över tid.

Produktion, elanvändning och ledningskapacitet skapar tillsammans en energibalans. Bixia räknar med att Nordens energibalans kommer att stärkas de kommande 16 åren. Enligt prognosen kommer elanvändningen att stiga med cirka 40 procent fram till 2040 och elproduktionen kommer att stiga ungefär lika mycket. Främst är det vindkraften som byggs ut, där Sverige står för en stor del av den totala utbyggnaden.

– Fram till år 2040 räknar vi med att elanvändningen kommer att öka med cirka 155 TWh. Det beror främst på utvecklingen inom transport- och industrisektorn, och till viss del på att fler datacenter etablerar sig i Norden. Vår bedömning är emellertid att produktionen ökar i ännu högre takt, vilket bland annat beror på EU:s skärpta utsläppsmål som påskyndar utbyggnaden av förnybar energi samt att vi ser en nedgång i investeringskostnaden för vind- och solkraft, något som på sikt utgör lågprisalternativet, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Elektrifiering av transportsektorn

Bixias bedömning är att elektrifieringen av transportsektorn kommer kräva cirka 76 TWh, där personbilar står för den största delen av elektrifieringen.  

– Med utgångspunkt i nationella mål är vår bedömning att ca 80 procent av fordonsflottan består av el- eller laddhybrider, varav omkring 3 miljoner är rena elbilar år 2040, säger Johan Sigvardsson elprisanalytiker på Bixia.  

De två stora industriprojekten HYBRIT och H2 Green Steel har båda som mål att producera fossilfritt stål med  vätgasbaserad energi, vilket kommer öka elanvändningen väsentligt samtidigt som det kommer minska koldioxidutsläppen kraftigt.

– Enligt vårt bascenario kommer elektrifieringen av industrin kräva cirka 51 TWh el år 2040.  Det är ambitiösa mål som är uppsatta men vi har en något mer försiktig bedömning kring den kraftiga ökningen av elanvändning, säger Johan Sigvardsson.

Ytterligare faktorer som påverkar den ökade elanvändningen i Norden fram till 2040 är etablering av nya datacenter, befolkningsökning samt överföringsförluster.

Produktionen överstiger förbrukningen

Även om elbehovet kommer att öka kraftigt på längre sikt bedömer Bixia att produktionen kommer att överstiga elanvändningen. Analytikerna räknar med att produktionen kommer att byggas ut med 204 TWh fram till 2040.

– För att nå EU:s skärpta utsläppsmål krävs en kraftig expansion av både land- och havsbaserad vindkraft. Mellan 2025 och 2040 räknar vi med att vindkraften i Norden kommer att byggas ut med nära 140 TWh, där Sverige står för 57 TWh. Den kraftigt ökade elproduktionen i Norden gör det nödvändigt med nya ledningar mot omvärlden om inte Norden ska översvämmas med el. Då har vi inte räknat med att kärnkraften kan komma att få en renässans då något beslut kring detta ännu ej är fattat, säger Johan Sigvardsson.  

Nya ledningar ökar exporten

Energibalansen i Norden styrs av exportmöjligheter. Den ökade elproduktionen kommer att driva fram mer export mot länder med högre elpris. Mellan 2030-2040 förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som prognostiserat.

– För att säkerställa driften i nätet krävs det enligt stamnätsoperatörerna flera investeringar i infrastruktur och ledningar både inom Norden och mot kontinenten. Nya ledningar mot framförallt Tyskland och Storbritannien är redan beslutade och fler förväntas bli rationella mellan 2025-2030. Ett normalår kommer vi att exportera mellan 40-50 TWh från år 2025, och därefter förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som prognostiserat,  säger Johan Sigvardsson.

Fortsatta prisvariationer

Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet men också mellan dygnen, vilket beror på mer förnybar elproduktion och minskad basproduktion. Samtidigt pågår utvecklingen för att jämna ut priskurvan genom olika reglertjänster.

– Priserna förväntas även framåt variera med konjunktur och framförallt väder. I Norden är elpriset väldigt väderkänsligt. Med fler ledningar mot kontinenten skapas en starkare koppling till det europeiska elpriset, vilket oftast leder till ett högre prisläge, men stundtals även lägre, säger Johan Sigvardsson.

Det senaste året har präglats av stora prisskillnader mellan de olika elområdena i Sverige, vilket kommer fortsätta ytterligare några år enligt Bixia. Med utbyggd produktion och investeringar i nät, där NordSyd-programmet är en viktig sådan, kan skillnaderna komma att minska.

– Vi har ett stort produktionsöverskott i elprisområde 1 och 2 vilket pressar priserna under systempriset de närmaste åren, framförallt de år med god tillgång på vatten. Även elprisområde 3 kan komma att ligga under systempriset när finsk kärnkraft tillkommer. Men elprisområde 4 som är beroende av ledningskapaciteten och kontinentens priser kommer fortsatt att ligga en bra bit över systempriset, förklarar Johan Sigvardsson.

Energi- och klimatpolitik styr

De energi- och klimatpolitiska målen påverkar både teknik- och prisutvecklingen på elmarknaden. Varje land försöker hitta styrmedel för att kunna uppnå målen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

– Länderna i Europa har olika förutsättningar när det gäller både naturtillgångar och ekonomi. Fortfarande utgör el från fossila bränslen en stor del av världens och Europas energiproduktion. Ett ökat utbyte och handel mellan Norden och kontinenten är en nödvändighet för att nå klimatmålen gällande kraftproduktion, säger Johan Sigvardsson.  

Bixias basscenario utgår från prognostiserad utveckling av förbrukning, produktion och ledningskapacitet. Kända ambitionsnivåer inom politiken på EU-nivå och enskilda länder. Bränsleprisernas utveckling utgår från utbuds- och efterfrågeprognoser från IEA med hänsyn till dagens konjunkturläge.

Utöver Basscenariet har både ett hög- och lågprisscenario tagits fram, där högprisscenariet inkluderar en stor politisk vilja med flera klimat- och miljöinsatser. Industri- och transportsektorn elektrifieras samtidigt som priserna på utsläppsrätter fortsätter att stiga i rask takt och kolkraften inte stängs ned enligt nuvarande plan. Fler ledningar byggs mot Europa där priserna är högre. Industrialiseringen 2.0 utvecklas fortare än vad marginalkostnaden för vätgas minskar. Medan lågprisscenariet bygger på kraftigare utbyggnad av förnybart, energieffektivisering och hög mikroproduktion. På bränslemarknaden råder det ett stort överskott med pressade priser. Kraften kan inte exporteras utan blir till större grad kvar i Norden vilket gör att den förnybara produktionen pressar elpriserna, framförallt under år med stort hydrologiskt överskott likt 2020, vilket kan komma allt oftare i framtiden med tanke på den globala uppvärmningen och den mängd vindkraft som förväntas tillkomma.