Följ oss

Nyheter

Guldrepatriering i full gång när allt fler länder fruktar sanktioner

Publicerat

den

Tre mindre guldtackor

Fler länder vill lagra sina guldreserver inom sina egna gränser, av rädsla för ett liknande öde som Ryssland, som såg en rad samordnade sanktioner från väst efter sin invasion av Ukraina förra året, enligt den årliga Invesco Global Sovereign Asset Management Study.

Länderna i väst frös nästan hälften av Rysslands 640 miljarder dollar i guld- och valutareserver förra året, och det utlöste en förändring i centralbankernas tänkande om vilka tillgångar de ska hålla och var de ska lagras, sa Invesco i sin undersökning som undersökte 85 statliga förmögenhetsfonder och 57 centralbanker. Tillsammans förvaltar dessa förmögenhetsfonder och centralbanker cirka 21 biljoner dollar i tillgångar.

”En stor andel av centralbankerna är oroade över prejudikatet från USAs frysning av ryska reserver, där majoriteten (58 procent) håller med om att händelsen har gjort guld mer attraktivt”, sade undersökningens författare. 

En ”avsevärd andel” av centralbankerna är nu oroade över prejudikatet som har skapats med Ryssland säger Invesco.

Undersökningen visade också att 68 procent av de tillfrågade förmögenhetsfonderna och centralbankerna nu lagrar sina fysiska guldinnehav på hemmaplan. Det framgår också att 74 procent av förmögenhetsfonderna och centralbankerna planerar att göra det om fem år. År 2020 var samma andel 50 procent.

I ett av de anonyma svaren förklarade en centralbank sitt tänkande. ”Vi hade det (guld) i London… men nu har vi överfört det till vårt eget land för att hålla det som en säker tillgång och för att hålla det säkert.”

Enligt Invescos chef för officiella institutioner, Rod Ringrow, som var ansvarig för undersökningen, delades denna uppfattning brett. ”Om det är mitt guld, då vill jag ha det i mitt land’ [har] varit det mantra vi har sett under det senaste året eller så” sa Ringrow.

Guldrepatriering har dominerat rubrikerna då och då under de senaste två decennierna. Alla ögon var på Tyskland för tio år sedan när man startade sin plan att återföra sina guldreserver från New York och Paris. Under 2017 slutförde Tyskland projektet och returnerade 743 ton guld från Paris och New York. År 2000 återförde Tyskland 940 ton av sitt guld från Bank of England.

2019 repatrierade Polen 100 ton guld från Bank of England, och påstod att guld symboliserar landets styrka.

Men alla försök är inte framgångsrika. I slutet av juni förlorade Venezuelas centralbank (BCV), som är under kontroll av president Nicolas Maduro, sin senaste överklagan att få överföra 1,95 miljarder dollar av landets guldreserver som lagras i Bank of England.

Fler centralbanker ser också obligationer från tillväxtmarknader som säkra kort i den nuvarande makromiljön.

Inflation och geopolitisk spänning var de främsta orosmomenten för centralbankerna, som ”i grunden” omprövar sina reservstrategier när de flyttar bort från den amerikanska dollarn.

”Fonderna och centralbankerna försöker nu komma till rätta med högre inflation”, sa Ringrow. ”Det är en stor förändring.”

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Trots det ser de flesta fortfarande inte något alternativ till den amerikanska dollarn. Sju procent sa att de ser stigande amerikanska skulder som ett problem för dollarn.

Kinas yuaninflytande växer inte heller, med endast 18 procent som identifierar det som en potentiell utmanare, jämfört med 29 procent förra året. Dessutom höll 58 procent inte med om att yuanen kommer att få status som reservvaluta under de kommande fem åren, jämfört med endast 29 procent förra året.

Indien valdes ut som ett av de mest attraktiva länderna för investeringar för andra året i rad. Kina, Storbritannien och Italien identifierades som mindre attraktiva.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära