Nyheter
Guldcentralen April 2012
Vart är guldet på väg egentligen?
Månaden som gått har visat sig vara en mycket spännande tid för guldet: Redan innan den 1:a mars hade guldpriset rasat från 1787 USD/uns till 1687 USD/uns. Försäljningsyran uppstod precis när ordförande för den amerikanska federala centralbanken, Ben Bernanke skulle hålla sitt kongresstal, och den höll sig i tre veckor på de vaga förhoppningarna att Bernanke skulle låta bli att manipulera penningmängden (genom det han visat sig vara bäst på, pressa mer pengar). Förhoppningarna var lika bisarra som de visade sig vaga; den 26:e mars lyckades guldet kravla sig upp till 1685 USD/uns när NY COMEX stängde; en dagsökning på 1,4% och ett klart uppsving från månadens bottennotering 1642 USD/uns den 23:e mars. Det som låg bakom vändningen var det som tolkades som Bernankes retoriska u-sväng där han utlyste att pengar fortfarande skulle pressas (se anm. längst ner för ytterligare kommentar).
Ben Bernanke, ordförande för den amerikanska federala centralbanken
Faktum är att Bernanke aldrig sagt något om att lugna ner penningpressarna, än mindre att upphöra med det. Herrn har en (ö)känd allergi mot deflation som han slaviskt håller stången genom att successivt driva på en ökning av penningmängden. Det bör noteras att föreställningen om en ökad penningmängd behövs lika lite som en meter som behöver bli längre bara för att vi får fler saker att mäta.
De psykologiska effekterna som har uppstått går ej att underskatta; guldet som väntades ta fart och nå nya toppar under mars har nu stött på farthinder och orsakat förvirring på en volatil marknad. Resultatet blev inte bara ett massivt säljkaos och en förändring på nästan -120 USD/uns (jämför 1787 USD/uns 28:e februari mot 1668 USD/uns 30:e mars) men också en bångstyrighet där bristen på en allmän riktning är utmärkande. Marknaden är volatil och dagliga prissvängningar på +/-1% har visat sig vara mer regel än undantag.
I första anblicken ser marknaden lynnig ut. Det är den också, men mer ligger bakom än ren oförutsägbarhet. En annan faktor som har bidragit till att tynga ner guldet är Indiens beslut att fördubbla den nuvarande beskattningen av samtliga guldimporter till en siffra på 4% (tillkännagivet i indisk media den 16:e mars). Den citerade anledningen var att avlasta underskottet i bytesbalansen, vilket är fullkomligt nonsens; underskottet skulle likväl kunnat avlastas genom att minska utgifterna, men hade ändå en psykologisk inverkan på marknaden eftersom Indien är världens största köpare av guld och importerar i princip nästan allt guld. Men skattepålägget är signifikant och kan medföra en nedsänkt efterfrågan på guldet i Indien.
Å andra sidan har guldet fått en ökad efterfrågan i Turkiet – dock är det inte privatkonsumenterna som står för den. Den turkiska regeringen har ett underskott i bytesbalansen men har, till skillnad från indierna, valt att tackla problemet på ett helt annorlunda sätt genom att övertyga sina konsumenter att låna ut sina guldtillgångar till det statliga turkiska bankväsendet och få ersättning i form av ränta. Med det sagt handlar Turkiets utspel om att låta bankerna få ta en del av kakan, vilket i det här fallet handlar om drygt 5,000 ton guld, och inte om ett helhjärtat försök till att integrera guldet i det monetära systemet. I fjol devalverade den turkiska liran 20% mot den amerikanska dollarn och medförde att turkiska konsumenter i snitt fördubblade sina guldinnehav. Utspelet handlar därför om att förmildra allmänhetens misstro och skepticism mot bankerna, men är i det globala sammanhanget ett exempel på guldets fortsatta marsch framåt inom finansvärlden.
En global karta över den samlade handelsbalansen (import kontra export) från och med 1980 till 2008. Notera Indiens och Turkiets underskott i bytesbalansen. Som tidigare nämnt har de två länderna liknande problem men valt olika sätt att hantera det på, vari guldet har en central roll. Siffrorna är angivna i miljarder USD. (Källa: International Monetary Fund)
I tvetydiga perioder brukar säljmentaliteten regera, men det är intressant att notera att även om guldet bottnade vid 1642 USD/uns så har 5-årstrenden visat att utvecklingen är konsekvent med den nivå stödlinjen har satt (under mars månad låg den vid 1600 USD/uns), något som visar sig extra tydligt när guldet är prissatt i euro eller brittiska pund.
Femårsgrafen visar att guldet fortfarande befinner sig över den undre stödlinjen vilket indikerar på att den långsiktiga bullmarknaden är intakt. (Källa: Gold Made Simple News)
Samma femårsgraf uppräknat i euro och här ser marginalerna helt annorlunda ut gentemot dollarn. Notera höjdskillnaden mellan aktuella kursvärden och den nedre stödlinjen. Detta visar att även om kursutvecklingen inte tar fart behöver det inte betyda att trenden är bruten. (Källa: Gold Made Simple News)
På kort sikt kvarstår emellertid en genomgående osäkerhet, vilket medför att riktningen på marknaden blir fortsatt oklar. Än så länge går det inte att konstatera att guld har gått in i en konsolideringsfas, med det sagt står guldet inför ett vägskäl nu under kommande månader. Om inte uppgången börjar ta fart på nytt så finns det en risk att trendkanalen rubbas och nya förutsättningar skapas. Det finns dock inga direkta tecken som talar för att bullmarknaden kommer att trubbas av; hela säljyran verkar vara grundad på spöken under sängen. Tvärtom fortsätter efterfrågan på guld att öka dels för att allmänheten tappar förtroendet för bankväsendet. Vi har trots allt en spännande tid att se fram emot!
Anm: I början av april steg guldet inledningsvis över den kritiska 1680-nivån, men efter stängning den 3:e april föll guldet kraftigt efter att Feds penningspolitiska protokoll indikerat att flera av medlemmarna i den kommitté som styr penningpolitiken inte är redo för att köpa mer statsobligationer, dvs. trycka ut mer pengar i systemet. Säljyran har därefter hållit i sig och noteras i skrivande stund till 1618 USD/uns (4:e april).
Fas 2 och fas 3 i bullmarknaden: Svagare trendutveckling för guldet indikeras om stödlinjen för fas 2 bryts. Stödlinjen för fas 3 ligger i dagsläget kring 1500 USD/uns. (Källa: Gold Made Simple News)
Som alltid i dessa volatila tider bör vi beakta den långsiktiga utvecklingen och inte skygga för kortsiktiga svängningar. Det återstår emellertid att se om guldet är på väg in i en ny fas där trendutvecklingen går in i ett lugnare tempo utan att för den skull gå ur bullmarknaden. De fundamentala faktorer som utlöste bullmarknaden för tolv år sedan har inte förändrats, om något har de blivit än mer intensifierade till följd av ökade penningmängder och en allt slappare penningpolitik världen över.
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering