Nyheter
Guldcentralen April 2012
Vart är guldet på väg egentligen?
Ben Bernanke, ordförande för den amerikanska federala centralbanken
Faktum är att Bernanke aldrig sagt något om att lugna ner penningpressarna, än mindre att upphöra med det. Herrn har en (ö)känd allergi mot deflation som han slaviskt håller stången genom att successivt driva på en ökning av penningmängden. Det bör noteras att föreställningen om en ökad penningmängd behövs lika lite som en meter som behöver bli längre bara för att vi får fler saker att mäta.
De psykologiska effekterna som har uppstått går ej att underskatta; guldet som väntades ta fart och nå nya toppar under mars har nu stött på farthinder och orsakat förvirring på en volatil marknad. Resultatet blev inte bara ett massivt säljkaos och en förändring på nästan -120 USD/uns (jämför 1787 USD/uns 28:e februari mot 1668 USD/uns 30:e mars) men också en bångstyrighet där bristen på en allmän riktning är utmärkande. Marknaden är volatil och dagliga prissvängningar på +/-1% har visat sig vara mer regel än undantag.
I första anblicken ser marknaden lynnig ut. Det är den också, men mer ligger bakom än ren oförutsägbarhet. En annan faktor som har bidragit till att tynga ner guldet är Indiens beslut att fördubbla den nuvarande beskattningen av samtliga guldimporter till en siffra på 4% (tillkännagivet i indisk media den 16:e mars). Den citerade anledningen var att avlasta underskottet i bytesbalansen, vilket är fullkomligt nonsens; underskottet skulle likväl kunnat avlastas genom att minska utgifterna, men hade ändå en psykologisk inverkan på marknaden eftersom Indien är världens största köpare av guld och importerar i princip nästan allt guld. Men skattepålägget är signifikant och kan medföra en nedsänkt efterfrågan på guldet i Indien.
Å andra sidan har guldet fått en ökad efterfrågan i Turkiet – dock är det inte privatkonsumenterna som står för den. Den turkiska regeringen har ett underskott i bytesbalansen men har, till skillnad från indierna, valt att tackla problemet på ett helt annorlunda sätt genom att övertyga sina konsumenter att låna ut sina guldtillgångar till det statliga turkiska bankväsendet och få ersättning i form av ränta. Med det sagt handlar Turkiets utspel om att låta bankerna få ta en del av kakan, vilket i det här fallet handlar om drygt 5,000 ton guld, och inte om ett helhjärtat försök till att integrera guldet i det monetära systemet. I fjol devalverade den turkiska liran 20% mot den amerikanska dollarn och medförde att turkiska konsumenter i snitt fördubblade sina guldinnehav. Utspelet handlar därför om att förmildra allmänhetens misstro och skepticism mot bankerna, men är i det globala sammanhanget ett exempel på guldets fortsatta marsch framåt inom finansvärlden.
En global karta över den samlade handelsbalansen (import kontra export) från och med 1980 till 2008. Notera Indiens och Turkiets underskott i bytesbalansen. Som tidigare nämnt har de två länderna liknande problem men valt olika sätt att hantera det på, vari guldet har en central roll. Siffrorna är angivna i miljarder USD. (Källa: International Monetary Fund)
I tvetydiga perioder brukar säljmentaliteten regera, men det är intressant att notera att även om guldet bottnade vid 1642 USD/uns så har 5-årstrenden visat att utvecklingen är konsekvent med den nivå stödlinjen har satt (under mars månad låg den vid 1600 USD/uns), något som visar sig extra tydligt när guldet är prissatt i euro eller brittiska pund.
Femårsgrafen visar att guldet fortfarande befinner sig över den undre stödlinjen vilket indikerar på att den långsiktiga bullmarknaden är intakt. (Källa: Gold Made Simple News)
Samma femårsgraf uppräknat i euro och här ser marginalerna helt annorlunda ut gentemot dollarn. Notera höjdskillnaden mellan aktuella kursvärden och den nedre stödlinjen. Detta visar att även om kursutvecklingen inte tar fart behöver det inte betyda att trenden är bruten. (Källa: Gold Made Simple News)
På kort sikt kvarstår emellertid en genomgående osäkerhet, vilket medför att riktningen på marknaden blir fortsatt oklar. Än så länge går det inte att konstatera att guld har gått in i en konsolideringsfas, med det sagt står guldet inför ett vägskäl nu under kommande månader. Om inte uppgången börjar ta fart på nytt så finns det en risk att trendkanalen rubbas och nya förutsättningar skapas. Det finns dock inga direkta tecken som talar för att bullmarknaden kommer att trubbas av; hela säljyran verkar vara grundad på spöken under sängen. Tvärtom fortsätter efterfrågan på guld att öka dels för att allmänheten tappar förtroendet för bankväsendet. Vi har trots allt en spännande tid att se fram emot!
Anm: I början av april steg guldet inledningsvis över den kritiska 1680-nivån, men efter stängning den 3:e april föll guldet kraftigt efter att Feds penningspolitiska protokoll indikerat att flera av medlemmarna i den kommitté som styr penningpolitiken inte är redo för att köpa mer statsobligationer, dvs. trycka ut mer pengar i systemet. Säljyran har därefter hållit i sig och noteras i skrivande stund till 1618 USD/uns (4:e april).
Fas 2 och fas 3 i bullmarknaden: Svagare trendutveckling för guldet indikeras om stödlinjen för fas 2 bryts. Stödlinjen för fas 3 ligger i dagsläget kring 1500 USD/uns. (Källa: Gold Made Simple News)
Som alltid i dessa volatila tider bör vi beakta den långsiktiga utvecklingen och inte skygga för kortsiktiga svängningar. Det återstår emellertid att se om guldet är på väg in i en ny fas där trendutvecklingen går in i ett lugnare tempo utan att för den skull gå ur bullmarknaden. De fundamentala faktorer som utlöste bullmarknaden för tolv år sedan har inte förändrats, om något har de blivit än mer intensifierade till följd av ökade penningmängder och en allt slappare penningpolitik världen över.
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.