Följ oss

Nyheter

Guldcentralen April 2012

Publicerat

den

Vart är guldet på väg egentligen?

Guldcentralen - Investera i guldMånaden som gått har visat sig vara en mycket spännande tid för guldet: Redan innan den 1:a mars hade guldpriset rasat från 1787 USD/uns till 1687 USD/uns. Försäljningsyran uppstod precis när ordförande för den amerikanska federala centralbanken, Ben Bernanke skulle hålla sitt kongresstal, och den höll sig i tre veckor på de vaga förhoppningarna att Bernanke skulle låta bli att manipulera penningmängden (genom det han visat sig vara bäst på, pressa mer pengar). Förhoppningarna var lika bisarra som de visade sig vaga; den 26:e mars lyckades guldet kravla sig upp till 1685 USD/uns när NY COMEX stängde; en dagsökning på 1,4% och ett klart uppsving från månadens bottennotering 1642 USD/uns den 23:e mars. Det som låg bakom vändningen var det som tolkades som Bernankes retoriska u-sväng där han utlyste att pengar fortfarande skulle pressas (se anm. längst ner för ytterligare kommentar).

Ben Bernanke, ordförande för den amerikanska federala centralbanken

Faktum är att Bernanke aldrig sagt något om att lugna ner penningpressarna, än mindre att upphöra med det. Herrn har en (ö)känd allergi mot deflation som han slaviskt håller stången genom att successivt driva på en ökning av penningmängden. Det bör noteras att föreställningen om en ökad penningmängd behövs lika lite som en meter som behöver bli längre bara för att vi får fler saker att mäta.

De psykologiska effekterna som har uppstått går ej att underskatta; guldet som väntades ta fart och nå nya toppar under mars har nu stött på farthinder och orsakat förvirring på en volatil marknad. Resultatet blev inte bara ett massivt säljkaos och en förändring på nästan -120 USD/uns (jämför 1787 USD/uns 28:e februari mot 1668 USD/uns 30:e mars) men också en bångstyrighet där bristen på en allmän riktning är utmärkande. Marknaden är volatil och dagliga prissvängningar på +/-1% har visat sig vara mer regel än undantag.

I första anblicken ser marknaden lynnig ut. Det är den också, men mer ligger bakom än ren oförutsägbarhet. En annan faktor som har bidragit till att tynga ner guldet är Indiens beslut att fördubbla den nuvarande beskattningen av samtliga guldimporter till en siffra på 4% (tillkännagivet i indisk media den 16:e mars). Den citerade anledningen var att avlasta underskottet i bytesbalansen, vilket är fullkomligt nonsens; underskottet skulle likväl kunnat avlastas genom att minska utgifterna, men hade ändå en psykologisk inverkan på marknaden eftersom Indien är världens största köpare av guld och importerar i princip nästan allt guld. Men skattepålägget är signifikant och kan medföra en nedsänkt efterfrågan på guldet i Indien.

Å andra sidan har guldet fått en ökad efterfrågan i Turkiet – dock är det inte privatkonsumenterna som står för den. Den turkiska regeringen har ett underskott i bytesbalansen men har, till skillnad från indierna, valt att tackla problemet på ett helt annorlunda sätt genom att övertyga sina konsumenter att låna ut sina guldtillgångar till det statliga turkiska bankväsendet och få ersättning i form av ränta. Med det sagt handlar Turkiets utspel om att låta bankerna få ta en del av kakan, vilket i det här fallet handlar om drygt 5,000 ton guld, och inte om ett helhjärtat försök till att integrera guldet i det monetära systemet. I fjol devalverade den turkiska liran 20% mot den amerikanska dollarn och medförde att turkiska konsumenter i snitt fördubblade sina guldinnehav. Utspelet handlar därför om att förmildra allmänhetens misstro och skepticism mot bankerna, men är i det globala sammanhanget ett exempel på guldets fortsatta marsch framåt inom finansvärlden.

Karta över handelsbalansen - Import kontra export

En global karta över den samlade handelsbalansen (import kontra export) från och med 1980 till 2008. Notera Indiens och Turkiets underskott i bytesbalansen. Som tidigare nämnt har de två länderna liknande problem men valt olika sätt att hantera det på, vari guldet har en central roll. Siffrorna är angivna i miljarder USD. (Källa: International Monetary Fund)

I tvetydiga perioder brukar säljmentaliteten regera, men det är intressant att notera att även om guldet bottnade vid 1642 USD/uns så har 5-årstrenden visat att utvecklingen är konsekvent med den nivå stödlinjen har satt (under mars månad låg den vid 1600 USD/uns), något som visar sig extra tydligt när guldet är prissatt i euro eller brittiska pund.

Guldprisets utveckling över 5 år - Gold

Femårsgrafen visar att guldet fortfarande befinner sig över den undre stödlinjen vilket indikerar på att den långsiktiga bullmarknaden är intakt. (Källa: Gold Made Simple News)

Prisutveckling på guld över 5 år i euro

Samma femårsgraf uppräknat i euro och här ser marginalerna helt annorlunda ut gentemot dollarn. Notera höjdskillnaden mellan aktuella kursvärden och den nedre stödlinjen. Detta visar att även om kursutvecklingen inte tar fart behöver det inte betyda att trenden är bruten. (Källa: Gold Made Simple News)

På kort sikt kvarstår emellertid en genomgående osäkerhet, vilket medför att riktningen på marknaden blir fortsatt oklar. Än så länge går det inte att konstatera att guld har gått in i en konsolideringsfas, med det sagt står guldet inför ett vägskäl nu under kommande månader. Om inte uppgången börjar ta fart på nytt så finns det en risk att trendkanalen rubbas och nya förutsättningar skapas. Det finns dock inga direkta tecken som talar för att bullmarknaden kommer att trubbas av; hela säljyran verkar vara grundad på spöken under sängen. Tvärtom fortsätter efterfrågan på guld att öka dels för att allmänheten tappar förtroendet för bankväsendet. Vi har trots allt en spännande tid att se fram emot!

Anm: I början av april steg guldet inledningsvis över den kritiska 1680-nivån, men efter stängning den 3:e april föll guldet kraftigt efter att Feds penningspolitiska protokoll indikerat att flera av medlemmarna i den kommitté som styr penningpolitiken inte är redo för att köpa mer statsobligationer, dvs. trycka ut mer pengar i systemet. Säljyran har därefter hållit i sig och noteras i skrivande stund till 1618 USD/uns (4:e april).

Guldmarknaden - Bull fas 2 och 3 - Goldpris

Fas 2 och fas 3 i bullmarknaden: Svagare trendutveckling för guldet indikeras om stödlinjen för fas 2 bryts. Stödlinjen för fas 3 ligger i dagsläget kring 1500 USD/uns. (Källa: Gold Made Simple News)

Som alltid i dessa volatila tider bör vi beakta den långsiktiga utvecklingen och inte skygga för kortsiktiga svängningar. Det återstår emellertid att se om guldet är på väg in i en ny fas där trendutvecklingen går in i ett lugnare tempo utan att för den skull gå ur bullmarknaden. De fundamentala faktorer som utlöste bullmarknaden för tolv år sedan har inte förändrats, om något har de blivit än mer intensifierade till följd av ökade penningmängder och en allt slappare penningpolitik världen över.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Nyheter

Nya rekord i global användning av kol

Publicerat

den

Berg av kol

Den globala användning av kol sätter ett nytt rekord och förväntas nå ännu högre höjder under de kommande åren enligt en färsk rapport från IEA. Utmärkande är att IEA återkommande måste revidera upp sina prognoser. Under 2024 förväntas den globala konsumtionen nu bli 8,77 miljarder ton och för att krypa vidare uppåt och nå en platå vid 2027.

Elproduktionen i Kina är särskilt viktig för de globala kolmarknaderna, eftersom ett av tre ton kol som förbrukas i världen eldas i ett kraftverk i landet.

Kinas utbyggnad av kärnkraft, solceller och vindkraft kan begränsa användningen av kol under de kommande åren, men IEA lyfter fram att det finns ett flertal osäkerheter i analysen.

Samtidigt ökar efterfrågan på kol fortfarande i flera väldigt stora tillväxtekonomier där efterfrågan på el ökar kraftigt i takt med den ekonomiska tillväxten och befolkningstillväxten, till exempel i Indien, Indonesien och Vietnam. I tillväxtekonomierna drivs tillväxten främst av efterfrågan på kol från kraftsektorn, även om den industriella användningen också ökar.

Global konsution av kol, faktisk och prognoser.
Global konsumtion av kol.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraft och litet inslag av solenergi ger den billigaste elektriciteten i Japan

Publicerat

den

Energiproduktion i Japan

Japan är ett land med väldig begränsad tillgång på egna naturresurser, varför även frågan om energi är väldigt central för landet. Nu har man gjort en stor genomgång för att komma fram till vilka energiformer som ger den lägsta totalkostnaden för energi vid 2040 under olika scenarier.

Slutsatsen är att kärnkraft har den lägsta totalkostnaden. Solenergi kan både ha den högsta och lägsta kostnaden. Om en liten mängd solceller installeras så har solenergi den lägsta kostnaden, men om en större mängd installeras så blir det den avsevärt dyraste formen av energi. Kärnkraft plus ett litet inslag av solceller är således optimalt för Japan.

Det är Stephen Stapczynski på Bloomberg som uppmärksammar rapporten och kan man japanska så finns den att läsa här.

Kostnad för energi i Japan
Uppskattningar för den totala systemkostnaden för olika energislag i Japan vid 2040.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kinas produktion av kol slår nytt rekord

Publicerat

den

Javier Blas uppmärksammar att Kina under november slog ett nytt rekord i produktion av kol och passerade där med det tidigare rekordet från i början av 2023. Kolkraft är ryggraden i Kinas produktion av elektricitet.

Vi skrev nyligen om att Kina satsar stort på att bygga ut billig kolproduktion i Xinjiang, vilken växer fram som landets fjärde stora hubb för kolproduktion.

Kina satsar även stort på att bygga kärnkraftverk, men eftersom landet hela tiden behöver mer elektricitet så kommer inte kärnkraften att ersätta kolkraften på ett bra tag, landet behöver båda. Där emot kan utbyggnaden av kolkraft hållas på en lägre nivå för varje kärnkraftverk som tillkommer. Kina godkänner tio kärnkraftsreaktorer per år vilket på ett årtionde ger ett hundratal nya kärnkraftsreaktorer om samma tempo fortsätter att hållas. Utbyggnaden kommer rimligtvis även att öka när de nya reaktormodeller som Kina själva har utvecklat har byggts i ett antal.

Graf över kolproduktion i Kina
Kolproduktion i Kina
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära