Nyheter
Gör deg på vetemarknaden
Spannmål är ett samlingsnamn som beskriver ätbara fröer eller frukter från en rad olika grässorter. De vanligaste sädesslagen omfattar majs, vete, ris, korn och havre, men det finns betydligt fler, varav många endast odlas lokalt på vissa platser på jorden.
Som grupp är spannmål den allra största jordbruksgrödan i världen i vikt mätt, och de utgör en väsentlig del av kosten för en stor del av världens befolkning. Spannmål är en viktig råvara, och används i otaliga livsmedel och i drycker.
Risproduktion globalt 2005
Veteproduktion globalt 2005
Kornproduktion globalt 2005
Många företag och branscher förlitar sig på spannmål för produktion av sina varor, vilket gör spannmålspriserna till viktiga faktorer på olika marknader. Spannmålspriserna själva är också föremål för flera krafter som styr prissättningen.
Dels har vi det primära, att konsumenternas efterfrågan på spannmål och spannmålsbaserade produkter avsevärt kan påverka priset och tillgången på vete. Dels kan tillgången på vete och andra typer av sädesslag påverkas av väderförhållanden, vare sig det är frågan om naturkatastrofer eller gradvisa klimatförändringar-
Även andra, helt nya användningsområden för sädesslag kan komma att medföra påfrestningar av det existerande utbudet. Ett sådant exempel är en ökad efterfrågan på majsbaserad etanol, ett potentiellt livskraftigt biobränsle, vilket skapar en efterfrågan på både majs och andra sädesslag.
Faktorer som påverkar priser på sädesslag
Ökad konsumtion
Konsumtionen av spannmål, särskilt vete, befinner sig just nu på en all-time high nivå. Produktionen av spannmål har ökat, men bönderna klarar inte av att hålla en tillräckligt hög produktionstakt för att svara mot efterfrågan. För första gången i modern tid är världens veteproduktion nu lägre än vetekonsumtionen, något som sätter en press uppåt på priserna. Det är främst tillväxten i utvecklingsländerna som har bidragit till denna trend. När de disponibla inkomsterna ökar i länder som till exempel Kina och Indien tenderar levnadsstandarden att öka, och befolkningen lägger mer pengar på bland annat mat. Därmed konsumeras mer spannmål, och produkter som tillverkas av spannmål, än tidigare med följd av att priserna stiger.
Pris på vete i USA 2004-2007, $ / bushel
Klimatinverkan
Då det är frågan om en jordbruksprodukt kräver sädesslag av alla olika sorter gynnsamma odlingsförhållanden för att kunna utvecklas till fullo. Förändringar i väderleken kan i hög grad påverka priset på olika sädesslag. Vete och andra sorters sädesslag odlas över hela världen, vilket utsätter olika grödor för olika sorters klimatrisker. Ett exempel är en monsun som påverkar södra eller sydöstra Asien, vilket påverkar världens rismarknader, medan priserna på majs i princip inte skulle påverkas alls. Till viss del skulle emellertid en del av produktionen på ris kunna tänkas substitueras av majs.
De senaste åren har vetepriset stigit kraftigt, bland annat som en följd av en kombination av låga temperaturer, översvämningar i den amerikanska Mellanvästern, torka och bränder i Östeuropa som vid sidan av Nordamerika är en stor veteproducent.
Efterfrågan på etanol
Ökad efterfrågan på majsbaserad etanol driver upp priset på majs, som nu handlas 70 % över 2006 års priser.
International Grains Council (Internationella spannmålsrådet) uppskattar att över 86 miljoner ton majs användes i etanolproduktion under 2007, en ökning med 32 miljoner ton jämfört med 2006. Efterfrågan på etanol kan även påverka priset på andra sädesslag. Stiger priset på en råvara, till exempel majs, tenderar jordbrukarna att byta till produktion av majs, vilket i sin tur minskar utbudet av andra sädesslag.
Så om majs blir mer värdefullt, är jordbrukare mer benägna att byta till majsodling, som kan minska utbudet av andra sädesslag. Efterfrågan på etanol, och den påföljande ökningen av majspriset, drivs främst av USA, där stigande oljepriser och amerikanska energibestämmelser sporrar utvecklingen och framtagandet av biobränslen som etanol.
Olika typer av vete
MGEX, CBOT och KCBT – olika marknader
Vete handlas främst på tre amerikanska börser Chicago Board of Trade (CBOT), Kansas City Board of Trade (KCBT) och Minneapolis Grain Exchange (MGEX), men också på argentinska Bolsa de Comercio de Rosario, BCR och på kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.
Vårvete handlas på Minneapolis Grain Exchange (MGEX). Dess priser ger inget större genomslag när det gäller att vara riktmärke för vetepriset i allmänhet. Mer allmänna är veteterminer som handlas på Chicago Board of Trade (CBOT) och Kansas City Board of Trade (KCBT) som används som riktmärken för vetepriset i allmänhet. Terminskontrakten avseende vårvete på Minneapolis Grain Exchange har den tredje mest omsatta volymen, efter CBOT och Kansas City, som har den högsta respektive näst högsta volymen när det gäller amerikanska veteterminer.
Kansas City Board of Trade
Höstvetet, Hard Red Winter Wheat, som främst odlas på de nordliga slätterna i USA och den kanadensiska prärien, handlas främst på Kansas City Board of Trade (KCNT), i Kansas City, Missouri. Terminer på höstvetet, Hard red Winter Wheat, är den huvudsakliga produkten på denna börs, och på grund av dess höga näringsvärde handlas det röda höstvetet ofta till ett premium, alltså till kurser överstigande dem på det mjuka röda höstvetet, Soft Red Winter Wheat, som handlas på Chicago Board of Trade.
Minneapolis Grain Exchange
Så kallat vårvete, alternativt Hard Red Spring Wheat Futures, HRS Wheat Futures, Minneapolis Wheat Futures eller MGEX Wheat Futures handlas på Minneapolis Grain Exchange under kortnamnet MW. Vårvetet prissätts i cent per bushel (35,2391 liter) och varje kontakt omfattar 5,000 bushel. Leverans sker årligen i mars, maj, juli, september och december. Handeln pågår till den 15 i respektive lösenmånad.
Den dagliga tillåtna prisförändringsgränsen mellan två handelsdagar är $ 0,60 för terminskontrakt på Minneapolis Grain Exchange (MGEX) ($ 3000 per kontrakt).
Nyheter
LKAB redovisar hittills största ökningen av mineraltillgångar
LKAB har efter prospektering under 2023 ökat den totala mängden mineralreserver och mineraltillgångar till 5,7 miljarder ton. Jämfört med 2022 har mineraltillgångarna ökat med 43 procent.
Per Geijer-fyndigheten i Kiruna närmar sig nu 1 miljard ton av de totala mineraltillgångarna, inklusive 1,7 miljoner ton in situ REE-oxider, vilket gör den till den största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller som har rapporterats i Europa.
I slutet av 2023 hade LKAB identifierat mineralreserver på mer än 1,1 miljarder ton och mineraltillgångar på cirka 4,6 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten 1890 har LKAB brutit totalt cirka 2 miljarder ton. Utöver järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas.
– Dessa betydande mineraltillgångar speglar LKAB:s starka prospekteringsarbete de senaste åren. Potentialen är stor för att garantera Sveriges järnmalmsförsörjning, liksom fosfor och sällsynta jordartsmetaller, under många decennier framöver, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.
– Tillgången till kritiska råvaror kommer att vara avgörande för den gröna omställningen. Europa saknar idag brytning av sällsynta jordartsmetaller samtidigt som efterfrågan ökar i takt med elektrifieringen av våra samhällen. Här kan LKAB på allvar vara med och bidra samtidigt som det ökar självförsörjningen av kritiska mineral inom EU. Det är dock beroende av effektiva tillståndsprocesser och även att järnvägens kapacitet utökas för att säkra våra intäkter för de investeringar som behövs, och för att kunna leverera produkterna till våra kunder, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat i takt med gruvproduktionen, medan mineralreserverna vid Malmbergetsgruvan totalt sett har ökat med 11 procent på grund av en uppgradering av befintliga resurser. Mineralreserverna i Leveäniemigruvan i Svappavaara har minskat med cirka 6 procent till 91 miljoner ton. Mineraltillgångarna i Kiruna har ökat marginellt till 815 miljoner ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en betydande ökning med 49 procent till nästan 1,8 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget mer än fördubblats till 836 miljoner ton.
Prospektering vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, nu till 956 miljoner ton järnmalm och fosfor. Samma ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetalloxider, i kvaliteter som är mycket rikare än de som finns i LKAB:s andra fyndigheter.
Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver
Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjorts kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.
Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.
Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral
LKAB har som mål att öka resurseffektivitet och värdeskapande genom att producera kritiska råmaterial från det som idag är gruvavfall. EU klassificerar råmaterial som kritiska på grund av högt importberoende och stor betydelse för vår ekonomi och den gröna transformationen; här ingår fosfor och sällsynta jordartselement som finns i LKAB:s malmer. Fosfor används primärt för produktion av mineralgödsel vilket idag möjliggör hälften av världens matproduktion, men har även andra användningsområden som livsmedel, foder och batterier. Europa är importberoende till 90 procent, Kina, Marocko och Ryssland är stora producenter. Sällsynta jordartsmetaller används framförallt i permanentmagneter i motorer för elbilar och generatorer för vindkraftverk. Kina dominerar värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, Europa har ingen utvinning alls och blygsam förädling.
Pan-European Reserves & Resources Reporting Committee (PERC) Reporting Standard
LKAB sammanställer årligen sina mineraltillgångar och mineralreserver. LKAB:s redovisningsmetod följer PERC Reporting Standard 2021 som syftar till en balanserad bedömning av värdet av LKAB:s gruvor och fyndigheter. 2021 års upplaga av PERC Reporting Standard är anpassad till november 2019-versionen av CRIRSCO International Reporting Template (Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards). Denna rapport omfattar rapporteringsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2023.
Mineralresursuppskattningarna gjordes under överinseende av Howard Baker FAusIMM(CP), verkställande direktör och resursgeolog, Baker Geological Services Ltd (BGS) som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Howard Baker har granskat och godkände den vetenskapliga och tekniska informationen i denna rapport och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.
Uppskattningarna av mineralreserverna gjordes under överinseende av Tim McGurk CEng FIMMM (QMR), Corporate Consultant (Mining Engineering) med SRK Consulting (UK) Ltd som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Tim McGurk har granskat och godkänt den vetenskapliga och tekniska informationen i detta pressmeddelande och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.
Nyheter
LKAB vill pausa persontrafiken för att tömma lagret med järnmalm
Det senaste halvårets två urspårningar på malmbanan har lämnat LKAB med stora lager järnmalm. Företaget vill bland annat se att persontrafiken på malmbanan kan pausas för att lagret med järnmalm, motsvarande 600 fullastade tåg, kan tömmas. LKAB:s presschef Anders Lindberg förstår att det kan påverka besöksnäringen och vill att en sträckan på sikt blir tvåspårig.
Nyheter
Lundin Mining får köprekommendation av BMO
Lundin Mining får en höjd rekommendation av BMO, som höjer till outperform från tidigare market perform. Riktkursen för aktien är 16 kanadensiska dollar, motsvarande 125 kronor, vilket kan jämföras med att aktien stängde på 103,40 kronor igår.
Lundin Mining-aktien är upp 74,6 procent på ett års sikt och 17,0 % på tre års sikt. Men det har varit en resa, hösten 2022 var aktien nere på riktigt låga nivåer.
-
Nyheter2 veckor sedan
Boliden saknar en tydlig huvudägare
-
Nyheter3 veckor sedan
Den eviga korrelationen mellan guldpriset och ETF-fonder är bruten
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad händer egentligen med guldpriset?
-
Nyheter2 veckor sedan
Den största fyndigheten någonsin av helium i Nordamerika
-
Nyheter4 veckor sedan
Upprörda känslor när Ghana godkänner import av 3500 ton kakao
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas centralbank ökade sitt innehav av guld för 16:e månaden i rad
-
Nyheter1 vecka sedan
Michel Rufli om trenderna som får guldpriset att stiga
-
Nyheter2 veckor sedan
USA pumpar mer olja än något land i historien