Följ oss

Nyheter

FlagshipONE får byggdom för Sveriges första storskaliga anläggning för grönt elektrobränsle

Publicerat

den

Illustration av FlagshipONE, Örnsköldsvik

FlagshipONE AB, som ägs av Liquid Wind och Ørsted tillsammans, har fått byggdom för Sveriges första storskaliga anläggning för grönt elektrobränsle. Byggdomen gavs av Mark- och Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt nio månader efter att miljötillståndsansökan lämnades in.

Illustration av FlagshipONE, Örnsköldsvik

Claes Fredriksson, Liquid Winds VD och grundare, kommenterar:

”Det här är ett viktigt delmål för FlagshipONE och för vår ambition att leverera grönt elektrobränsle till sjöfartsbranschen inom en snar framtid.”

Anders Nordstrøm, operativ chef för Ørsteds vätgas- och Power-to-X-verksamhet, säger:

”Vi är mycket glada över denna milstolpe för projektet som snart kan leverera grönt bränsle i stor skala och främja utfasningen av fossila bränslen inom sjöfarten såväl som andra sektorer.”

FlagshipONE kommer årligen att leverera 50 000 ton förnybart och fossilfritt bränsle primärt till sjöfartsbranschen 

FlagshipONE kommer att anslutas till Övik Energis kraftvärmeverk Hörneborgsverket i Örnsköldsvik i nordöstra Sverige. När anläggningen är igång kommer den att producera 50 000 ton elektrobränsle. Anläggningen kommer att återvinna koldioxid och kombinera det med grönt väte, framställt med förnybar el och vatten, för att producera det gröna elektrobränslet elektro-metanol. 

Följande strategiska partners kommer att bidra till design och konstruktion av FlagshipONE: Carbon Clean, Siemens Energy, Topsoe och delägaren Ørsted.

Liquid Wind och Ørsted har ingått ett avtal som innebär att Ørsted förvärvat en 45-procentig ägarandel i FlagshipONE. Ørsted är världens ledande utvecklare inom förnybar energi och utvecklar en global portfölj av projekt inom förnybar vätgas och gröna bränslen.

För några dagar sedan meddelade Vattenfall och St1 att de har undertecknat en avsiktsförklaring om att utveckla en fossilfri värdekedja för produktion av syntetiskt elektrobränsle för flyg på västkusten.

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Nyheter

Handeln med ärtor spås minska under 2024

Publicerat

den

Ärtor

Världshandeln med torra ärtor, också känt som pulser, förväntas minska något under helåret 2024 på grund av minskade leveranser till Kina, samt en svagare importefterfrågan från Bangladesh och EU. Däremot kan leveranserna till Indien öka efter att importrestriktionerna nyligen tagits bort. Handeln ligger dock i stort kvar på en relativt hög nivå.

Import av ärtor
Källa: International Grains Council 
Fortsätt läsa

Populära