Nyheter
Fjäderfän, ingen placering för kycklingar…
Denna gång tittar vi närmare på en vara som inte handlas på råvarubörserna, men som är en av våra viktigaste stapelvaror och dessutom är starkt beroende av priserna på en av de standardiserade råvarorna. Det är kyckling som vi tittar närmare på, en vara som de flesta av oss konsumerar varje vecka. Att vi skriver om detta beror på att vi vill visa vilka effekter som prisförändringar på en marknad för med sig både på andra delmarknader men också för slutkonsumenterna. Vi är av den åsikten att detta ger en ökad förståelse för råvarumarknaden i sin helhet.
Den amerikanska marknaden för fjäderfä uppgick under 2007 till 43 miljarder USD i konsumentledet. Priset på kycklingkött är en faktor på priset på foder, framförallt majs, sojabönor och distiller’s dry grain, en biprodukt som uppstår i samband med etanoltillverkning. I själva verket utgör kostnaderna för foder 65 procent av de totala kostnaderna för att föda upp en kyckling, vilket gör att priset på kyckling är extremt beroende av majspriset.
Även om de stigande kostnaderna för majs har ökat kostnaderna för att producera kyckling med mer än en tredjedel i början av 2008, har stora inhemska leveranser gjort att detaljhandelspriserna är relativt oförändrade.
Vilka företag drar nytta av högre kycklingpriser?
Företag som Pilgrim’s Pride (PPC) och Tyson Foods (TSN), är exempel på stora kycklingproducenter (de har 25 % och 20 % marknadsandel på den amerikanska marknaden), gynnas när priset på kyckling stiger.
Mindre, kycklingproducenter och förädlare, såsom Perdue Farms med 8% av USA: s marknad och Wayne Farms med en 5% marknadsandel i USA, drar nytta av att priset på kyckling stiger.
Kycklingfoder och fodertillsatsföretag, till exempel Land O’Lakes, Inc. gynnas av högre efterfrågan av kycklingar, vilket leder till ökad efterfrågan på deras produkter.
Vilka företag drar nytta av lägre kycklingpriser?
Yum! Brands (YUM), ägare av Kentucky Friend Chicken, och AFC Enterprises (AFCE), ägare av Popeyes Chicken, är exempel på kycklingfokuserade snabbmatskedjor som köper stora mängder kyckling och väldigt känsliga för fluktuationer i prissättning av kyckling.
ConAgra Foods (CAG) och Kraft Foods (KFT) är producenter av färdigpackade livsmedel som köper stora mängder kyckling.
Stormarknader som Wal-Mart Stores (WMT), Safeway (SWY) och Kroger Company (KR) köper stora mängder av färska och förpackade kycklingar och gynnas av lägre priser på kyckling då detta ofta är en lockvara för denna typ av företag.
Trender och drivkrafter
Stigande foderpriser ökar priset på kyckling
Kycklingpriset är starkt beroende av en gynnsam prissättning av foder, såsom majs och sojabönor, då foder utgör majoriteten av kostnaderna för att hålla fjäderfän.
Majspriset har stigit kraftigt sedan början av 2007 – mer än 60% under 2007 och början av 2008 – då etanolproducenter ökade sin efterfrågan på denna råvara till följd av stigande oljepriser som i sin tur har ökat efterfrågan på etanol.
Majs är också den viktigaste insatsvaran för många andra livsmedel, såsom majssirap som efterfrågas alltmer på global bas. Det som är förvånande är att det amerikanska jordbruksverket bedömer att de amerikanska bönderna kommer att plantera minskade mängder majs, något som i sin tur leder till sänkt utbud och högre priser. Långsiktigt kan betydande ökningar av foderpriserna således komma att medföra prishöjningar på fågel.
En föränderlig global efterfrågan och utbud gör att priserna fluktuerar
Även priset på kyckling är mest mottagligt för priserna på kycklingfoder, påverkas de också av internationell konkurrens, hög inhemsk produktion, säsongsvariationer och rädsla för fågelinfluensa. Trots att endast 16 procent av den amerikanska produktionen gick på export under 2007, kan den internationella konkurrensen pressa priserna nedåt eller driva dem högt uppåt.
Starka exportmarknader har varit de främsta drivkrafterna på marknaderna för kött och andra produkter från fjäderfän, vilket medför att ett globalt överskott får negativa effekter på den inhemska produktionen.
Ett globalt överskott kan förvärras av inhemska överskott, vilket kan orsaka långvariga prisfluktuationer. Nästa säsongs kläckningar skapar en förändrad leverans av kycklingar som i sin tur får priserna att fluktuera ytterligare.
Slutligen, rädsla för fågelinfluensa kan minska efterfrågan på kyckling, och kycklingpriser, eftersom konsumenterna reagerat på utbrott av sjukdomen och ersätter kyckling med andra proteinkällor, såsom fläsk- eller nötkött.
Kycklingproducenterna övergår till större andelar färdiglagad mat
Allt fler livsmedelsproducenter går över till att producera färdiglagad mat, till exempel panerad kyckling, chicken wings, chicke nuggets etcetera. Denna typ av produkter har en högre marginal än färsk kyckling då dessa säljs ett steg närmare konsumenten, och tillåter producenten att ta ett steg framåt i värdekedjan. Det gör att producenterna kan sälja direkt till livsmedelskedjor, eller i alla fall till grossister, istället för som tidigare till slakteriföretag. För ett företag som Pilgrim´s Pride (PPC) minskar foderkostnaderna till 17 – 24 procent procent av produktionskostnaderna när det gäller färdigproducerad mat, att jämföra med 65 procent för färsk kyckling.
Ökade produktionskostnader är kostnader som delvis kan vältras över på konsumenterna, men det går inte att göra detta i sin helhet. Att istället ta ett steg framåt i värdekedjan gör att producenterna kan föra över större delar av sina kostnader till konsumenterna.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
Nyheter
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.
”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet