Följ oss

Nyheter

Fjäderfän, ingen placering för kycklingar…

Publicerat

den

Kyckling och fjäderfän och majspriserDenna gång tittar vi närmare på en vara som inte handlas på råvarubörserna, men som är en av våra viktigaste stapelvaror och dessutom är starkt beroende av priserna på en av de standardiserade råvarorna. Det är kyckling som vi tittar närmare på, en vara som de flesta av oss konsumerar varje vecka. Att vi skriver om detta beror på att vi vill visa vilka effekter som prisförändringar på en marknad för med sig både på andra delmarknader men också för slutkonsumenterna. Vi är av den åsikten att detta ger en ökad förståelse för råvarumarknaden i sin helhet.

Den amerikanska marknaden för fjäderfä uppgick under 2007 till 43 miljarder USD i konsumentledet. Priset på kycklingkött är en faktor på priset på foder, framförallt majs, sojabönor och distiller’s dry grain, en biprodukt som uppstår i samband med etanoltillverkning. I själva verket utgör kostnaderna för foder 65 procent av de totala kostnaderna för att föda upp en kyckling, vilket gör att priset på kyckling är extremt beroende av majspriset.

Även om de stigande kostnaderna för majs har ökat kostnaderna för att producera kyckling med mer än en tredjedel i början av 2008, har stora inhemska leveranser gjort att detaljhandelspriserna är relativt oförändrade.

Marknadspris på kyckling

Vilka företag drar nytta av högre kycklingpriser?

Företag som Pilgrim’s Pride (PPC) och Tyson Foods (TSN), är exempel på stora kycklingproducenter (de har 25 % och 20 % marknadsandel på den amerikanska marknaden), gynnas när priset på kyckling stiger.

Mindre, kycklingproducenter och förädlare, såsom Perdue Farms med 8% av USA: s marknad och Wayne Farms med en 5% marknadsandel i USA, drar nytta av att priset på kyckling stiger.

Kycklingfoder och fodertillsatsföretag, till exempel Land O’Lakes, Inc. gynnas av högre efterfrågan av kycklingar, vilket leder till ökad efterfrågan på deras produkter.

Vilka företag drar nytta av lägre kycklingpriser?

Yum! Brands (YUM), ägare av Kentucky Friend Chicken, och AFC Enterprises (AFCE), ägare av Popeyes Chicken, är exempel på kycklingfokuserade snabbmatskedjor som köper stora mängder kyckling och väldigt känsliga för fluktuationer i prissättning av kyckling.

ConAgra Foods (CAG) och Kraft Foods (KFT) är producenter av färdigpackade livsmedel som köper stora mängder kyckling.

Stormarknader som Wal-Mart Stores (WMT), Safeway (SWY) och Kroger Company (KR) köper stora mängder av färska och förpackade kycklingar och gynnas av lägre priser på kyckling då detta ofta är en lockvara för denna typ av företag.

Trender och drivkrafter

Stigande foderpriser ökar priset på kyckling

Kycklingpriset är starkt beroende av en gynnsam prissättning av foder, såsom majs och sojabönor, då foder utgör majoriteten av kostnaderna för att hålla fjäderfän.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Majspriset har stigit kraftigt sedan början av 2007 – mer än 60% under 2007 och början av 2008 – då etanolproducenter ökade sin efterfrågan på denna råvara till följd av stigande oljepriser som i sin tur har ökat efterfrågan på etanol.

Majs är också den viktigaste insatsvaran för många andra livsmedel, såsom majssirap som efterfrågas alltmer på global bas. Det som är förvånande är att det amerikanska jordbruksverket bedömer att de amerikanska bönderna kommer att plantera minskade mängder majs, något som i sin tur leder till sänkt utbud och högre priser. Långsiktigt kan betydande ökningar av foderpriserna således komma att medföra prishöjningar på fågel.

En föränderlig global efterfrågan och utbud gör att priserna fluktuerar

Även priset på kyckling är mest mottagligt för priserna på kycklingfoder, påverkas de också av internationell konkurrens, hög inhemsk produktion, säsongsvariationer och rädsla för fågelinfluensa. Trots att endast 16 procent av den amerikanska produktionen gick på export under 2007, kan den internationella konkurrensen pressa priserna nedåt eller driva dem högt uppåt.

Starka exportmarknader har varit de främsta drivkrafterna på marknaderna för kött och andra produkter från fjäderfän, vilket medför att ett globalt överskott får negativa effekter på den inhemska produktionen.

Ett globalt överskott kan förvärras av inhemska överskott, vilket kan orsaka långvariga prisfluktuationer. Nästa säsongs kläckningar skapar en förändrad leverans av kycklingar som i sin tur får priserna att fluktuera ytterligare.

Slutligen, rädsla för fågelinfluensa kan minska efterfrågan på kyckling, och kycklingpriser, eftersom konsumenterna reagerat på utbrott av sjukdomen och ersätter kyckling med andra proteinkällor, såsom fläsk- eller nötkött.

Kycklingproducenterna övergår till större andelar färdiglagad mat

Allt fler livsmedelsproducenter går över till att producera färdiglagad mat, till exempel panerad kyckling, chicken wings, chicke nuggets etcetera. Denna typ av produkter har en högre marginal än färsk kyckling då dessa säljs ett steg närmare konsumenten, och tillåter producenten att ta ett steg framåt i värdekedjan. Det gör att producenterna kan sälja direkt till livsmedelskedjor, eller i alla fall till grossister, istället för som tidigare till slakteriföretag. För ett företag som Pilgrim´s Pride (PPC) minskar foderkostnaderna till 17 – 24 procent procent av produktionskostnaderna när det gäller färdigproducerad mat, att jämföra med 65 procent för färsk kyckling.

Ökade produktionskostnader är kostnader som delvis kan vältras över på konsumenterna, men det går inte att göra detta i sin helhet. Att istället ta ett steg framåt i värdekedjan gör att producenterna kan föra över större delar av sina kostnader till konsumenterna.

Marknadsandelar inom kycklingindustrin

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära