Följ oss

Nyheter

Fjäderfän, ingen placering för kycklingar…

Publicerat

den

Kyckling och fjäderfän och majspriserDenna gång tittar vi närmare på en vara som inte handlas på råvarubörserna, men som är en av våra viktigaste stapelvaror och dessutom är starkt beroende av priserna på en av de standardiserade råvarorna. Det är kyckling som vi tittar närmare på, en vara som de flesta av oss konsumerar varje vecka. Att vi skriver om detta beror på att vi vill visa vilka effekter som prisförändringar på en marknad för med sig både på andra delmarknader men också för slutkonsumenterna. Vi är av den åsikten att detta ger en ökad förståelse för råvarumarknaden i sin helhet.

Den amerikanska marknaden för fjäderfä uppgick under 2007 till 43 miljarder USD i konsumentledet. Priset på kycklingkött är en faktor på priset på foder, framförallt majs, sojabönor och distiller’s dry grain, en biprodukt som uppstår i samband med etanoltillverkning. I själva verket utgör kostnaderna för foder 65 procent av de totala kostnaderna för att föda upp en kyckling, vilket gör att priset på kyckling är extremt beroende av majspriset.

Även om de stigande kostnaderna för majs har ökat kostnaderna för att producera kyckling med mer än en tredjedel i början av 2008, har stora inhemska leveranser gjort att detaljhandelspriserna är relativt oförändrade.

Marknadspris på kyckling

Vilka företag drar nytta av högre kycklingpriser?

Företag som Pilgrim’s Pride (PPC) och Tyson Foods (TSN), är exempel på stora kycklingproducenter (de har 25 % och 20 % marknadsandel på den amerikanska marknaden), gynnas när priset på kyckling stiger.

Mindre, kycklingproducenter och förädlare, såsom Perdue Farms med 8% av USA: s marknad och Wayne Farms med en 5% marknadsandel i USA, drar nytta av att priset på kyckling stiger.

Kycklingfoder och fodertillsatsföretag, till exempel Land O’Lakes, Inc. gynnas av högre efterfrågan av kycklingar, vilket leder till ökad efterfrågan på deras produkter.

Vilka företag drar nytta av lägre kycklingpriser?

Yum! Brands (YUM), ägare av Kentucky Friend Chicken, och AFC Enterprises (AFCE), ägare av Popeyes Chicken, är exempel på kycklingfokuserade snabbmatskedjor som köper stora mängder kyckling och väldigt känsliga för fluktuationer i prissättning av kyckling.

ConAgra Foods (CAG) och Kraft Foods (KFT) är producenter av färdigpackade livsmedel som köper stora mängder kyckling.

Stormarknader som Wal-Mart Stores (WMT), Safeway (SWY) och Kroger Company (KR) köper stora mängder av färska och förpackade kycklingar och gynnas av lägre priser på kyckling då detta ofta är en lockvara för denna typ av företag.

Trender och drivkrafter

Stigande foderpriser ökar priset på kyckling

Kycklingpriset är starkt beroende av en gynnsam prissättning av foder, såsom majs och sojabönor, då foder utgör majoriteten av kostnaderna för att hålla fjäderfän.

Majspriset har stigit kraftigt sedan början av 2007 – mer än 60% under 2007 och början av 2008 – då etanolproducenter ökade sin efterfrågan på denna råvara till följd av stigande oljepriser som i sin tur har ökat efterfrågan på etanol.

Majs är också den viktigaste insatsvaran för många andra livsmedel, såsom majssirap som efterfrågas alltmer på global bas. Det som är förvånande är att det amerikanska jordbruksverket bedömer att de amerikanska bönderna kommer att plantera minskade mängder majs, något som i sin tur leder till sänkt utbud och högre priser. Långsiktigt kan betydande ökningar av foderpriserna således komma att medföra prishöjningar på fågel.

En föränderlig global efterfrågan och utbud gör att priserna fluktuerar

Även priset på kyckling är mest mottagligt för priserna på kycklingfoder, påverkas de också av internationell konkurrens, hög inhemsk produktion, säsongsvariationer och rädsla för fågelinfluensa. Trots att endast 16 procent av den amerikanska produktionen gick på export under 2007, kan den internationella konkurrensen pressa priserna nedåt eller driva dem högt uppåt.

Starka exportmarknader har varit de främsta drivkrafterna på marknaderna för kött och andra produkter från fjäderfän, vilket medför att ett globalt överskott får negativa effekter på den inhemska produktionen.

Ett globalt överskott kan förvärras av inhemska överskott, vilket kan orsaka långvariga prisfluktuationer. Nästa säsongs kläckningar skapar en förändrad leverans av kycklingar som i sin tur får priserna att fluktuera ytterligare.

Slutligen, rädsla för fågelinfluensa kan minska efterfrågan på kyckling, och kycklingpriser, eftersom konsumenterna reagerat på utbrott av sjukdomen och ersätter kyckling med andra proteinkällor, såsom fläsk- eller nötkött.

Kycklingproducenterna övergår till större andelar färdiglagad mat

Allt fler livsmedelsproducenter går över till att producera färdiglagad mat, till exempel panerad kyckling, chicken wings, chicke nuggets etcetera. Denna typ av produkter har en högre marginal än färsk kyckling då dessa säljs ett steg närmare konsumenten, och tillåter producenten att ta ett steg framåt i värdekedjan. Det gör att producenterna kan sälja direkt till livsmedelskedjor, eller i alla fall till grossister, istället för som tidigare till slakteriföretag. För ett företag som Pilgrim´s Pride (PPC) minskar foderkostnaderna till 17 – 24 procent procent av produktionskostnaderna när det gäller färdigproducerad mat, att jämföra med 65 procent för färsk kyckling.

Ökade produktionskostnader är kostnader som delvis kan vältras över på konsumenterna, men det går inte att göra detta i sin helhet. Att istället ta ett steg framåt i värdekedjan gör att producenterna kan föra över större delar av sina kostnader till konsumenterna.

Marknadsandelar inom kycklingindustrin

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära