Följ oss

Nyheter

Fjäderfän, ingen placering för kycklingar…

Publicerat

den

Kyckling och fjäderfän och majspriserDenna gång tittar vi närmare på en vara som inte handlas på råvarubörserna, men som är en av våra viktigaste stapelvaror och dessutom är starkt beroende av priserna på en av de standardiserade råvarorna. Det är kyckling som vi tittar närmare på, en vara som de flesta av oss konsumerar varje vecka. Att vi skriver om detta beror på att vi vill visa vilka effekter som prisförändringar på en marknad för med sig både på andra delmarknader men också för slutkonsumenterna. Vi är av den åsikten att detta ger en ökad förståelse för råvarumarknaden i sin helhet.

Den amerikanska marknaden för fjäderfä uppgick under 2007 till 43 miljarder USD i konsumentledet. Priset på kycklingkött är en faktor på priset på foder, framförallt majs, sojabönor och distiller’s dry grain, en biprodukt som uppstår i samband med etanoltillverkning. I själva verket utgör kostnaderna för foder 65 procent av de totala kostnaderna för att föda upp en kyckling, vilket gör att priset på kyckling är extremt beroende av majspriset.

Även om de stigande kostnaderna för majs har ökat kostnaderna för att producera kyckling med mer än en tredjedel i början av 2008, har stora inhemska leveranser gjort att detaljhandelspriserna är relativt oförändrade.

Marknadspris på kyckling

Vilka företag drar nytta av högre kycklingpriser?

Företag som Pilgrim’s Pride (PPC) och Tyson Foods (TSN), är exempel på stora kycklingproducenter (de har 25 % och 20 % marknadsandel på den amerikanska marknaden), gynnas när priset på kyckling stiger.

Mindre, kycklingproducenter och förädlare, såsom Perdue Farms med 8% av USA: s marknad och Wayne Farms med en 5% marknadsandel i USA, drar nytta av att priset på kyckling stiger.

Kycklingfoder och fodertillsatsföretag, till exempel Land O’Lakes, Inc. gynnas av högre efterfrågan av kycklingar, vilket leder till ökad efterfrågan på deras produkter.

Vilka företag drar nytta av lägre kycklingpriser?

Yum! Brands (YUM), ägare av Kentucky Friend Chicken, och AFC Enterprises (AFCE), ägare av Popeyes Chicken, är exempel på kycklingfokuserade snabbmatskedjor som köper stora mängder kyckling och väldigt känsliga för fluktuationer i prissättning av kyckling.

ConAgra Foods (CAG) och Kraft Foods (KFT) är producenter av färdigpackade livsmedel som köper stora mängder kyckling.

Stormarknader som Wal-Mart Stores (WMT), Safeway (SWY) och Kroger Company (KR) köper stora mängder av färska och förpackade kycklingar och gynnas av lägre priser på kyckling då detta ofta är en lockvara för denna typ av företag.

Trender och drivkrafter

Stigande foderpriser ökar priset på kyckling

Kycklingpriset är starkt beroende av en gynnsam prissättning av foder, såsom majs och sojabönor, då foder utgör majoriteten av kostnaderna för att hålla fjäderfän.

Majspriset har stigit kraftigt sedan början av 2007 – mer än 60% under 2007 och början av 2008 – då etanolproducenter ökade sin efterfrågan på denna råvara till följd av stigande oljepriser som i sin tur har ökat efterfrågan på etanol.

Majs är också den viktigaste insatsvaran för många andra livsmedel, såsom majssirap som efterfrågas alltmer på global bas. Det som är förvånande är att det amerikanska jordbruksverket bedömer att de amerikanska bönderna kommer att plantera minskade mängder majs, något som i sin tur leder till sänkt utbud och högre priser. Långsiktigt kan betydande ökningar av foderpriserna således komma att medföra prishöjningar på fågel.

En föränderlig global efterfrågan och utbud gör att priserna fluktuerar

Även priset på kyckling är mest mottagligt för priserna på kycklingfoder, påverkas de också av internationell konkurrens, hög inhemsk produktion, säsongsvariationer och rädsla för fågelinfluensa. Trots att endast 16 procent av den amerikanska produktionen gick på export under 2007, kan den internationella konkurrensen pressa priserna nedåt eller driva dem högt uppåt.

Starka exportmarknader har varit de främsta drivkrafterna på marknaderna för kött och andra produkter från fjäderfän, vilket medför att ett globalt överskott får negativa effekter på den inhemska produktionen.

Ett globalt överskott kan förvärras av inhemska överskott, vilket kan orsaka långvariga prisfluktuationer. Nästa säsongs kläckningar skapar en förändrad leverans av kycklingar som i sin tur får priserna att fluktuera ytterligare.

Slutligen, rädsla för fågelinfluensa kan minska efterfrågan på kyckling, och kycklingpriser, eftersom konsumenterna reagerat på utbrott av sjukdomen och ersätter kyckling med andra proteinkällor, såsom fläsk- eller nötkött.

Kycklingproducenterna övergår till större andelar färdiglagad mat

Allt fler livsmedelsproducenter går över till att producera färdiglagad mat, till exempel panerad kyckling, chicken wings, chicke nuggets etcetera. Denna typ av produkter har en högre marginal än färsk kyckling då dessa säljs ett steg närmare konsumenten, och tillåter producenten att ta ett steg framåt i värdekedjan. Det gör att producenterna kan sälja direkt till livsmedelskedjor, eller i alla fall till grossister, istället för som tidigare till slakteriföretag. För ett företag som Pilgrim´s Pride (PPC) minskar foderkostnaderna till 17 – 24 procent procent av produktionskostnaderna när det gäller färdigproducerad mat, att jämföra med 65 procent för färsk kyckling.

Ökade produktionskostnader är kostnader som delvis kan vältras över på konsumenterna, men det går inte att göra detta i sin helhet. Att istället ta ett steg framåt i värdekedjan gör att producenterna kan föra över större delar av sina kostnader till konsumenterna.

Marknadsandelar inom kycklingindustrin

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära