LKAB lämnar idag in ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheten Per Geijer i Kiruna. Sedan fyndigheten redovisades som Europas största kända fyndighet för sällsynta jordartsmetaller tidigare i år har fortsatta undersökningar genomförts.

– Det innebär bland annat att vi nu kan skriva upp mineraltillgångarna för sällsynta jordartsmetallsoxider med 25 procent till över 1,3 miljoner ton, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Per Geijer är i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Halterna av sällsynta jordartsmetaller är tio gånger högre än i Kirunamalmen där vi bryter idag.

– Bara sedan årsskiftet har vi lyckats öka mineraltillgångarna väsentligt för såväl järn som fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Och vi har inte sett slutet på fyndigheten, säger Jan Moström.

Om bearbetningskoncessionen godkänns får vi fortsätta utveckla fyndigheten och förbereda en miljötillståndsansökan.

– Det betyder däremot inte att vi får tillstånd att starta en gruva. Bearbetningskoncessionen är också bara en del av det komplexa svenska prövningssystemet. Nu börjar tillståndsprocessen, och vi som verkat i området över 130 år söker nu det första tillståndet för Per Geijer som ger LKAB ensamrätt att fortsätta utreda denna fantastiska mineralisering, säger Jan Moström.

– Utan gruvor blir det inga elbilar, och dessutom ett växande och mer riskabelt beroende av stora råvaruländer som Kina och Ryssland. Under kommande årtionden ökar behovet mångfalt av en rad mineral såsom sällsynta jordartsmetaller till följd av elektrifieringen. Vi ser att vi vill och att vi kan vara en del av lösningen, för att möjliggöra klimatomställningen, och även för Europas säkerhet och konkurrenskraft, säger Jan Moström.

Kan förlänga Kirunagruvans drift i minst 20 till 30 år

LKAB redovisar idag att fyndigheten innehåller mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm, med höga järnhalter och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetallsoxider in situ.

Fyndigheten var då den offentliggjordes i januari 2023 redan då den största rapporterade fyndigheten för sällsynta jordartsmetaller i Europa. Idag är Europa kraftigt beroende av import av sällsynta jordartsmetaller från huvudsakligen Kina.

– Att det är en sammansatt fyndighet, med järnmalm som bas, gör den extra intressant. Utan järnmalmen skulle det inte vara hållbart att bryta fosfor och sällsynta jordartsmetaller här. Med det vi ser idag så skulle en framtida gruvbrytning handla om en ökad livslängd med minst 20 till 30 år, det blir avgörande för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i Kiruna, säger Jan Moström. 

– Det här visar vilka fantastiska möjligheter vi har i Kiruna och ger oss förutsättningar att skapa framtidstro och fortsätta utveckla kommunen och locka fler invånare. Kiruna är redan viktigt för Sverige och för Europa, den positionen stärks nu. Vi ser fram mot processen där LKAB skapar en hållbar och effektiv brytning av fyndigheten, säger Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna.

I fyndigheten finns dessutom höga halter av fosfor, ett nödvändigt näringsämne i mineralgödsel som möjliggör hälften av den globala livsmedelsproduktionen. Även för den kritiska råvaran fosfor är Europa idag importberoende till cirka 80 procent.

– Kan vi bryta detta så skulle vi påtagligt kunna stärka Europas självförsörjning av fosfor. Det är inte bara en ekonomisk fråga för oss utan ytterst även en beredskapsfråga, säger Jan Moström.

EU förväntar sig tillståndsprocesser som tar maximalt två år

Samtidigt är LKAB tidigt i processen. Om bearbetningskoncessionen godkänns ger den LKAB förutsättningar att investera i de omfattande undersökningar som krävs som underlag för beslut om en eventuell framtida gruvdrift. För att få öppna en gruva krävs även tillstånd enligt miljöbalken från mark- och miljödomstolen.

– Vi upplever en ökad medvetenhet om behovet av metaller och mineral för elektrifiering och den gröna omställningen. Samtidigt är Europas stora importberoende något som oroar såväl inom industrin som politiken. I Europa talas nu om två år för tillstånd för strategiskt viktiga mineral som de sällsynta jordartsmetallerna, men vår erfarenhet är att det kan ta mellan 10 och 15 år för att ta sig igenom det komplexa svenska prövningssystemet. Bearbetningskoncessionen är bara en del av detta. Så det här kommer att bli ett viktigt test om systemet för tillstånd klarar av att möta omvärldens förväntningar, säger Jan Moström.

Frågan om utdragna och oförutsägbara tillståndsprövningar har debatterats flitigt under senare år, och nuvarande och tidigare regeringar har lovat reformer för att en kritisk klimatomställning inte ska falla på byråkratiska formkrav utan betydelse för miljön.

– Vi är positivt inställda till hårda miljökrav och ska ta stort ansvar för den påverkan som vår verksamhet orsakar. Det finns till exempel en oro för hur rennäringen ska påverkas av en ny gruva i området, och det har vi förståelse för. Dessutom berörs populära friluftsområden. Vi är fortfarande tidigt i processen och det är en lång väg fram till en eventuell brytning. Vi är lyhörda, och har ambition att lösa frågorna på vägen. Men vi behöver också engagemang från intressenter och myndigheter i processen för komma framåt på ett snabbt, effektivt och rättssäkert sätt, säger Jan Moström.