Följ oss

Nyheter

Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller nu 25 procent större – idag tas första steget i kritisk prövning

Publicerat

den

Per Geijer-fyndigheten i relation till nuvarande gruvbrytning

LKAB lämnar idag in ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheten Per Geijer i Kiruna. Sedan fyndigheten redovisades som Europas största kända fyndighet för sällsynta jordartsmetaller tidigare i år har fortsatta undersökningar genomförts.

– Det innebär bland annat att vi nu kan skriva upp mineraltillgångarna för sällsynta jordartsmetallsoxider med 25 procent till över 1,3 miljoner ton, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Per Geijer är i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Halterna av sällsynta jordartsmetaller är tio gånger högre än i Kirunamalmen där vi bryter idag.

Karta över Per Geijer-fyndigheten LKAB gjort

– Bara sedan årsskiftet har vi lyckats öka mineraltillgångarna väsentligt för såväl järn som fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Och vi har inte sett slutet på fyndigheten, säger Jan Moström.

Om bearbetningskoncessionen godkänns får vi fortsätta utveckla fyndigheten och förbereda en miljötillståndsansökan.

– Det betyder däremot inte att vi får tillstånd att starta en gruva. Bearbetningskoncessionen är också bara en del av det komplexa svenska prövningssystemet. Nu börjar tillståndsprocessen, och vi som verkat i området över 130 år söker nu det första tillståndet för Per Geijer som ger LKAB ensamrätt att fortsätta utreda denna fantastiska mineralisering, säger Jan Moström.

– Utan gruvor blir det inga elbilar, och dessutom ett växande och mer riskabelt beroende av stora råvaruländer som Kina och Ryssland. Under kommande årtionden ökar behovet mångfalt av en rad mineral såsom sällsynta jordartsmetaller till följd av elektrifieringen. Vi ser att vi vill och att vi kan vara en del av lösningen, för att möjliggöra klimatomställningen, och även för Europas säkerhet och konkurrenskraft, säger Jan Moström.

Kan förlänga Kirunagruvans drift i minst 20 till 30 år

LKAB redovisar idag att fyndigheten innehåller mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm, med höga järnhalter och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetallsoxider in situ.

Fyndigheten var då den offentliggjordes i januari 2023 redan då den största rapporterade fyndigheten för sällsynta jordartsmetaller i Europa. Idag är Europa kraftigt beroende av import av sällsynta jordartsmetaller från huvudsakligen Kina.

– Att det är en sammansatt fyndighet, med järnmalm som bas, gör den extra intressant. Utan järnmalmen skulle det inte vara hållbart att bryta fosfor och sällsynta jordartsmetaller här. Med det vi ser idag så skulle en framtida gruvbrytning handla om en ökad livslängd med minst 20 till 30 år, det blir avgörande för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i Kiruna, säger Jan Moström. 

– Det här visar vilka fantastiska möjligheter vi har i Kiruna och ger oss förutsättningar att skapa framtidstro och fortsätta utveckla kommunen och locka fler invånare. Kiruna är redan viktigt för Sverige och för Europa, den positionen stärks nu. Vi ser fram mot processen där LKAB skapar en hållbar och effektiv brytning av fyndigheten, säger Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna.

I fyndigheten finns dessutom höga halter av fosfor, ett nödvändigt näringsämne i mineralgödsel som möjliggör hälften av den globala livsmedelsproduktionen. Även för den kritiska råvaran fosfor är Europa idag importberoende till cirka 80 procent.

– Kan vi bryta detta så skulle vi påtagligt kunna stärka Europas självförsörjning av fosfor. Det är inte bara en ekonomisk fråga för oss utan ytterst även en beredskapsfråga, säger Jan Moström.

EU förväntar sig tillståndsprocesser som tar maximalt två år

Samtidigt är LKAB tidigt i processen. Om bearbetningskoncessionen godkänns ger den LKAB förutsättningar att investera i de omfattande undersökningar som krävs som underlag för beslut om en eventuell framtida gruvdrift. För att få öppna en gruva krävs även tillstånd enligt miljöbalken från mark- och miljödomstolen.

– Vi upplever en ökad medvetenhet om behovet av metaller och mineral för elektrifiering och den gröna omställningen. Samtidigt är Europas stora importberoende något som oroar såväl inom industrin som politiken. I Europa talas nu om två år för tillstånd för strategiskt viktiga mineral som de sällsynta jordartsmetallerna, men vår erfarenhet är att det kan ta mellan 10 och 15 år för att ta sig igenom det komplexa svenska prövningssystemet. Bearbetningskoncessionen är bara en del av detta. Så det här kommer att bli ett viktigt test om systemet för tillstånd klarar av att möta omvärldens förväntningar, säger Jan Moström.

Frågan om utdragna och oförutsägbara tillståndsprövningar har debatterats flitigt under senare år, och nuvarande och tidigare regeringar har lovat reformer för att en kritisk klimatomställning inte ska falla på byråkratiska formkrav utan betydelse för miljön.

– Vi är positivt inställda till hårda miljökrav och ska ta stort ansvar för den påverkan som vår verksamhet orsakar. Det finns till exempel en oro för hur rennäringen ska påverkas av en ny gruva i området, och det har vi förståelse för. Dessutom berörs populära friluftsområden. Vi är fortfarande tidigt i processen och det är en lång väg fram till en eventuell brytning. Vi är lyhörda, och har ambition att lösa frågorna på vägen. Men vi behöver också engagemang från intressenter och myndigheter i processen för komma framåt på ett snabbt, effektivt och rättssäkert sätt, säger Jan Moström.

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Populära