Följ oss

Nyheter

Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller nu 25 procent större – idag tas första steget i kritisk prövning

Publicerat

den

Per Geijer-fyndigheten i relation till nuvarande gruvbrytning

LKAB lämnar idag in ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheten Per Geijer i Kiruna. Sedan fyndigheten redovisades som Europas största kända fyndighet för sällsynta jordartsmetaller tidigare i år har fortsatta undersökningar genomförts.

– Det innebär bland annat att vi nu kan skriva upp mineraltillgångarna för sällsynta jordartsmetallsoxider med 25 procent till över 1,3 miljoner ton, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Per Geijer är i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Halterna av sällsynta jordartsmetaller är tio gånger högre än i Kirunamalmen där vi bryter idag.

Karta över Per Geijer-fyndigheten LKAB gjort

– Bara sedan årsskiftet har vi lyckats öka mineraltillgångarna väsentligt för såväl järn som fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Och vi har inte sett slutet på fyndigheten, säger Jan Moström.

Om bearbetningskoncessionen godkänns får vi fortsätta utveckla fyndigheten och förbereda en miljötillståndsansökan.

– Det betyder däremot inte att vi får tillstånd att starta en gruva. Bearbetningskoncessionen är också bara en del av det komplexa svenska prövningssystemet. Nu börjar tillståndsprocessen, och vi som verkat i området över 130 år söker nu det första tillståndet för Per Geijer som ger LKAB ensamrätt att fortsätta utreda denna fantastiska mineralisering, säger Jan Moström.

– Utan gruvor blir det inga elbilar, och dessutom ett växande och mer riskabelt beroende av stora råvaruländer som Kina och Ryssland. Under kommande årtionden ökar behovet mångfalt av en rad mineral såsom sällsynta jordartsmetaller till följd av elektrifieringen. Vi ser att vi vill och att vi kan vara en del av lösningen, för att möjliggöra klimatomställningen, och även för Europas säkerhet och konkurrenskraft, säger Jan Moström.

Kan förlänga Kirunagruvans drift i minst 20 till 30 år

LKAB redovisar idag att fyndigheten innehåller mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm, med höga järnhalter och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetallsoxider in situ.

Fyndigheten var då den offentliggjordes i januari 2023 redan då den största rapporterade fyndigheten för sällsynta jordartsmetaller i Europa. Idag är Europa kraftigt beroende av import av sällsynta jordartsmetaller från huvudsakligen Kina.

– Att det är en sammansatt fyndighet, med järnmalm som bas, gör den extra intressant. Utan järnmalmen skulle det inte vara hållbart att bryta fosfor och sällsynta jordartsmetaller här. Med det vi ser idag så skulle en framtida gruvbrytning handla om en ökad livslängd med minst 20 till 30 år, det blir avgörande för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i Kiruna, säger Jan Moström. 

– Det här visar vilka fantastiska möjligheter vi har i Kiruna och ger oss förutsättningar att skapa framtidstro och fortsätta utveckla kommunen och locka fler invånare. Kiruna är redan viktigt för Sverige och för Europa, den positionen stärks nu. Vi ser fram mot processen där LKAB skapar en hållbar och effektiv brytning av fyndigheten, säger Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna.

I fyndigheten finns dessutom höga halter av fosfor, ett nödvändigt näringsämne i mineralgödsel som möjliggör hälften av den globala livsmedelsproduktionen. Även för den kritiska råvaran fosfor är Europa idag importberoende till cirka 80 procent.

– Kan vi bryta detta så skulle vi påtagligt kunna stärka Europas självförsörjning av fosfor. Det är inte bara en ekonomisk fråga för oss utan ytterst även en beredskapsfråga, säger Jan Moström.

EU förväntar sig tillståndsprocesser som tar maximalt två år

Samtidigt är LKAB tidigt i processen. Om bearbetningskoncessionen godkänns ger den LKAB förutsättningar att investera i de omfattande undersökningar som krävs som underlag för beslut om en eventuell framtida gruvdrift. För att få öppna en gruva krävs även tillstånd enligt miljöbalken från mark- och miljödomstolen.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

– Vi upplever en ökad medvetenhet om behovet av metaller och mineral för elektrifiering och den gröna omställningen. Samtidigt är Europas stora importberoende något som oroar såväl inom industrin som politiken. I Europa talas nu om två år för tillstånd för strategiskt viktiga mineral som de sällsynta jordartsmetallerna, men vår erfarenhet är att det kan ta mellan 10 och 15 år för att ta sig igenom det komplexa svenska prövningssystemet. Bearbetningskoncessionen är bara en del av detta. Så det här kommer att bli ett viktigt test om systemet för tillstånd klarar av att möta omvärldens förväntningar, säger Jan Moström.

Frågan om utdragna och oförutsägbara tillståndsprövningar har debatterats flitigt under senare år, och nuvarande och tidigare regeringar har lovat reformer för att en kritisk klimatomställning inte ska falla på byråkratiska formkrav utan betydelse för miljön.

– Vi är positivt inställda till hårda miljökrav och ska ta stort ansvar för den påverkan som vår verksamhet orsakar. Det finns till exempel en oro för hur rennäringen ska påverkas av en ny gruva i området, och det har vi förståelse för. Dessutom berörs populära friluftsområden. Vi är fortfarande tidigt i processen och det är en lång väg fram till en eventuell brytning. Vi är lyhörda, och har ambition att lösa frågorna på vägen. Men vi behöver också engagemang från intressenter och myndigheter i processen för komma framåt på ett snabbt, effektivt och rättssäkert sätt, säger Jan Moström.

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära