Följ oss

Nyheter

Ett kvarts sekel med en avreglerad elmarknad

Publicerat

den

Elledningar

För 26 år sedan avreglerades den svenska elmarknaden. I samband med avregleringen grundades elbolaget Bixia som nu summerar sina 25 år på marknaden. Medelpriset för en kilowattimme har varit cirka 30 öre under de här åren. Men de senaste två åren, 2020 och 2021 har varit turbulenta jämfört med övriga år. Under 2020 hade vi det lägsta snittpriset någonsin och förra året hade vi det högsta.

–  Fram till år 2018 hade vi inte så stora prisvariationer, i stort sett präglades elpriset av om det var ett torrt eller ett blött år, dvs om vi hade gott eller ont om vattenkraft, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Elpriset per år

Tar man en närmare titt på hur utvecklingen av elmarknaden generellt har sett ut sedan avregleringen 1996 kan man konstatera att den fria marknaden har inneburit en ökad konkurrens mellan såväl producenter som elhandlare, vilket har pressat priserna.

– Elmarknaden är komplex och det är många faktorer som påverkar elpriset. Det har hänt mycket sedan avregleringen 1996. Likt 1996 är det fortfarande fundamentala faktorer som temperatur, nederbörd som spelar en stor roll för elpriset. Men de senaste åren har vinden fått en större påverkan eftersom vi fått in betydligt mer vindkraft i systemet, säger Johan Sigvardsson.

Från en svensk till en europeisk elmarknad

Det har skett flera andra stora förändringar sedan elmarknaden avreglerades. Bland annat handeln med utsläppsrätter som infördes år 2005 och de många ledningar som byggts inom Sverige och Norden.  Ökad kapacitet och ökat utbytet mellan Sverige, Norden och Europa har också skett. Vi har sedan 1996 gått från en svensk elmarknad till en nordisk elmarknad. Idag är vi alltmer integrerade med den europeiska elmarknaden. 

– De utbyggda ledningarna till Europa har gjort att vårt elpris i Norden påverkas alltmer av europiska priserna som är högre. Samtidigt har den planerbara kraften minskat vilket gjort att vindkraften fått en allt större påverkan på priset. För 25 år sedan var vindkraftsproduktionen i stort sett obefintlig, idag står den för omkring 15 procent av den svenska elproduktionen,  säger Johan Sigvardsson. .

Elöverskott 2035

I de långsiktiga prisprognoser som Bixia gör årligen räknar elbolagets analytiker med att elpriset kommer ligga på ganska höga nivåer fram till 2030 då priset väntas sjunka i takt med att den förnybara produktionsutbyggnaden blir allt billigare.

Produktion, elanvändning och ledningskapaciteten skapar tillsammans en energibalans. Bixia räknar med att Nordens energibalans kommer att öka de kommande 14 åren. Enligt prognosen kommer elanvändningen att stiga med cirka 25 procent fram till 2035 och elproduktionen kommer att stiga ännu mer, med hela 36 procent.

Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer fortsätta att variera mer över tid och under dygnet.

– Fram till år 2035 räknar vi med att elanvändningen kommer att öka med nära 100 TWh. Det beror främst på utvecklingen inom transport- och industrisektorn, och till viss del på att fler datacenter etablerar sig i Norden. Vår bedömning är emellertid att produktionen ökar i ännu högre takt, vilket bland annat beror på EU:s skärpta utsläppsmål vilket påskyndar utbyggnaden av förnybar energi samt att vi ser en nedgång i produktionskostnaden för vind- och solkraft, förklarar Johan Sigvardsson.

Bixias bedömning är att elektrifieringen av industrin kommer att kräva ytterligare 36 TWh fram till 2035 medan elektrifieringen av transportsektorn kommer kräva cirka 38 TWh och datacenter cirka 12 TWh.

– Energibalansen i Norden styrs av exportmöjligheter. Den ökade produktionen kommer driva fram mer export mot länder med högre elpris. Från 2025 räknar vi med en export på mellan 40 och 50 TWh ett normalår och efter 2030 förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som vi prognostiserar, säger Johan Sigvardsson.

Nyheter

Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Publicerat

den

Volfram i olika former

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.

Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.

”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.

San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.

Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.

Fortsätt läsa

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära