Följ oss

Nyheter

Ett atomlager guld – forskare på Linköpings universitet skapar guldén

Publicerat

den

Lars Hultman och Shun Kashiwaya gör guldén

För första gången har forskare lyckats skapa ark av guld som endast är ett atomlager tjockt. Materialet har fått namnet guldén. Enligt forskarna från Linköpings universitet får guldet nya egenskaper som kan göra det lämpligt för bland annat koldioxidomvandling, väteproduktion och framställning av värdefulla kemikalier. Resultaten är publicerade i tidskriften Nature Synthesis.

Forskare har länge försökt göra ark av guld som är ett atomlager tjockt men misslyckats på grund av metallens vilja att klumpa ihop sig. Men nu har forskare från Linköpings universitet lyckats tack vare ett hundraårigt recept använt av japanska smeder.

– Om man gör ett material extremt tunt händer något extraordinärt – som med grafen. Samma sak händer med guld. I vanliga fall är guld som bekant en metall, men blir den ett atomlager tjock kan guldet bli en halvledare i stället, säger Shun Kashiwaya, forskare vid avdelningen för materialdesign vid Linköpings universitet.

Forskare vid Linköpings universitet har skapat guldén.
Forskare vid Linköpings universitet har skapat guldén. Fotograf: Olov Planthaber

För att skapa guldén utgick Linköpingsforskarna från ett tredimensionellt grundmaterial där guldet ligger inbäddat mellan lager av titan och kol. Men vägen till guldén har inte varit spikrak. Enlig Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet, beror en del av framsteget på ett lyckokast. 

– Vi hade skapat grundmaterialet med helt andra tillämpningar i åtanke. Vi började med elektriskt ledande keramik som kallas titankiselkarbid, där kisel ligger i tunna lager. Då var tanken att belägga keramiken med guld för att skapa en kontakt. Men när vi utsatte materialet för hög temperatur blev kisellagret ersatt av guld inuti grundmaterialet, säger Lars Hultman.

Fenomenet kallas interkalation och det forskarna då hade upptäckt var titanguldkarbid. Under flera år har forskarna haft titanguldkarbid utan att veta hur guldet ska kunna ”vaskas fram”. 

Som av en händelse hittade Lars Hultman en metod som använts inom japansk smideskonst i över hundra år. Det kallas Murakamis reagent som etsar bort kolrester och ändrar färgen på stål vid till exempel knivtillverkning. Men det gick inte att använda exakt samma recept som de smederna gjorde. Shun Kashawaya fick testa sig fram:

– Jag prövade olika koncentrationer av Murakamireagensen och olika tidsspann för etsningen. En dag, en vecka, en månad, flera månader. Det vi märkte var att ju lägre koncentrationen var och ju längre tid etsningen pågick desto bättre. Men det räckte ändå inte, säger han.

Etsningen måste också utföras i mörker då cyanid utvecklas i reaktionen när den träffas av ljus och det löser upp guldet. Sista steget var alltså att få guldarken stabila. För att de frilagda tvådimensionella arken inte ska krulla ihop sig tillsattes ett ytaktivt ämne. I detta fall en lång molekyl som separerar och stabiliserar arken, en så kallad tensid.

– Arken med guldén finns i en lösning, lite som cornflakes i mjölk. Med hjälp av en typ av ”håv” kan vi samla upp guldet och undersöka i elektronmikroskop för att bekräfta att vi lyckats. Vilket vi har, säger Shun Kashawaya.

De nya egenskaperna hos guldén beror på att guldet får två fria bindningar när det ligger i två dimensioner. Tack vare det kan framtida tillämpningar innefatta koldixidomvandling,  framställning av värdefulla kemikalier, katalys för att producera vätgas, vattenrening, kommunikation och mycket mer. Dessutom kan mängden guld som används i tillämpningar idag minskas rejält.

Nästa steg för LiU-forskarna är att undersöka om det går att göra likadant med andra ädelmetaller och identifiera fler framtida tillämpningar.

Nyheter

OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april

Publicerat

den

OPEC+ har sedan drygt två år begränsat sitt utbud av olja extra mycket för att få upp priserna. Nu börjar man dock montera ner detta. Från och med april börjar man varje månad öka utbudet med omkring 138 000 fat per dag för att under 2026 vara uppe i en total utbudsökning på 2,2 miljoner fat per dag.

Donald Trump gillar låga oljepriser. Han säger sig även vilja sätta press på Iran genom att begränsa deras export. En högre export från OPEC+ skulle kunna motverka att oljepriserna går upp om begränsningarna av Irans export lyckas.

Lägre oljepriset är dock fortsatt i konflikt med Donald Trumps vilja att USA ska producera ännu högre rekordvolymer. Amerikanska oljebolag är redan nöjda med sin produktion, högre produktion får vinsterna att falla. Lägger man till ännu högre oljeutbud i världen så blir vinstpressen ännu större.

Enligt Bloomberg har den globala oljemarknaden redan ett överutbud på 450 000 fat per dag i år. Börjar OPEC+ addera mer olja till marknaden så förväntas överutbudet öka ännu mer.

Oljepriserna faller under kvällen omkring 1,8 procent. WIT-oljan handlas kring 68,5 USD och Brentoljan 71,5 USD.

Fortsätt läsa

Nyheter

Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag

Publicerat

den

Karta över Arctic Minerals tillgångar

Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag som fokuserar på att identifiera och utveckla framtidens koppar- och kritiska mineralfyndigheter i Sverige, Norge och Finland.

Bolaget har varit noterat sedan länge men dagens version är relativt ny då många nya tillgångar har tillförts bolaget och en ny ledning driver verksamheten. Peter George, chef och styrelsemedlem, går här igenom vilka tillgångar bolaget har och hur han ser på saker.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren inleds med snabba elprissvängningar

Publicerat

den

Under februari har elpriset varit mycket volatilt och elprisskillnaderna i landet har varit stora. Orsakerna till dessa stora variationer är bland annat omväxlande milt och kallt väder, blåst och nederbörd i olika omgångar. Månaden avslutas med mer blåst, högre temperaturer och lägre elförbrukning vilket påverkar elpriset nedåt.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Elpriset under februari har svängt mycket per dag. Från toppnivåer på 181,61 öre/kWh (14/2) till 22,38 öre/kWh (24/2) i elområde 3 (Södra Mellansverige) och i norra Sverige, elområde 1 och 2, har elpriset pendlat mellan 1,99 och 63,89 öre/kWh. Temperatur och väder är de faktorer som påverkar elpriset mest.

– Den meteorologiska våren anlände till Sverige den 17 februari enligt SMHI, som även lägger till att våren ser ut att bestå från södra Norrland och nedåt i landet. Det är 3–5 grader varmare än normalt för årstiden vilket påverkar elpriset, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften ligger nära full installerad kapacitet. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på cirka 1600 MW, startar den årliga och planerade revisionen den 1 mars och kopplas bort från elnätet. De nordiska vattenmagasinen är välfyllda och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, är god. Vindkraften producerar på normala nivåer sett ur ett månadsperspektiv.

– De låga priserna i Norden kan även ha påverkats av smältande snö till följd av temperaturer över noll men även den goda tillgången på vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige, Danmark och Tyskland har det varit ett högre prisläge bland annat med anledning av högre förbrukning och mindre vindkraft, säger Jonas Stenbeck.

Stapeldiagram över elpriser på Nord Pool.

På kontinenten har priset på gas snuddat vid toppnivåer under februari men har nu sjunkit. Bland annat på grund av att det blivit varmare. Detta minskar också oron för att lagernivåerna, som har varit lägre än de två senaste åren, ska sjunka ytterligare.

Andelen timpriskunder är betydligt lägre än de med rörligt månadspris, vilket innebär att de allra flesta inte kan ta vara på det volatila eller svängiga elpriset. Utan det vanligaste är att man har en faktura som baseras på ett månadsmedelpris.

– Priserna är väldigt volatila och kan svänga snabbt mellan dygnets alla timmar. Ett fenomen vi måste vänja oss vid. De rörliga elpriserna är populära men det finns anledning att se över sitt elavtal. De fasta avtalen kan erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisFebruari 2024Februari 2025
Elområde 1, Norra Sverige     44,79 öre/kWh  12,88 öre/kWh
Elområde 2, Norra Mellansverige     44,94 öre/kWh  14,48 öre/kWh
Elområde 3, Södra Mellansverige     50,34 öre/kWh  77,05 öre/kWh
Elområde 4, Södra Sverige     55,42 öre/kWh  103,87 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära