Analys
En gasmarknad i förändring

Gasmarknaden har de senaste åren genomgått ett skifte på fler än ett plan och utvecklingen fortsätter i snabb takt. I detta månadsbrev vill vi ge er en bild över vad som händer och hur det kan komma att påverka den europeiska balansen och priserna på kort- och längre sikt.
Sammanfattning och slutsatser
- Gasmarknadens har gått igenom skiften på flera plan, bl.a. genom:
– Utvinningen av skiffergas i USA som femdubblats på drygt fem år och nära halverat gaspriserna för den amerikanska industrin.
– Skiftningen från oljeindexerade gaspriser till spotprissättning.
– Utbyggnaden av LNG som harmoniserar priser, ökar tillgängligheten av gas globalt och som har bidragit till förändrade lagerhållningsstrategier i Europa.
– Rysslands inträde på spotgasmarknaden via spotgasauktioner och ökande export till Europa.
– Minskad användning av gas i Europa p.g.a. försämrad lönsamhet i kraftverk gentemot kol och den minskade användningen i industrisektorn. - Inför vintern ser vi ett möjligt paradigmskifte med ovanligt låga gaslager i Europa. Konkurrenskraftig norsk och rysk pipe-gas tillsammans med LNG-import från mellanöstern och uppstartad LNG-export från USA förväntas täcka både behov och flexibilitet i vinter.
- På längre sikt ökar användningen av gas när kolkraft och oljeanvändning fasas ut.
- Inhemsk europeisk produktion från England, Norge och Holland minskar kommande 5-årsperioden och ersätts av ökat flöde från bl.a. Ryssland och LNG från bl.a. USA och Australien.
- Ryssland blir mer aktiva på spotgasmarknaden och exporten till Europa kommer öka. Iran
med världens näst största gasreserv blir också intressant att följa. - Konflikten Ryssland-Ukraina kommer kvarstå under lång tid, bl.a. för att östra Ukraina besitter en av världens största skiffergasreserver. Osäkerheten kring gasleveranser från Ryssland till EU via Ukraina kommer därför fortgå i överskådlig framtid.
- Osäkerheten är hög kring globala klimatåtgärder och potential finns för ytterligare efterfrågeökning inom kraftsektorn. Hänsyn måste dock tas till Europas konkurrenskraft för att hindra flykt till t.ex. USA med hälften så höga gaspriser.
- Det kraftigt ökande utbudet av naturgas kan dra ner priserna till nära hälften till år 2017. Ett golv över tid bör dock ligga runt €13-15/MWh (estimerad norsk marginalkostnad för Nordsjöfält) medan ett övre tak sätts runt LNG-priset till Japan/Sydkorea, f.n. runt €21-22/MWh. Modity spår fallande gaspriser fram till år 2020. 2014 års prisnivåer i reala termer nås inte igen förrän efter år 2025.
Stora förändringar i den globala gasmarknaden
Skiffergasrevolutionen
Gasmarknaden har de senaste åren genomgått ett skifte på mer än ett sätt. Det mest omtalade, och mest betydelsefulla, skiftet är den enorma ökningen av utvinningen av skiffergas i USA. Som visas i grafen nedan har produktionen av skiffergas stigit från ca 2 miljarder kubikfot/dag i början av år 2007 till ca 10 miljarder kubikfot/dag i början av år 2013. USA har nu gått om Ryssland som världens största gasproducent. Enligt World Energy Outlook 2014 (WEO) kommer år 2040 okonventionell gas, varav främst skiffergas, att ha ökat från 17 % av totalt gasutbud till 31 % till år 2040.
Detta skifte har haft stor påverkan på de amerikanska gaspriserna. Gaskostnaderna för industrin i USA har nära halverats från 2008. Det lägre gaspriset har fått elproducenter att gå från kolkraft till gaskraft vilket i sin tur har fått priset på kol att falla och exporten av kol till Europa att öka kraftigt. Gaspriserna i Europa har dock inte påverkats så kraftigt av denna skiffergasrevolution.
Från oljeindexering till spotprissättning
Den andra viktiga trenden rör prissättningsmodeller. Det har varit ett skifte från oljeindexerade gaspriser till spotprissättning. Detta påbörjades redan före skiffergasrevolutionen men har förstärkts av det kraftigt ökade utbudet. Efter Lehman-kraschen så föll alla råvaror kraftigt, alla utom gas. Att gaspriserna inte föll i samma utsträckning berodde på oljeprisindexeringen där ett oljeprisfall påverkar gaspriserna 3-9 månader senare. Gas blev alltså mycket dyrt jämfört med andra råvaror. När dessutom utbudet ökade kraftigt under samma period blev oljeindexerad gas ett mycket dyrt alternativ i förhållande till det utbud som fanns. Skapandet av virtuella hubbar, t.ex. NCG, som reflekterade marknadens minskade efterfrågan och därmed lägre gaspriser efter kraschen bidrog också till att påvisa den ofördelaktiga oljeprisindexeringen. Norge har därefter övergått till en mycket högre grad av spotprisindexering i långtidskontrakt, där Ryssland fortsatt försvarar oljeindexering.
LNG-exporten har ökat kraftigt
Ytterligare en viktig faktor som har påverkat marknaden de senaste åren är utbyggnaden av och därmed tillgången till LNG d.v.s. flytande naturgas. Den största marknadsandelen har Qatar men utbudet växer från andra länder. Bl.a. Ryssland och Norge har stora prospekt på gång och även Australien ska komma igång mer LNG export. Här byggs världens största ”liquifaction processing plant”. Tillgången på LNG gör att utbudet till Europa blir mer mångfacetterat och större.
Rysslands export till Europa
Även Rysslands export till Europa har ökat kraftigt bl.a. med hjälp av Nordstream-pipeline I och II från Ryssland till Tyskland. Ryssland har ökat sin export med ca 30 % sedan dess och blivit en alltmer betydelsefull leverantör av gas till Europa.
Ett paradigmskifte på lagernivåer
När det gäller lagringskapacitet har Europa genomgått något av ett paradigmskifte. I början av 2000 talet låg Europas lagerkapacitet på ca 45 bcm (knappt 500 TWh). Sedan dess har kapaciteten byggs ut kraftigt. Detta har varit ett prioriterat EU projekt då man ansett det viktigt att öka leveranssäkerheten på gas. Nu är lagerkapaciteten uppe på ca 66 bcm. Men under denna period har förbrukningen minskat kraftigt. Under högkonjunkturen i början av 2000-talet använde industrin betydligt mer gas till sin produktion, gasanvändningen var stigande fram till runt år 2010 då det vände snabbt. Nedanstående två grafer visar förändringen i gasintensiv industri i Europa där speciellt kemiindistrin har haft det svårt.
Dessutom användes tidigare ca 15-20 bcm mer gas i kraftproduktionen på grund av en positiv ”spark spread” d.v.s. lönsamhet i gaskraftproduktion. Ofta jämför man med ”dark spread” som är lönsamhet i kolkraftproduktion. Idag är lönsamheten för kolkraftproduktion betydligt högre än den för gaskraftproduktion vilket minskar användningen av gas för detta syfte. Den kraftiga ökningen av förnybar energi i Europa är ytterligare en anledning till minskad användning av gas i kraftsektorn.
Vi kommer alltså även de närmaste åren troligen se betydligt lägre lagernivåer än vi sett tidigare men det betyder inte automatiskt att vi kommer se högre priser.
Gaspriserna i Europa det senaste året
Under vintern 2014/2015 såg vi en dipp i gaspriserna i Europa. Detta berodde på två milda vintrar i rad, en minskad industriförbrukning, låg gaskraftproduktion samt det kraftiga oljeprisfallet. Den första dippen kom efter förra sommarens höga lagernivåer och låga förbrukning.
När sedan i början av år 2015 lagernivåerna gick ner till för säsongen lägsta nivåer (se bild över lagernivåer nedan) samtidigt som oljepriserna gick upp och vi fick en upptrappning i konflikten mellan Ryssland och Ukraina så fick vi uppgång i gaspriserna.
Sedan dess har gaspriserna åter fallit tillbaka då vi generellt har haft ett högt utbud av gas från både Ryssland och Norge samtidigt som LNG-leveranser har kommit in och användningen har varit låg av anledningar nämnda tidigare.
Status inför vintern
Förra vintern blev aktörer lite ”brända” av att ha köpt in stora lager på högre pris och sedan inte fått avsättning för denna. En anledning till att lagerkapaciteten var hög inför förra vintern var den då eskalerande konflikten mellan Ryssland och Ukraina där man var mycket osäker på hur stora leveranser som skulle tillåtas gå till och genom Ukraina. Dessutom var vintern mycket mild.
Idag är gaslagrena i Europa låga. Anledningen är att man diskonterar in ökade leveranser av LNG till låga priser. USA:s kongress godkände i början av året export av LNG och kontrakt är skrivet kring leveranser redan denna vinter. Dessutom finns förra årets osäkerhet kring Ryssland/Ukraina inte kvar i år då det nu finns en överenskommelse kring leverans och pris av naturgas från Ryssland till Ukraina. Ukraina har dessutom i år en god lagersituation. Vi har även en rekordhög export av gas från Norge i år.
Utbudskapaciteten är med andra ord hög och osäkerheterna är betydligt lägre än förra året. Det skulle krävas en kall vinter under en längre period för att långvarigt få upp gaspriserna under vintern.
Priset från Ryssland till Ukraina är officiellt ca €19,4/MWh vilket ger en indikation på ett pristak för vinter, åtminstone tillfälligt om inte efterfrågan skulle stiga under många veckor pga. kraftig långvarig kyla. Vädret är dock en risk. Vi såg för ett par veckor sedan ett exempel på hur snabbt gaspriserna kan stiga när det blir kallt, LNG-leveranser inte täcker upp direkt och de låga lagernivåerna orsakar volatilitet.
Gaspriserna på längre sikt
Användning/förbrukning
Behovet av gas växer i Europa. Användningen av gas kan bli det tredubbla till 2017 och stiga från dagens ca 20 % till 65 % menar till exempel analytiker på Energy Aspects. Även analyshuset Pira har en liknande åsikt vilket visas i grafen nedan. Låga, och till och med något fallande, gaspriser tillsammans med utfasningen av kärnkraft och kolkraft samt högre CO2-priser kommer öka användningen av gas i den europeiska kraftsektorn. Tyskland kommer troligen stå för en stor del av ökningen. Graf nedan visar analysföretaget Piras prognos på europeisk gasanvändning fram till 2030.
I Japan minskar gasanvändningen nu när de återstartar en del av sin kärnkraft. Generellt i Asien satsas även stort på förnybar elproduktion och kärnkraft vilket till viss del begränsar användningen av naturgas. Totalt sett så väntas dock Asien kraftigt öka sin förbrukning av naturgas framöver. Av klimatskäl vill man minska kol-och oljeanvändningen så mycket som möjligt och här är gas ett bra alternativ. Även i fordonssektorn kan användningen komma att öka kraftigt i Asien när man satsar på att minska de farliga utsläppen. Kina väntas enligt WEO att gå om Europa i gasanvändning runt år 2035 och 11 % av efterfrågan på primärenergi ska komma från naturgas (jmf med ca 4% idag). Ökningen väntas komma från alla sektorer; kraftsektor, industri och fordonssektorn. Mellanöstern ses av WEO som det andra stora området där gasanvändningen kommer öka kraftigt.
Produktion och Export
Inhemsk europeisk produktion kommer att minska under kommande år. Både i Holland och i England kommer vi få se en fallande produktion. Det holländska parlamentet godkände nyligen ytterligare reduktion i det stora Gröningen fältet p.g.a. ökad seismisk aktivitet, och mer kan komma.
Utbudet globalt kommer dock att växa kraftigt. Som vi nämnde tidigare så ökar LNG-exporten från ett flertal länder. USA kommer igång med sin första export nu till vintern efter ett kongressbeslut i början av året. Mer omfattande export väntas dock inte komma igång förrän år 2017. Kina väntas enligt WEO mer än fördubbla sin produktion av naturgas till 2025. De har stor potential för skiffergas men samtidigt problem med grundvatten vilket gör prognosen osäker. I Australien byggs världens största ”liquefaction processing plant”, d.v.s. fabrik där gas omvandlas till flytande naturgas för att kunna transporteras vidare på t.ex. fartyg. Deras LNG väntas alltså öka kraftigt och täcka en stor del av kommande behov från Asien. Totalt väntas en fördubbling av produktionen av naturgas redan till 2020 jämfört med 2012 års nivåer. Även från Egypten väntas LNG-exporten öka till 2025. Nedanstående graf visar analysinstitutet Piras prognos över kommande utbud av LNG. De menar att kapaciteten för ny LNG är mycket stor men att dock inte alla planerade projekt kommer att bli av. Att kapaciteten finns där gör att priserna inte kan stiga hur mycket som helst. Tillgången finns där.
Ryssland satsar på att öka sin export ytterligare till Europa. Bl.a. så byggs ytterligare en Nordstream pipeline (Ryssland-Tyskland genom Östersjön). Diskussionerna kring Southstream (genom Svarta havet till Bulgarien och genom Serbien, Ungern, Slovenien och till Österrike) har för närvarande övergetts pga. dispyt med EU men kan komma att återtas som ett alternativ. Även Ryssland kommer dessutom att öka sin LNG-export där en stor del kan komma till Europa. Ryssland har som vi tidigare skrivit genomfört sin första gränsauktion där de säljer gas enligt auktionsförförande. Prissättningen är helt frikopplat från oljeindexering. Ryssland kommer potentiellt i fortsättningen att bli mer aktiv i sin gasförsäljning och agera mer på spotmarknader. Detta ger dem även en bra hedge mot eventuellt fortsatt låga oljepriser. WEO har i sina prognoser räknat med en kraftig ökning gasproduktionen i Ryssland men först efter år 2025.
Ytterligare ett land att räkna med i framtiden är Iran. Det har talats mest om Iran i oljesammanhang men Iran har också världens näst största gasreserv. När nu Iran och de sex världsmakterna slutit avtal om landets kärntekniska program börjar också de ekonomiska kontakterna utvecklas. Iran har pekat ut totalt 50 olje- och gasprojekt och ska erbjuda utländska investerare att ingå utvinningsavtal i flera av de stora gasfälten. Diskussioner förs även med grannationer kring pipelines för export av gas och man planerar även för start av export av LNG. WEO har i sina prognoser också räknat med en kraftig uppgång i gasproduktionen i landet men först efter år 2025.
Nedanstående tabell visar prognos på förändring i export av naturgas till Europa. Export från England, Norge och Holland minskar kraftigt och ersätts av flöde från bl.a. LNG och Ryssland.
Nedanstående graf (dock över ett år gammal) visar potentiellt utbud och efterfråga i en undersökning gjord av Ernst & Young. Idag har potentialen växt ytterligare då detta bl.a. var före lättnader för Iran.
Kommentarer kring balans och priser
Sammanfattningsvis finns ett stort potentiellt utbud av naturgas globalt. Möjlig kapacitet täcker med råge efterfrågeprognoser. Vad skulle då kunna få förbrukningen att öka ytterligare?
Två mycket osäkra faktorer, både inom Europa och globalt, är storleken på utfasningen av kolkraftverk (speciellt de smutsiga brunkolsverken) samt höga CO2-priser/klimatskatter och andra klimatåtgärder. Klimatmötet i Paris i december kan ge en första indikation på hur stort åtagande länder som t.ex. Kina, Indien, Indonesien osv. är beredda att åta sig. Vi tror inte att länder som t.ex. Indien kommer gå samma väg som Kina gjorde utan att man redan från början då betydligt fler klimatvänliga alternativ idag finns att tillgå och man ser också klimatbördan som Kina idag bär.
Ytterligare en faktor som skulle kunna få gasanvändningen att öka kraftigt är en kraftig högkonjunktur. Detta känns idag långt borta för industrin. Kina växer mest i tjänstesektorn idag och industrin är på tillbakagång. I Europa har Spanien, och till viss del även Italien och England, ökat sin gasanvändning det senaste året men det känns långt borta med en kraftigare ökning från industrisektorn i Europa. Skillnaden i energipriser, och speciellt gaspriser, är dessutom mycket stor mellan olika länder. Gaspriserna för industrin i USA har fallit lavinartat sedan skiffergasen och industriproduktion har flyttats från Europa till USA, se graf nedan. Vi har svårt att se att industriproduktionen i Europa någonsin kommer återgå till nivån för fem år sedan. Som vi skrivit tidigare så räknar vi dock med att gasanvändningen kommer öka i kraftsektorn.
Det finns också risker på utbudssidan. En stor risk är nedläggning av LNG-projekt av lönsamhetsskäl. Om efterfrågesidan växer som prognosticerat så kommer det inte att finnas avsättning för alla planerade projekt och flera projekt kommer få läggas ner. Här kan det bli ”timing” problem. Det tar lång tid från investeringsbeslut till produktion/export. Investeringsstopp nu kan till och med leda till underskott flera år senare. Ett underskott känns dock mycket avlägset idag så risken är inte stor.
Prisdiskussion
Ett kraftigt ökande utbud av naturgas kommer dra ner priserna på naturgas i Asien och Europa. Vissa menar att priset på LNG kan nära på halveras till år 2017. Detta kommer i sin tur dock att få efterfrågan på gas att öka, speciellt från kraftproduktion då det blir mer lönsamt att köra gas än kol (speciellt om även CO2 priserna stiger).
Med ett växande LNG-utbud kommer prissättningen av naturgas att bli mer globalt harmoniserad. LNG ger ett alternativ till att köpa spotgas på hubbar. Vi anser att ett tak på naturgaspriserna kan sättas av JKM (Japan Korea marker) spotpris LNG som f.n. ligger på ca €21-22/MWh. Detta tak menar vi alltså skulle gälla över tiden under en period – självklart är temporära t.ex. väderberoende skillnader fullt möjliga (priset har pendlat mellan €29-€20/MWh under 2015). Ett teoretiskt golv sätts runt €10-15/MWh (Henry Hub-pris med låg fraktkostnad LNG) men i praktiken får priset svårt att en längre tid understiga marginalkostnad på norsk gas som estimeras runt €13-15/MWh. Lägre pris skulle resultera i neddragning av produktion.
Se nedanstående graf för Moditys senaste prisprognos på europeisk naturgas (TTF).
Gustaf Sundelius, portföljförvaltare Gas, Modity
Mia Bodin, analytiker, Modity
[box]Denna analys publiceras på Råvarumarknaden.se med tillstånd och i samarbete med Modity Energy Trading.[/box]
Ansvarsfriskrivning
Energimarknadskommentaren har producerats av Modity Energy Trading. Informationen är rapporterad i god tro och speglar de aktuella åsikterna hos medarbetarna, dessa kan ändras utan varsel. Modity Energy Trading tar inget ansvar för handlingar baserade på informationen.
Om Modity Energy Trading
Modity Energy Trading erbjuder energibolag och större företag den erfarenhet, kompetens och analysredskap som krävs för en trygg och effektiv förvaltning av energiportföljen. Modity bedriver handel med allt från el och gas, till elcertifikat, valutor och utsläppsrätter. Företagets kunder får dessutom ta del av deras analysprodukter som t.ex det fullständiga marknadsbrevet med ytterligare kommentarer och prognoser. För ytterligare information se hemsidan.
Analys
How renewable fuels are accelerating the decarbonisation of transport

On 16 November 2022, UK’s Royal Air Force (RAF) Voyager aircraft, the military variant of the Airbus A330, took to the skies for 90 minutes over Oxfordshire. What looked like a routine test flight in its outward appearance was ultimately deemed ground-breaking. Why? It was a world-first military transporter aircraft flight, and the first of any aircraft type in the UK to be completed using 100% sustainable jet fuel.

What are renewable fuels?
Renewable hydrocarbon biofuels (also called green or drop-in biofuels) are fuels produced from biomass sources through a variety of biological, thermal, and chemical processes. These products are chemically identical to petroleum gasoline, diesel, or jet fuel.
In other words, renewable fuels are sources of energy chemically identical to fossil fuels but produced from domestic, commercial, or agricultural waste (see Figure 1 below).
Figure 1: Converting waste into energy

Why the excitement?
Renewable fuels, like renewable diesel and sustainable jet fuel, can reduce greenhouse gas emissions by around 80-90% compared to fossil fuels. And because they burn much cleaner, engine filters remain cleaner for longer reducing the need for maintenance. Furthermore, given used cooking oil, vegetable oil, processing waste, and animal fat waste are used as inputs, the production of these fuels reduces biowaste, thereby cutting emissions from landfills.
This makes renewable fuels a key component of the circular economy. Humans have largely operated on the linear model historically when it comes to utilising natural resources. The circular model, in contrast, is much less wasteful and seeks to recycle as much as possible (see Figure 2 below).
Figure 2: The Circular Economy

The most exciting thing about renewable fuels is the immediacy with which they can make an impact. The reason why they are referred to as drop-in fuels is that they can replace fossil fuels in internal combustion engines with little or no modification required. So, if supply was abundant enough, forms of transport which cannot be electrified easily like heavy duty trucks, ships, and aeroplanes can be switched across to renewable fuels making a significant improvement to the environmental footprint. According to BP, “A return flight between London and San Francisco has a carbon footprint per economy ticket of nearly 1 tonne of CO2 equivalent. With the aviation industry expected to double to over 8 billion passengers by 2050, it is essential that we act to reduce aviation’s carbon emissions.”
The challenge
Renewable fuels or biofuels are still in their infancy. This means the obvious hurdle to overcome is cost competitiveness with fossil fuels. Cost estimates vary, but figures from the International Air Transport Association (IATA) provide a useful sense for the ballpark. In May 2022, IATA stated that the average worldwide price of jet fuel is about $4.15 per gallon compared to the US average price of a gallon of sustainable aviation fuel, which is about $8.67.
So, roughly double the price of the incumbent polluting technology. This is not a bad starting point at all. Considering how rapidly the cost of energy storage in batteries has fallen in the last decade, renewable fuels could become competitive quite soon if sufficient investment is made and economies of scale are achieved. IATA also predicts that renewable fuels could make up 2% of all aviation fuels by 2025, which could become a tipping point in their competitiveness.
Businesses are acting
Businesses pursuing their own net zero targets have already started exploring renewable fuels to minimise their waste. Darling Ingredients Inc, which produces its trademark Diamond Green Diesel from recycled animal fats, inedible corn oil, and used cooking oil, was chosen by fast food chain Chick-fil-A in March 2022 to turn its used cooking oil into clean transportation fuel.
Similarly, McDonald’s entered into a partnership with Neste Corporation in 2020 to convert its used vegetable oil into renewable diesel and fuel the trucks that make deliveries to its restaurants. According to TortoiseEcofin, both Darling Ingredients and Neste have a net negative carbon footprint given emissions produced by these businesses are lower that the emissions avoided because of their renewable fuels.
A final word
Renewable fuels alone will not tackle climate change. No single solution can. But they can help us make meaningful progress. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) emphasises how crucial it is for the world to halve its greenhouse gas emissions this decade to at least have a chance of limiting global warming to 1.5oC. This means that solutions with an immediate effect have an important role to play. Biofuels can cut emissions from waste in landfills and provide much cleaner alternatives to fossil fuels to help accelerate the world’s decarbonisation efforts. They don’t require different engines to be of use. They just need funding to reach scale.
Mobeen Tahir, Director, Macroeconomic Research & Tactical Solutions, WisdomTree
Analys
SEB Metals Weekly: China Covid exit is bullish for metals

China Covid exit is bullish for metals
Softer inflation, slight macro-optimism, and China taking a rapid exit from Covid restrictions. Markets have become more optimistic. Inflation indices have eased and that has created some hopes that central banks won’t lift interest to a level that will kill the economy in 2023. Natural gas prices in Europe have fallen sharply. This has suddenly reduced energy-inflationary pressure and removed the direst downside economic risks for the region. But general market optimism is far from super-strong yet. The S&P 500 index has only gained 1.9% since our previous forecast on 1 Nov 2021, and oil prices are down nearly 10% in a reflection of concerns for global growth. China has however removed all Covid-restrictions almost overnight. It is now set to move out of its three years of Covid-19 isolation and lockdowns at record speed. Industrial metals are up 20% and the Hong Kong equity index is up 40% as a result (since 1 Nov-22). China’s sudden and rapid Covid-19 exit is plain and simply bullish for the Chinese economy to the point that mobility indices are already rebounding quickly. SEB’s general view is that inflation impulses will fade quickly. No need then for central banks across the world to kill the global economy with further extreme rate hikes. These developments have removed much of the downside price risks for metals in 2023 and we have to a large degree shifted our 2024 forecast to 2023.
Lower transparency, more geopolitics, more borders, and higher prices and exponential spikes. The first decade of this century was about emerging markets, the BRICs, the commodity price boom, the commodity investment boom, and free markets with free flow of commodities and labor with China and Russia hand in hand with western countries walking towards the future. High capex spending in the first decade led to plentiful supply and low prices for commodities from 2011 to 2020. A world of plenty, friends everywhere, free flow of everything, and no need to worry. The coming decade will likely be very different. Supply growth will struggle due to mediocre capex spending over the past 10 years. Prices will on average be significantly higher. There will be frequent exponential price spikes whenever demand hits supply barriers. Price transparency will be significantly reduced due to borders, taxes, sanctions, geopolitical alignments, and carbon intensities. Prices will be much less homogenous. Aluminium will no longer be just one price and one quality. Who made it, where was it made, where will it be consumed and what the carbon content will create a range of prices. Same for most other metals.
Copper: Struggling supply and China revival propel copper prices higher. Unrest in Peru is creating significant supply risks for copper as the country accounts for 10% of the global supply. Chile accounts for 27% of global production. Production there is disappointing with Codelco, the Chilean state-owned copper mining company, struggling to hit production targets. The Cobre Panama mine in Panama is at risk of being closed over a tax dispute between Quantum and the government. Cobre Panama is one of the biggest new mines globally over the past 10 years. The rapid exit from Covid restrictions in China is bullish for the Chinese economy and thus for copper demand and it has helped to propel prices higher along with the mentioned supply issues. The Chinese property market will continue to struggle, and it normally accounts for 20% of global copper demand while China accounted for 55% of global copper demand in 2021. While China is no longer prioritizing the housing market it is full speed ahead for solar, wind, EVs, and electrification in general. So, weakening Chinese copper demand from housing will likely be replaced by the new prioritized growth sectors. Global supply growth is likely going to be muted in the decade to come while demand growth will be somewhere between a normal 3% pa. to a strong 4% pa. to a very strong 5% pa. Copper prices will be high, and demand will hit the supply barrier repeatedly with exponential spikes as the world is working hard to accelerate the energy transition. Copper prices could easily spike to USD 15-16,000/ton nearest years.
Nickel: Tight high-quality nickel market but a surplus for a low-quality nickel. Nickel production is growing aggressively in Indonesia. The country is projected to account for 60-70% of global supply in 2030. This will become a huge and extremely concentrated geopolitical risk for the world’s consumers of nickel. Indonesia has an abundance of low-grade C2 nickel. The challenge is to convert low-quality C2 nickel to high-quality C1. We are set for a surplus of C2 nickel but the market for C1 nickel will depend strongly on the conversion capacity for C2 to C1. Low price transparency will also help to send prices flying between USD 20,000/ton and USD 30,000/ton. Strong growth in nickel production in Indonesia should initially call for prices down to USD 20,000/ton. But Indonesia is a price setter. It will account for 50% of global supply in 2023. It doesn’t make sense for Indonesia to kill the nickel price. If the nickel price drops, then Indonesia could quickly regulate supply. There should be a premium to nickel due to this. As a result, we expect the nickel price to average USD 24,000/ton in 2023. C2 to C1 conversion capacity may be strained and there should also be a monopoly premium due to the size of Indonesia. Converting C2 to C1 is however extremely carbon intensive and that could be an increasing issue in the years to come.
Zinc: Super-tight global market. European LME inventories are ZERO and zinc smelters there are still closed. European zinc smelters account for 16% of global zinc smelter capacity. Most of this was closed over the past year due to extremely high energy prices. European LME zinc stockpiles are now down to a stunning zero! The global zinc market is extremely tight. Reopening of European zinc smelting seems unlikely in H1-23 with a continued super-tight market as a result both in Europe and globally.
Aluminium: Price likely to be in the range of USD 2400 – 3200/ton and line with coal prices in China. Aluminium prices have historically been tightly tied to the price of coal. But coal prices have been all over the place since the start of 2021 with huge price differences between Amsterdam, Australia, and domestic Chinese coal prices which are now largely state-controlled. China banning imports of Australian coal, the Chinese energy crisis in 2021, and Russia’s invasion of Ukraine in 2022 are ingredients here. This sent aluminium prices flying high and low. Coal prices in China today imply a price of aluminium between USD 2400/ton and 3150/ton with the LME 3mth aluminium price nicely in between at USD 2590/ton. The global coal market should now become more orderly as China now again is accepting Australian coal. Energy costs have fallen sharply in Europe and some producers in the Netherlands have talked about possible restarts of production. China is likely to reduce its exports of primary aluminium. Energy security of supply is high on the agenda in China, and it makes no sense to emit lots of CO2 in China and indirectly export energy in the form of primary aluminium. Growth in non-China aluminium demand in the years to come will have to be covered by non-China producers which have the potential to force prices higher and away from coal as the price driver. While LME has one price for the 3mth aluminium price we’ll likely get larger and larger price differences across the world in the form of possibly extreme price premiums for example in the EU and the US.

Analys
Solid demand growth and strained supply to push Brent above USD 100/b


Brent crude had a strong end of the year as it traded at the highest level since 1 December. It is a slow start to the new year due to bank holidays and Dated Brent trades close to USD 85/b. It averaged USD 99.9/b in 2022. We expect it to average more than USD 100/b on average for the coming year amid strained supply and rebounding demand. Chinese oil demand is set to recover strongly along with re-openings while non-OECD will continue to move higher. At the moment oil looks absurdly cheap as it is cheaper than natural gas in both EU and Japan and also cheaper than coal in Australia.
Some price strength at the end of the year. The Dated Brent crude oil price index gained 2.3% on Friday with a close at USD 84.97/b. It was the highest close since 1 December. This morning it is trading slightly lower at USD 84.8/b but the market is basically void of action due to bank holidays.

Gloom and doom but IEA, OPEC and US EIA project global crude oil demand to rise between 1 m b/d and 2.2 m b/d YoY in 2023. They also expect call-on-OPEC to rise between 0.3 m b/d and 1.0 m b/d. The US EIA projects demand to increase 1 m b/d in 2023 on the back of a growth of 1.3 m b/d in non-OECD where demand in India rises by 0.2 m b/d and China by 0.6 m b/d. In China this is of course to a large degree due to re-opening after Covid-19 lock-downs. But it is still a good reminder of the low base of oil demand in non-OECD versus OECD. India last year consumed 5 m b/d which only amounts to 1.3 b/capita/year versus a world average of 4.5 b/capita/year and European demand of 10 b/capita/year. Even China is still below the world average as its demand in 2022 stood at 15.2 m b/d or 4.0 b/capita/yr. Non-OECD oil demand thus still has a long way to go in terms of oil demand and that is probably one of the things we’ll be reminded of in 2023 as Covid-19 lock-downs disappear entirely.
Solid demand growth in the face of strained supply. Important to remember is that the world has lost a huge amount of fossil supply from Russia due to the war in Ukraine. First in terms of natural gas where supply to the EU and thus to the world has declined by some 2.5 m boe/d versus pre-war levels. Secondly in terms of crude and products. The latter is of course a constant guessing game in terms of how much Russian crude and product exports has declined. The US EIA however projects that crude oil production in the Former Soviet Union will be down 2 m b/d in 2023 versus pre-Covid levels and down 1.3 m b/d YoY from 2022 to 2023. We are thus talking up to 4.5 m boe/d of lost supply from Russia/FSU. That is a huge loss. It is the reason why coal prices are still trading at USD 200 – 400/ton versus normal USD 85/ton as coal is an alternative to very expensive natural gas.
Overall for 2023 we are looking at a market where we’ll have huge losses in supply of fossil energy supply from Russia while demand for oil is set to rebound solidly (+1.0 – 2.2 m b/d) along with steady demand growth in non-OECD plus a jump in demand from China due to Covid-19 reopening. Need for oil from OPEC is set to rise by up to 1.0 m b/d YoY while the group’s spare capacity is close to exhausted.
We expect Brent crude to average more than USD 100/b in 2023. Despite all the macro economic gloom and doom due to inflation and rising interest rates we cannot help having a positive view for crude oil prices for the year to come due to the above reasons. The Dated Brent crude oil price index averaged USD 99.9/b in 2022. We think Brent crude will average more than USD 100/b in 2023. Oil is today absurdly cheap at USD 85/b. It is cheaper than both coal in Australia and natural gas both in Japan and the EU. This is something you hardly ever see. The energy market will work hard to consume more what is cheap (oil) and less of what is expensive (nat gas and coal).
Latest forecasts by IEA, OPEC and US EIA for oil demand growth and call-on-OPEC YoY for 2023. Solid demand growth and rising need for oil from OPEC.

Oil demand projections from the main agencies and estimated call-on-OPEC. More demand and higher need for oil from OPEC

EIA STEO projected change in oil demand for different countries and regions YoY to 2023

US EIA Dec STEO forecast for FSU oil production. Solid decline projected for 2023.

US commercial crude and product stocks still below normal

Total US crude and product stocks including SPR. Declining, declining, declining.

US crude and product inventories both excluding and including Strategic Petroleum Reserves

US oil sales from US SPR is now coming to an end. Will make the market feel much tighter as it really is.

Brent crude oil is absurdly cheap as it today trades below both Australian coal and natural gas in both Japan and the EU. Coal and natural gas prices should trade lower while oil should trade higher.

EU diesel prices versus natural gas prices. Could start to move towards a more natural price-balance in terms of substitution.

-
Nyheter7 dagar ago
Bluelake Mineral har den största kända oexploaterade nickelfyndigheten i Europa
-
Nyheter2 veckor ago
Den stora oljeoptimisten Goldman Sachs tror inte längre på 100 USD-olja i år
-
Nyheter2 veckor ago
Oljepriset lägre än intervallet där USA ska köpa tillbaka olja – över hela terminskurvan
-
Nyheter5 dagar ago
Trafigura tror att koppar kan slå ett nytt prisrekord under kommande 12 månader
-
Nyheter2 veckor ago
Oman tar ett stort steg i att bli en stor producent av vätgas
-
Nyheter4 veckor ago
Den sämsta apelsinskörden på 90 år i Florida
-
Nyheter2 veckor ago
Företagare kan säkra kassan genom att köpa fysiskt guld
-
Nyheter3 veckor ago
Turkiets import av guld från Schweiz nådde högsta nivån på elva år