Nyheter
Elprisets utveckling till 2030 – först ner och sedan upp

Bixia publicerar i veckan sin långtidsprognos för elprisutvecklingen som sträcker sig fram till år 2030. I prognosen räknar elbolaget med att priserna kommer att sjunka initialt. Därefter får vi svagt stigande priser. Enligt Bixias basscenario kommer prisnivån att ligga på i snitt cirka 44 öre per KWh år 2025 och runt 46 öre per KWh år 2030.
Den främsta orsaken till de stigande priserna är en uppgång i bränslepriserna, men den expansiva utbyggnaden av förnybar produktion dämpar prisutvecklingen. Energibalansen kommer att vara positiv fram till och med år 2026. Det beror framförallt på mycket mer förnybar el i Norden. Från år 2026 får vi en negativ energibalans vilket främst beror på att exporten är större än mängden förnybar el.
Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar Bixia med en ökning på cirka 25 TWh från dagens nivåer.
– Det byggs mycket förnybar elproduktion i Norden och målet för den gemensamma elcertifikatmarknaden kommer att överträffas med råge. Utan den kraftiga tillväxten av förnybart i kombination med energieffektiviseringar skulle priset på el bli betydligt högre, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia.
Politik, ekonomi och naturtillgångar styr
I strävan efter att nå globala, europeiska och nationella klimat- och miljömål växer den förnybar elproduktionen kraftfullt vilket skapar utmaningar för de traditionella kraftslagen.
– Det är energipolitiken i kombination med ländernas olika ekonomiska förutsättningar, vilja och naturtillgångar som skapar framtidens energisystem. Den globala högkonjunkturen tillsammans med vässade klimatmål har bidragit till de stigande priserna på kol. Kol är fortfarande en del av den nordiska elmixen och priset på kol påverkar elpriset i hög grad eftersom det är den ”sista” kilowattimmen som sätter priset på el, förklarar Matina Rosenberg.
Mikroproduktion, datacenter och elbilar
Den 14 juni i år beslutade EU-länderna att andelen förnybar energi i Europa ska ha ökat till 32 procent fram till 2030. Samtidigt beslutade EU om incitament för att öka mikroproduktionen av el.
– I vår prognos bedömer vi att mikroproduktionen, främst i form av av solceller kommer att minska konsumenternas behov av el från elnätet och på så sätt hålla tillbaka energianvändningen.
Trots energieffektiviseringar och ökad mikroproduktion räknar Bixia med att elanvändningen i Norden kommer att öka med cirka 25 TWh fram till år 2030. Den främsta anledningen är de nya datacenter som byggs.
– Just nu byggs ett av världens största datacenter ”Kolos” i Norge. Vidare är det aktörer som Facebook, Apple, Google, Microsoft och IBM som bygger på flera platser i de nordiska länderna. Vi räknar med att nyetableringarna av datacenter i Norden kommer att öka elanvändingen kraftig fram till 2030, säger Matina Rosenberg.
Även tillväxten på elbilsmarknaden bidrar till den ökade elanvändningen. Avgörande för elbilens stora genombrott är fortfarande batterikostnaden. En del menar också att det måste finnas en etablerad andrahandsmarknad för att ett större genombrott ska ske. Flera bedömare räknar med att batteripriserna når den avgörande nivån i början på 2020-talet.
– I vår långtidsprognos har vi gjort bedömingen att det kommer finnas cirka 2,5 miljoner elbilar i Norden år 2030. Idag har vi cirka 320 000 laddhybrider och elbilar. Detta kommer öka elanvändningen inom transportsektorn väsentligt fram till år 2030, säger Matina Rosenberg.
Prisvariationer över dygnet
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet. Vid våtår i Norden kan det tidvis bli låga elpriser då mycket förnybar el pressar priserna utöver den befintliga vattenkraften. Samtidigt hålls priserna även nere under torrår tack vare mer förnybart.
– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt har pressat ner elpriserna vid blåsigt väder, säger Matina Rosenberg.
Nyheter
Hur USA blev världens största exportör av propan

USA har på 15 år gått från nästan ingen export alls av propan till att bli störst i världen. Det är en utveckling som följer den explosiva produktionsökningen av naturgas och olja. Propan är en biprodukt från naturgasbearbetning och oljeraffinering. Genom tekniker som fracking och horisontell borrning ökade den amerikanska olje- och gasproduktionen kraftigt från omkring 2008, särskilt i Permian (Texas/New Mexico). Det ledde till en kraftig ökning av propanproduktionen.
Trots ökande produktion har efterfrågan inom USA varit relativt stillastående eller minskat. Det skapade ett överskott som drev på exporten.
Företag som Enterprise Products Partners byggde ut terminaler för att exportera propan, särskilt från Houston. Priserna på amerikansk propan är lägre än i exempelvis Qatar eller Förenade Arabemiraten, vilket gör den konkurrenskraftig globalt.
Kina är en av de största importörerna, särskilt för sin kemikalieindustri. Mexiko är också starkt beroende av amerikansk propan, medan Kanada främst exporterar till USA. USMCA-avtalet undantar Kanada och Mexiko från tullar.
Handelstullar, särskilt från Kina, har skapat oro men påverkar inte efterfrågan nämnvärt eftersom Kina fortfarande är beroende av amerikansk propan. Alternativ från Mellanöstern är dyrare.
Amerikanska företag bygger ut exportkapaciteten. Även om andra länder ökar sin produktion, förväntas USA behålla ledningen. Då inhemsk konsumtion är begränsad, måste överskottet säljas internationellt.
Nyheter
Utbudsunderskott och stigande industriell efterfrågan av silver på marknaden

I denna presentation ger Jochen Staiger en omfattande analys av silvermarknaden och belyser det pågående utbudsunderskottet, den stigande industriella efterfrågan och framväxande faktorer som försvarsutgifter och grön teknik. Han diskuterar trendernas inverkan på silverpriset och ger insikter om specifika gruvbolag och deras framtidsutsikter.
Nyheter
Inflationsjusterat är olja nu billigare än på mitten av 1980-talet

Javier Blas uppmärksammar att oljepriset nu är det lägsta på fyra år när råvaran nu handlas kring 60 USD. Det innebär också att det är på samma nivå som för 20 år sedan. Men i all rimlighet bör man inflationsjustera priset och då är olja idag billigare än den var i mitten av 1980-talet.
-
Nyheter2 veckor sedan
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: The forward curve is pricing tightness today and surplus tomorrow
-
Nyheter1 vecka sedan
Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedan
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina slår nytt rekord i produktion av kol
-
Nyheter1 vecka sedan
Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar
-
Nyheter2 veckor sedan
Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt
-
Nyheter7 dagar sedan
Saudiarabien informerar att man är ok med ett lägre oljepris