Nyheter
Elprisets utveckling till 2030 – först ner och sedan upp
Bixia publicerar i veckan sin långtidsprognos för elprisutvecklingen som sträcker sig fram till år 2030. I prognosen räknar elbolaget med att priserna kommer att sjunka initialt. Därefter får vi svagt stigande priser. Enligt Bixias basscenario kommer prisnivån att ligga på i snitt cirka 44 öre per KWh år 2025 och runt 46 öre per KWh år 2030.
Den främsta orsaken till de stigande priserna är en uppgång i bränslepriserna, men den expansiva utbyggnaden av förnybar produktion dämpar prisutvecklingen. Energibalansen kommer att vara positiv fram till och med år 2026. Det beror framförallt på mycket mer förnybar el i Norden. Från år 2026 får vi en negativ energibalans vilket främst beror på att exporten är större än mängden förnybar el.
Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar Bixia med en ökning på cirka 25 TWh från dagens nivåer.
– Det byggs mycket förnybar elproduktion i Norden och målet för den gemensamma elcertifikatmarknaden kommer att överträffas med råge. Utan den kraftiga tillväxten av förnybart i kombination med energieffektiviseringar skulle priset på el bli betydligt högre, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia.
Politik, ekonomi och naturtillgångar styr
I strävan efter att nå globala, europeiska och nationella klimat- och miljömål växer den förnybar elproduktionen kraftfullt vilket skapar utmaningar för de traditionella kraftslagen.
– Det är energipolitiken i kombination med ländernas olika ekonomiska förutsättningar, vilja och naturtillgångar som skapar framtidens energisystem. Den globala högkonjunkturen tillsammans med vässade klimatmål har bidragit till de stigande priserna på kol. Kol är fortfarande en del av den nordiska elmixen och priset på kol påverkar elpriset i hög grad eftersom det är den ”sista” kilowattimmen som sätter priset på el, förklarar Matina Rosenberg.
Mikroproduktion, datacenter och elbilar
Den 14 juni i år beslutade EU-länderna att andelen förnybar energi i Europa ska ha ökat till 32 procent fram till 2030. Samtidigt beslutade EU om incitament för att öka mikroproduktionen av el.
– I vår prognos bedömer vi att mikroproduktionen, främst i form av av solceller kommer att minska konsumenternas behov av el från elnätet och på så sätt hålla tillbaka energianvändningen.
Trots energieffektiviseringar och ökad mikroproduktion räknar Bixia med att elanvändningen i Norden kommer att öka med cirka 25 TWh fram till år 2030. Den främsta anledningen är de nya datacenter som byggs.
– Just nu byggs ett av världens största datacenter ”Kolos” i Norge. Vidare är det aktörer som Facebook, Apple, Google, Microsoft och IBM som bygger på flera platser i de nordiska länderna. Vi räknar med att nyetableringarna av datacenter i Norden kommer att öka elanvändingen kraftig fram till 2030, säger Matina Rosenberg.
Även tillväxten på elbilsmarknaden bidrar till den ökade elanvändningen. Avgörande för elbilens stora genombrott är fortfarande batterikostnaden. En del menar också att det måste finnas en etablerad andrahandsmarknad för att ett större genombrott ska ske. Flera bedömare räknar med att batteripriserna når den avgörande nivån i början på 2020-talet.
– I vår långtidsprognos har vi gjort bedömingen att det kommer finnas cirka 2,5 miljoner elbilar i Norden år 2030. Idag har vi cirka 320 000 laddhybrider och elbilar. Detta kommer öka elanvändningen inom transportsektorn väsentligt fram till år 2030, säger Matina Rosenberg.
Prisvariationer över dygnet
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet. Vid våtår i Norden kan det tidvis bli låga elpriser då mycket förnybar el pressar priserna utöver den befintliga vattenkraften. Samtidigt hålls priserna även nere under torrår tack vare mer förnybart.
– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt har pressat ner elpriserna vid blåsigt väder, säger Matina Rosenberg.
Nyheter
Saudi Aramco går från stor nettokassa till nettoskuld
Saudi Aramco har släppt sin kvartalsrapport och energianalytikern Javier Blas uppmärksammar att företaget under årets första nio månader har gått från en nettokassa på 27,4 miljarder USD till en nettoskuld på 8,9 miljarder USD. Det är en avsevärd förändring på så kort tid. 130 miljoner USD per dag.
Företaget betalar utdelning, vilket således även innebär att man har lånat pengar som sedan delvis har delats ut till ägarna. Företaget ägs till största del av Saudiarabien som är i stort behov av kapital för att finansiera sina investeringar varför denna indirekta upplåning är logisk. Det är inte heller vidare unikt att företag lånar upp pengar för att dela ut dem till ägarna och att låna pengar för att göra investeringar är rimligt. Men det är ändå värt att notera, Saudi Aramco har alltid varit den stabila oändliga kassan.
Nyheter
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet
Bloombergs Markets Live Pulse Survey som publicerades förra veckan visade att marknaden förväntar sig att guld ska fortsätta sin kraftiga prisuppgång om Donald Trump blir vald till president, medan priset förväntas falla tillbaka om Kamala Harris tar över.
Marknaden ser guld som ett skydd mot inflation från de handelstariffer som Donald Trump har sagt att han vill bygga sin ekonomiska politik på.
Även i en tidigare undersökning ansågs guld vara det bästa skyddet mot den förväntade inflationen om Trump blir vald. Harris politik förväntas leda till betydligt lägre inflation enlig flera undersökning.
Tänk dock på att för investerare som har sin ekonomi i en annan valuta än USD så spelar även Donald Trumps förkärlek för en svag dollar en stor roll. Om guldpriset i USD går upp samtidigt som USD går ner så måste man exempelvis som svensk fundera över nettoeffekten. Eller så köper man guld som en försäkring och är nöjd, det har visat sig fungera relativt bra över tid.
Nyheter
Uppköpsbud på Salzgitter, ett av Europas största stålbolag
Salzgitter är ett av de största stålbolagen i Europa som förutom stål även producerar närliggande produkter. Företaget har en historia på över 150 år och har idag över 25 000 anställda.
Nu har aktieägaren GP Günter Papenburg meddelat att man tillsammans med TSR Recycling tänker lägga ett bud på Salzgitter. Fullföljande av budet är villkorat av att man uppnår ett ägande på över 45 procent, vilket inkluderar de 25 procent av aktierna som GP Günter Papenburg äger sedan tidigare. Vad man tänker erbjuda för pris har ännu inte kommunicerats.
Här på Råvarumarknaden.se måste vi erkänna att vi inte har någon närmare bra koll på bolaget. Men med tanke på hur välkänt namnet är och hur stort företaget är så blev vi ändå något överraskade över det faktum att bolaget har ett börsvärde på bara 832 miljoner euro.
Tittar man på aktiekursen verkar bolaget ha ridit väldigt högt på byggboomen ett fåtal år innan finanskrisen 2007-2008 slog till med full kraft.
-
Nyheter3 veckor sedan
Råvaror är rekordbilliga i relation till aktier
-
Nyheter4 veckor sedan
Equinor köper 10 procent av Ørsted för omkring 26 miljarder kronor
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: cautious watching
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Brace for impact!
-
Nyheter3 veckor sedan
LKAB kan producera mer än de kan transportera
-
Nyheter4 veckor sedan
Terrorattack och krig i mellanöstern, oljepriset har inte reagerat vidare kraftigt
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset passerar 2700 USD till sin högsta nivå någonsin
-
Nyheter2 veckor sedan
District Metals prospekterar uran i Sverige, nu noteras även aktierna här