Följ oss

Nyheter

Elpriset kommer att sjunka något till 2021 för att sedan inleda en lång stadig uppgång

Publicerat

den

Nu utökar banken sitt utbud och lanserar som första aktör möjligheten att ta en position med fem gångers hävstång.

I veckan publicerade Bixia sin långtidsprognos för elprisutvecklingen i Norden som sträcker sig fram till år 2030. I prognosen räknar Bixias analytiker med att elpriserna kommer att sjunka något fram till år 2021, för att därefter stiga upp till 41,5 euro per megawattimme år 2025 och 45 euro år 2030. Fram till 2026 har vi i Norden en positiv energibalans, vilket bland annat beror på mer förnybart. Därefter räknar elbolaget med en negativ energibalans till följd av att elexporten ökar och elanvändningen stiger.  

Jämfört med den senaste långtidsprognosen, som publicerades i november förra året, är energibalansen starkare främst beroende på att utbyggnaden av vindkraft ökar i snabbare takt. Samtidigt är det finska kärnkraftverket Olkilouto 3 framskjuten, vilket gör att energibalansen stärks senare än beräknat. 

Nu utökar banken sitt utbud och lanserar som första aktör möjligheten att ta en position med fem gångers hävstång.

–  Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar vi med en ökning på cirka 32 TWh från dagens nivåer.  Utan den kraftiga tillväxten av förnybart i kombination med energieffektiviseringar skulle priset på el bli mycket högre, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia. 

Klimatmål, politiska styrmedel, naturtillgångar och ekonomi

I strävan efter att nå globala, europeiska och nationella klimat- och miljömål växer produktionen av förnybar el kraftfullt.  De energi- och klimatpolitiska målen påverkar både teknik- och prisutvecklingen. Varje land försöker hitta styrmedel för att kunna uppnå målen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. 

–  Länderna i Europa har olika förutsättningar när det gäller både naturtillgångar och ekonomi. Fortfarande utgör el från fossila bränslen en stor del av världens och Europas energiproduktion. Vi här i Norden, med mycket vattenkraft, har redan nått EU:s 2020-mål och siktet är nu inställt på målet 2030. Ska vi tillsammans med övriga Europa lyckas nå våra klimatmål behövs en ökad elförbindelse till grannländerna, säger Matina Rosenberg. 

Solceller, datacenter och elbilar

Förra året beslutade EU-länderna att andelen förnybar energi i Europa ska ha ökat till 32 procent fram till 2030. Samtidigt beslutades om incitament för att öka mikroproduktionen av el. 

–  I vår prognos bedömer vi att mikroproduktionen, främst i form av av solceller minskar den enskilde konsumentens nettobehov från elnätet eftersom den producerade elen används direkt av konsumenten, säger Matina Rosenberg.

Matina Rosenberg
Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på Bixia

Trots energieffektiviseringar och ökad mikroproduktion av exempelvis solel, räknar Bixia med att elanvändningen i Norden kommer att öka. Den främsta anledningen är de nya datacenter som byggs. 

– Just nu planeras ett av världens största datacenter ”Kolos” i Norge. Dessutom bygger Facebook, Apple, Amazon och Google datacenter och serverhallar här i Norden. Vår bedömning är att dessa etableringar kommer öka elanvändning i Norden med drygt 10 TWh, säger Matina Rosenberg. 

Även tillväxten på elbilsmarknaden bidrar till den ökade elanvändningen. Avgörande för elbilens stora genombrott är fortfarande batterikostnaden som redan har sjunkit drastiskt. År 2010 låg kostnaden för batteriet på cirka 1000 dollar per kWh, idag bedöms den ha kommit ner till kring 175 dollar. Flera bedömare menar att när prisnivån är mellan 100 och 150 dollar per kWh når man en nivå då elbilen inte längre blir dyrare än bensinbilen. 

– I vår prognos räknar vi med att den nivån nås i början på 2020-talet och att utvecklingen går snabbare därefter. Idag har vi cirka 400 000 laddhybrider och elbilar vilket motsvarar 3 procent av bilarna i Norden. Vi bedömer att elanvändningen kommer öka fram till 2030 med cirka 10 TWh till följd av den elektrifierade transportsektorn, vilket är högre än vår tidigare prognos, säger Matina Rosenberg. 

Prisvariationer över dygnet

Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet. 

– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt har pressat ner elpriserna vid blåsigt väder, säger Matina Rosenberg. 

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen

Publicerat

den

Lundin Mining är bolaget i Lundin-sfären som satsar stort på Vicuña-projektet i Argentina. Det ska lyfta Lundin Mining till att bli en av de tio största kopparproducenterna i världen skriver Affärsvärlden och upprepar sin köprekommendation för aktien.

”Även om en framgång inte är på förhand given tror vi att Vicuña har goda chanser att bli bra. Vi förnyar vårt köpråd för Lundin Mining”

Enligt Lundin Minings ledning kommer man att klara att finansiera sin del av investeringarna i Vicuña genom det löpande kassaflödet som man förväntar sig ska bli omkring 5 miljarder dollar kommande fem år i kombination med lån.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära