Följ oss

Nyheter

Elpriset det högsta i augusti på 10 år

Publicerat

den

Kraftledning med elektricitet

Elledning transporterar elektricitetEnligt elbolaget Bixias elprisrapport kommer snittpriset i augusti att hamna på 57 öre per kWh, vilket är det högsta augustipriset sedan 2008. Orsakerna bakom det höga elpriset är att flera kärnkraftreaktorer i landet är avstängda för underhåll, samtidigt har vi fortsatt hydrologiskt underskott och dessutom har vindkraftsproduktionen varit förhållandevis låg.

– Låga nivåer i våra vattenmagasin har lett till låg vattenkraftsproduktion samtidigt som kärnkraften är reducerad och vi har haft mindre vindkraft än normalt. Vi har också begränsad överföring av el från norra till södra Sverige vilket gör att vi fortfarande får importera el till Norden. Det ser vi ut att behöva fortsätta med kommande veckor, konstaterar Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på Bixia.

Vi är inne i årets andra revisionsperiod av kärnkraftverken och tillgängligheten av kärnkraft är som lägst den här veckan och nästa. Ringhals 1 har inte kommit igång enligt plan efter revisionen, men verket planeras att starta på natten till lördag. Kommande veckor ser temperaturerna ut att fortsatt ligga något över det normala samtidigt som nederbörden blir något mindre än normalt för årstiden.

– Nivåerna i vattenmagasinen är 17 procentenheter under det normala och prognoserna talar för att det kommer att hålla i sig. Eftersom vattenkraften står för så stor del av vår elproduktion påverkar det priserna på el kraftigt, säger Matina Rosenberg.

Historiskt höga elpriser

Sommaren 2018 går till historien på många sätt, likaså när det gäller elpriset. Det torra och vindfattiga vädret är de främsta orsakerna. Likaså har utsläppsrätterna påverkat priset.

– I början av året låg utsläppsrätterna på 7 euro per ton och förra veckan handlades de som högst till 21.70 euro per ton, säger Matina Rosenberg.

– Det har också varit en händelserik sommar på bränslemarknaden, OPEC har beslutat att öka sin oljeproduktion, handelskriget mellan USA och Kina har nått nya nivåer och sanktionerna mot Iran har trätt i kraft. Samtidigt har högtrycket över Europa ökat behovet av koleldad kraft vilket håller upp prisbilden. Ett genombrott i förhandlingarna mellan USA och Mexiko om ett nytt handelsavtal som ska ersätta NAFTA gav ytterligare skjuts åt många råvaror, förklarar Matina Rosenberg.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära