Följ oss

Nyheter

Elmarknaden 2017 och en blick mot 2018

Publicerat

den

Elledningar

Elmarknadsåret 2017 har bjudit på ett markant lägre elpris än snittpriset för 2000-talets första 17 år skriver Sweco, som vidare lägger ut orden som följer. Samtidigt som produktionen av svensk kärn-, vatten- och värmekraft varit tämligen normala 2017, har såväl vind- som solkraftproduktionen varit den största någonsin på årsbasis. För 2018 talar mycket för en hög svensk elproduktion och prispress, men långsiktigt pekar elpristrenden uppåt.

  • I Stockholm var genomsnittspriset 2017 30 öre/kWh, att jämföra med snittpriset 2001-2017 på 33 öre/kWh.
  • Elexporten från Sverige blev höga 19 TWh, den näst högsta någonsin.
  • Den svenska vindkraftsproduktionen 2017 blev 18 TWh, att jämföra med tidigare rekordnotering på 16 TWh.
  • Svensk solelsproduktion ökar dramatiskt, men står fortfarande bara för några få promille av Sveriges elproduktion.
  • Vatten- och kärnkraften stod för 40-45 % av den samlade elproduktionen 2017 vardera.

Elpriserna har varit uppåtgående de sista två åren, från bottennoteringen 2015. Marknaden tror att elpriserna kommer fortsätta stiga framöver vilket illustreras i figuren nedan. Förklaringen till den stigande elpristrenden är att det svenska elsystemet är väl sammankopplat med omgivande länder och därmed styrs också de svenska elpriserna till stor del av utvecklingen i dessa länder. Elproduktionen i Europa domineras fortfarande av el från fossila bränslen som stigit i pris dramatiskt under 2016 och 2017, vilket är en viktig förklaring till det trendbrott vi sett i elprisutvecklingen de senaste två åren.

Historiska elpriser

Historiska elpriser och terminspriser för el kommande 10 år. Källa: Montel.

Blickar framåt mot elåret 2018

Mycket talar för en hög svensk elproduktion för år 2018, och det är sannolikt att den svenska elproduktionen 2018 blir den högsta någonsin. Det byggs fortsatt mycket vindkraft i Sverige och 2017 års vindkraftsproduktionsrekord kan vara utraderat redan om ett år. Även vattenkraftsproduktionen ser ut att bli hög 2018, med ovanligt välfyllda vattenmagasin och mycket snö och markvatten, vilket borgar för en kraftig tillrinning i vår/sommar. Nordens största kärnkraftsreaktor, Olkiluoto 3 (1600 MW), planeras tas i kommersiell drift under 2019, vilket kommer göra det svårare för vattenkraftsproducenterna att hålla en hög lönsam produktionsnivå. Det skapar incitament att producera mycket vattenkraft under 2018 för att inte stå med allt för välfyllda vattenmagasin när Olkiluoto 3 tas i drift. Summerat kan detta innebära en tillfällig lättnad för svenska elanvändare med riktigt låga elpriser under sommarhalvåret 2018, men den långsiktiga elpristrenden pekar ändå uppåt. Den uppåtgående trenden späs på ytterligare av nedstängningar av Ringhals 1 och 2 i slutet av 2020 respektive 2019.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära