Nyheter
Elmarknaden 2017 och en blick mot 2018
Elmarknadsåret 2017 har bjudit på ett markant lägre elpris än snittpriset för 2000-talets första 17 år skriver Sweco, som vidare lägger ut orden som följer. Samtidigt som produktionen av svensk kärn-, vatten- och värmekraft varit tämligen normala 2017, har såväl vind- som solkraftproduktionen varit den största någonsin på årsbasis. För 2018 talar mycket för en hög svensk elproduktion och prispress, men långsiktigt pekar elpristrenden uppåt.
- I Stockholm var genomsnittspriset 2017 30 öre/kWh, att jämföra med snittpriset 2001-2017 på 33 öre/kWh.
- Elexporten från Sverige blev höga 19 TWh, den näst högsta någonsin.
- Den svenska vindkraftsproduktionen 2017 blev 18 TWh, att jämföra med tidigare rekordnotering på 16 TWh.
- Svensk solelsproduktion ökar dramatiskt, men står fortfarande bara för några få promille av Sveriges elproduktion.
- Vatten- och kärnkraften stod för 40-45 % av den samlade elproduktionen 2017 vardera.
Elpriserna har varit uppåtgående de sista två åren, från bottennoteringen 2015. Marknaden tror att elpriserna kommer fortsätta stiga framöver vilket illustreras i figuren nedan. Förklaringen till den stigande elpristrenden är att det svenska elsystemet är väl sammankopplat med omgivande länder och därmed styrs också de svenska elpriserna till stor del av utvecklingen i dessa länder. Elproduktionen i Europa domineras fortfarande av el från fossila bränslen som stigit i pris dramatiskt under 2016 och 2017, vilket är en viktig förklaring till det trendbrott vi sett i elprisutvecklingen de senaste två åren.
Blickar framåt mot elåret 2018
Mycket talar för en hög svensk elproduktion för år 2018, och det är sannolikt att den svenska elproduktionen 2018 blir den högsta någonsin. Det byggs fortsatt mycket vindkraft i Sverige och 2017 års vindkraftsproduktionsrekord kan vara utraderat redan om ett år. Även vattenkraftsproduktionen ser ut att bli hög 2018, med ovanligt välfyllda vattenmagasin och mycket snö och markvatten, vilket borgar för en kraftig tillrinning i vår/sommar. Nordens största kärnkraftsreaktor, Olkiluoto 3 (1600 MW), planeras tas i kommersiell drift under 2019, vilket kommer göra det svårare för vattenkraftsproducenterna att hålla en hög lönsam produktionsnivå. Det skapar incitament att producera mycket vattenkraft under 2018 för att inte stå med allt för välfyllda vattenmagasin när Olkiluoto 3 tas i drift. Summerat kan detta innebära en tillfällig lättnad för svenska elanvändare med riktigt låga elpriser under sommarhalvåret 2018, men den långsiktiga elpristrenden pekar ändå uppåt. Den uppåtgående trenden späs på ytterligare av nedstängningar av Ringhals 1 och 2 i slutet av 2020 respektive 2019.
Nyheter
Turbulent elår avslutas med lugnare julvecka
December har hittills visat stora prisskillnader, både mellan elområden och dygnets timmar. Juldagarna inleds dock med stabilare elpriser. Elanvändningen i hemmen ökar medan många industrier tar ledigt, vilket bidrar till ett lägre elbehov i landet. I kombination med gott om vind- och vattenkraft påverkar detta elpriserna nedåt.
Med en dryg vecka kvar av året kan man konstatera att elåret har präglats av stora svängningar i elpriset, med nyheter och begrepp som ankkurva, minuspriser, flödesbaserat och nu senast Dunkelflaute, som används framförallt på den tyska marknaden när det är sol- och vindfattigt.
Efter förra vintern låg elpriserna kvar på högre nivåer men sjönk i slutet av april till runt 50 öre/kWh och lägre. Vid flera tillfällen var elpriserna under noll öre/kWh, vilket resulterade i fler timmar med negativa elpriser än rekordåret 2023. Efter en mild höst slog kylan till i november, vilket ökade konsumtionen och ledde till högre elpriser.
– 2024 kan på många sätt beskrivas som en berg- och dalbana för elpriset. Vi har fått uppleva timpriser på över åtta kronor ner till minus 0,69 öre per kilowattimme. I Tyskland noterades det högsta elpriset på 18 år, nästan tolv kronor/kWh. De extrema väderomslagen som präglat året är en stor del av förklaringen. Nu ser vi fallande temperaturer men fortfarande tre grader varmare än normalt för årstiden, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Från november och framåt har det varit en markant skillnad i elpriser mellan norra och södra Sverige. I elområdena SE1 och SE2 (Norra Sverige) har priserna varit låga med anledning av riklig tillgång på vind- och vattenkraft, medan SE3 och SE4 (Södra Sverige) har haft högre priser eftersom kraftproduktionen har varit lägre.
Ordförklaringar:
Minuspris/negativt elpris:
Uppstår när förhållandena för väderberoende elproduktion, såsom sol och vind, är extra gynnsamma och det blir ett överskott på elen.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning:
En beräkningsmetod som används för att optimera elöverföringen i elnätet. Syftet är att bättre utnyttja kapaciteten i elnätet och möjliggöra överföring av mer el mellan olika elområden på ett säkert sätt. Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Sverige den 29 oktober 2024 av Svenska kraftnät. Tidigare har en ekonomisk marknadsmodell använts, där elen går dit elpriset är som högst. Med den nya flödesbaserade metoden styrs elöverföringen i stället av den fysiska kapaciteten i nätet.
Ankkurva:
Ankkurvan beskriver hur solenergiproduktionens variationer påverkar elpriserna under dagen. På morgonen och kvällen är elpriserna höga på grund av hög efterfrågan och låg solenergiproduktion. Mitt på dagen, när solenergiproduktionen är som högst, sjunker elpriserna kraftigt. Denna variation skapar en kurva som liknar en anka i profil, med låga priser mitt på dagen och höga priser på morgonen och kvällen.
Dunkelflaute:
Ett tyskt begrepp inom sektorn för förnybar energi för att beskriva en tidsperiod under vilken i princip ingen energi kan genereras med hjälp av vind- och solkraft. På svenska översätts det till ”mörk stiltje” och beskriver när det är vindstilla och molntäcke samtidigt, vilket leder till en brist på både sol- och vindkraft.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter3 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys3 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Nyheter1 vecka sedan
De tre bästa aktierna inom olja, gas och råvaror enligt Rick Rule
-
Nyheter1 vecka sedan
Christian Kopfer ger sin syn på den stora affären mellan Boliden och Lundin Mining