Följ oss

Nyheter

Driften av fem svenska kärnkraftsreaktorer kan förlängas 20 år

Publicerat

den

Forsmarks kärnkraftverk

Ägarna av kärnkraftverken Forsmark och Ringhals har fattat inriktningsbeslut för förlängning av drifttiden för anläggningarnas reaktorer från 60 till 80 år. Detta skulle möjliggöra ytterligare fossilfri elproduktion in på 2060-talet, vilket gynnar omställningen inom industrin såväl som tillgången på effektiv elförsörjning till svenska konsumenter skriver Vattenfall.  

─ Kärnkraft kommer under många årtionden att spela en viktig roll i den svenska elproduktionen och det är därför av största vikt att investera inte bara i ny kärnkraft, utan även i våra befintliga reaktorer. Efter de omfattande moderniseringar som tidigare gjorts ser vi goda förutsättningar att förlänga drifttiden med ytterligare upp till 20 år, säger Torbjörn Wahlborg, ansvarig för affärsområdet Generation inom Vattenfall. 

Att förlänga drifttiden med 20 år för Forsmarks och Ringhals fem reaktorer skulle kunna ge ett tillskott av fossilfri el på sammanlagt mer än 800 TWh, vilket ungefär motsvarar dagens svenska elförbrukning under sex år. 

Efter det nu fattade inriktningsbeslutet väntar en fördjupad utredningsfas som bland annat ska göra mer detaljerade kostnadsberäkningar och en analys av identifierade risker vad gäller bland annat kompetens och leverantörer. Efter detta kan ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas. Huvuddelen av nödvändiga investeringar planeras ske under 2030-talet. 

Stora fördelar med förlängd drifttid 

─ Förstudien som genomförts visar att det är samhällsekonomiskt effektivt att nyttja investeringar som redan är gjorda och som bidrar till ett elsystem med låga koldioxidutsläpp. Att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer medför inte heller några komplexa tillståndsprocesser och vi bedömer även att det tillkommande kärnavfallet ryms inom systemet för kärnavfall från befintliga reaktorer, säger Björn Linde, vd för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB.  

För att förlänga drifttiden görs investeringar på uppskattningsvis 40-50 miljarder kronor för utbyte eller renovering av system och komponenter. Bland tekniska behov kan nämnas renovering eller utbyte av komponenter som turbiner, kondensorer, generatorer, liksom modernisering av styr- och kontrollsystem. Investeringar krävs även i bland annat ställverk och elledningar, anläggningsbyggnader och annan infrastruktur. 

Fakta:

– Forsmark har tre reaktorer med en årlig produktionskapacitet på omkring 25 TWh el. Vattenfall äger 66 procent av Forsmarks Kraftgrupp. Mellansvensk Kraftgrupp äger 25,5 procent med Fortum som största delägare och därutöver äger Uniper (Sydkraft Nuclear Power) 8,5 procent. 

– Ringhals har två reaktorer med en årlig produktionskapacitet på närmare 17 TWh. Vattenfall äger 70,44 procent och Uniper (Sydkraft Nuclear Power) 29,56 procent av Ringhals AB. 

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära