Följ oss

Nyheter

De 10 mest populära ETF-fonderna inom råvarusektorn

Publicerat

den

Råvaror - metallnät

När den första ETF-fonden med inriktning på råvarumarknaden lanserades öppnades ett tillgångsslag som tidigare varit stängd för den stora allmänheten. Innan lanseringen av råvaru-ETFer var råvarumarknaden näst intill reserverad för de individer och företag som hade tid och möjlighet att handla aktivt och hade terminshandelskonton hos exklusiva och specialiserade mäklarfirmor.

Genom lanserandet av börshandlade produkter som till exempel ETFer är nu råvarumarknaden öppen för vem som helst som har ett konto hos en bank eller fondkommissionär, vilket betyder att den som önskar exponera sig mot en enskild råvara som guld eller kaffe kan göra detta med lätthet.

ETF-fonder med inriktning på råvarumarknaden har internationellt sett snabbt blivit det mest populära sättet att exponera sig mot detta volatila tillgångsslag, eftersom investerarna har varit relativt snabba att ta till sig dessa värdepapper. Nedan har vi listat de tio mest populära ETF-fonderna på råvaror internationellt.

United States Natural Gas Fund (UNG): UNG har haft ett dåligt rykte eftersom denna ETF har lidit av effekterna av contango och en svag marknad för naturgas. Trots detta omsätts det mer än 12 miljoner andelar i denna ETF varje dag och UNG har tillgångar värda mer än 1,1 miljarder USD. Naturgas-terminer är bland de mest volatila i världen, vilket gör att aktiva handlare ofta försöker dra fördel av de stora dagliga svängningar som denna börshandlade fond uppvisar.

iShares Silver Trust (SLV): Denna ETF, som är uppbackad av fysiskt silver, är världens näst mest handlade ETF, även om det är i hård konkurrens med utmanaren på tredjeplatsen. Varje dag omsätts omkring 10 miljoner andelar i SLV som har tillgångar på över 7 miljarder dollar. Silver är en annan av de mer volatila råvarorna där ute, så det är ingen överraskning att se denna fond nära toppen av listan, eftersom den används både som ett instrument för aktiv handel och för en mer långsiktig placering.

SPDR Gold Trust (GLD) är utan konkurrens den överlägset största råvaruETFen med ett marknadsvärde om närmare 40 miljarder USD. Varje dag omsätts närmare 9 miljoner andelar i denna börshandlade fond. Fondens massiva popularitet har gjort den till ett riktmärke för guldinvesteringar eftersom så stora och namnkunniga investerare som George Soros och John Paulson periodvis har haft stora innehav i GLD.

United States Oil Fund (USO) består av terminskontrakt i råolja, närmare bestämt frontmånaden för WTI. Genom att äga denna ETF får innehavaren en exponering mot oljemarknaden som kan vara synnerligen volatil. Varje dag omsätts närmare 10 miljoner andelar i USO.

COMEX Gold Trust (IAU): IAU följer precis som GLD priset på fysiskt guld, men medan varje andel i GLD motsvarar en 1/10 troy ounce så motsvarar varje andel i IAU en hundradels troy ounce. IUAs huvudsakliga popularitet kommer sig av de lägre kostnaderna, ofta kallat TER eller Total Expense Ratio, som ligger på 0,25 procent, att jämföra med GLDs 0,40 procent. Varje dag omsätts cirka 7 miljoner andelar i IAU, som har ett totalt marknadsvärde på omkring 7 miljarder USD.

DB Commodity Index Tracking Fund (DBC): Denna breda ETF representerar hela råvarusektorn, eftersom den investerar i 14 av de mest omsatta råvarorna i världen. DBC har en genomsnittlig daglig volym på 2,6 miljoner andelar och har strax över 6 miljarder dollar i tillgångar.

Ultra DJ-UBS Crude Oil (UCO): Denna ETF är en hävstångsversion av USO, som erbjuder en 200 % avkastning på råoljekontraktet WTI. Dess hävstångseffekt gör det för farligt för en långsiktig investering, men dess dagliga genomsnittliga volym av 1,2 miljoner andelar tyder på att aktiva handlare tycker om att handla med UCO.

UltraShort DJ-UBS Crude Oil (SCO): Denna ETF är helt enkelt -200%-versionen av USO, en så kallad hävstångs-ETF med en bearish inriktning. SCO erbjuder investeraren ett bra sätt att ta negativa positioner i råolja. För närvarade omsätts cirka 2,3 miljoner andelar i SCO varje dag.

DB Agriculture Fund (DBA): DBA är en annan basprodukt för både handlare och långsiktiga investerare som söker exponering mot jordbrukssektorn. Denna ETF består för närvarande av 11 terminskontrakt, däribland majs, sojabönor, socker och levande nötkreatur. DBA har mer än 1,5 miljarder dollar i totala tillgångar och det omsätts ungefär 0,6 miljoner andelar varje dag.

Ultra Silver (AGQ): Denna ETF syftar till att ge placeraren 200 % i avkastning på den dagliga förändringen i silverpriset. Historiskt sett har denna ETF uppvisat perioder av otrolig avkastning, till exempel steg den under början av 2011 med mer än 550 procent innan silverprisets nedgång fick värdet på AGQ att backa. För närvarande omsätts det cirka 2 miljoner andelar i AGQ varje dag.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Magnus

    20 oktober, 2013 vid 16:03

    Säger det igen, fantastiskt vilket utbud det finns bland börshandlade fonder. De är lösningen på hur man investerar i vitt skilda tillgångar.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Populära