Nyheter
David Hargraves on Precious Metals week 8 2012
At the backend of 2011 we were not quite a lone voice in warning that gold – and therefore its siblings platinum and silver – might come off a bit, but it was lonely out there. The $2,500 and $5,000 bulls were pawing the ground and snorting hot gases from most orifices. We sounded the first note of caution on Dec. 10th when gold was $1717/oz. It obliged by falling to $1,578/oz by year end. As we write it sits at $1,717, hardly a bull run considering what the Euro, Iran, Syria, Bahrain et al have thrown at it. Now the bulls are in the pen and others see downside pressure, too. Amongst its anti-friends is one Warren Buffett who believes in assets that work for a living. He gets comfort from Charles Gibson of Edison Investment Management who feels the upward-only trend is coming to an end. No we are not performing bears, but $1,400-$1,500 would still be a high historic price. Yet it take two to contango and the CEO of Anglo Gold, the world No 3 miner thinks we could easily breach $2,000 this year. We are all staying on the tramlines, are we not? Mark you, Mark Cutifani, he of Anglo, says Mr. Buffett does not understand gold or gold investors. Presumably therefore neither does US asset manager John Paulson who keeps trimming his exposure to the shares. It is a brave man who calls W.B. to account, let alone Paulson.
Gold ended the week as it started. It seems only a definitive move by Iran in the Strait of Hormuz or with its nuclear toys or both will provide a nearby stimulus. Noteworthy on the week: Goldfields CEO Nick Holland qualifies for the SOTBO award this week. He tells us South Africa is one of the most expensive places for gold mining. Nick, old friend, when you get down to 16,000 feet life ain’t cheap anymore. His cost per ounce is $968 in RSA compared with $590 in Peru and $841 in Australia. He also notes above-inflation-average wage increases. These things happen if you are not careful.
India has more gold under the bed than anyone else. They use it as collateral for loans, would you believe, a practice which is growing apace. The Reserve Bank is getting itchy about this as the sums involved approach $10bn, which is 180 tonnes of metal. It is a shark-infested business, where they speak of 12-24% as a rate of interest. Given India’s long history with gold, they might regulate but they won’t stop it.
Gold demand hit a 14-year high in 2011, at 4067 tonnes, compared with newly mined supply of c. 2800 tonnes. Figures from the WGC show: Global demand 4067.1t, investment 1640.7t, Chinese demand 769.8t (up 20%), Indian demand 933.4t (down 7%), European demand 374.8t (+25%), world mined output 2809.5t (+4%), recycling 1611.9t (down 2%). GoldCorp (G.TO C$46.81; Hi-Lo CR55.93-43.08) the world’s No 5 producer of gold at a rated 79 tpy and silver at 715 tpy achieved record 2011 earnings despite a sharp Q4 drop. EPS was up to $2.22 per share on output of 78 t gold, from $1.43 per share in 2010. Reserves grew for the 8th consecutive year. Amplats, the world’s largest platinum producer is at the reins of the bandwagon. Its CEO says producers need $1,900/oz to have a variable longterm future. So how were you faring only three years ago when it was $826/oz? The company also warns that demand for its products will be down c. 200,000oz in 2012 to 2.5-2.6 Moz.
[hr]
About David Hargreaves
David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.
Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.
Nyheter
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.
Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.
Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.
Nyheter
Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark
Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.
Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.
Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.
Nyheter
Supercykel för skog och skogsägare
Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.
”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.
Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.
”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.
Stora prisskillnader på skogsmark
Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.
”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.
Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.
Nya intäktsmöjligheter för skogsägare
Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.
I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.
”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.
Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025
En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.
”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter3 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Analys4 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction
-
Nyheter3 veckor sedan
Silverpriset kan bara gå upp