Nyheter
Därför ökar ägandet av guld i Kina

2013 var året när den globala guldmarknadens uppmärksamhet på allvar skiftade fokus från Indien till Kina. Det var detta år som Kina passerade Indien som världens största guldköpare. Detta inträffade i samband med att guldkursen föll kraftigt. De kinesiska guldköpen drabbades under 2014 av effekterna av en antikorruptionskampanj från landets myndigheter, men i sin helhet verkar detta inte ha påverkat de kinesiska köparnas intresse för att köpa ädelmetaller.
En förklaring till den ökade entusiasmen är att fastigheter och alternativa investeringar i Kina har kommit att bli mindre attraktiva, något som lett till att de kinesiska hushållen har allokerat en allt större del av sina portföljer till ädelmetaller, i första hand guld. En annan förklaring är de kraftiga valutafallen. Att investera i valutor, i första hand australiensiska och kanadensiska dollar, men också euro, har lett till att öka guldets attraktionsförmåga. En tredje förklaring till Kinas ökade betydelse på guldmarknaden är landets pågående finansiella avreglering. I Kina breddar de finansiella institutionerna just nu det tidigare begränsade finansiella utbudet till att omfatta guldanknutna investeringsprodukter. Pågående insatser för att öppna kapitalbalansen innebär att den kinesiska efterfrågan på guld alltmer kommer att påverka den internationella prissättningen.
Drivs av den disponibla inkomsten
I dagens ekonomiska klimat som allt mer kännetecknas av en minskad takt i den ekonomiska tillväxten drivs den kinesiska efterfrågan av invånarnas disponibla inkomst. Efterfrågan hos de riktigt stora köparna har minskat, i vissa fall till och med helt avstannat, men guld är fortfarande en populär investeringsform bland de kinesiska hushåll som investerar efter en ”buy-and-hold”-strategi, speciellt med tanke på den oro som råder på Kinas fastighetsmarknad. Intresset för guld har även ökat kraftigt under hela 2014 i andra asiatiska länder som Thailand, Sydkorea och Singapore.
Nyheter
Teck Resources kan förse Nordamerika och kanske hela G7 med all germanium som behövs

Kanadensiska gruvbolaget Teck Resources för samtal med både USA och Kanada om att leverera kritiska mineraler till de båda ländernas försvarsindustrier – bara en dag efter att Kina skärpt sina exportregler för sällsynta jordartsmetaller.
Enligt Financial Times diskuterar bolaget möjligheterna att leverera germanium, antimon och gallium, under förutsättning att det kan få garantier för minimipriser och köpvolymer.
Kinas senaste besked innebär en utvidgning och förtydligande av de omfattande exportkontroller som infördes redan i april. De tidigare restriktionerna ledde till stora bristsituationer globalt innan nya avtal med Europa och USA gjorde det möjligt att återuppta leveranser. Den nya regeln klargör dock att exportlicenser sannolikt kommer att nekas till vapenproducenter och vissa halvledarföretag.
Vid FT Metals and Mining Summit uppgav Teck Resources vd att bolaget kan producera tillräckligt med germanium för att täcka hela Nordamerikas behov – och möjligen även G7-ländernas.
Teck Resources och Anglo American går samman
Teck Resources och Anglo American är mitt uppe i en fusion, vilket beskrivs som ett samgående av två jämbördiga parter.
Nyheter
Leading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid

Leading Edge Materials har tre olika projekt, men det är ett som är bolagets huvudfokus, Norra Kärr. Den tillgången har tunga sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för Sveriges och hela EU:s oberoende när det gäller dessa kritiska råvaror. Kina som kontrollerar större delen av världens sällsynta jordartsmetaller drar hela tiden åt tumskruvarna på resten av världen. Denna vecka införde Kina extremt aggressiva regler som gör att större delen av världens företag som på ett eller annat sätt använder eller producerar metallerna måste ansöka om tillstånd av kinesiska staten för att kunna exportera sina produkter.
Norra Kärr-projektet har i denna kontext blivit strategiskt viktig för hela EU.
Nyheter
Oljepriset faller efter ny handelskonflikt mellan USA och Kina

Priset på amerikansk råolja föll med nära 4 procent på fredagen, efter att president Donald Trump hotat Kina med nya tullar. Uttalandet kom som svar på att Peking infört striktare exportkontroller av sällsynta jordartsmetaller – en åtgärd som återigen väcker oro för en avmattning i den globala ekonomin.
USA:s WTI-olja stängde på 58,90 dollar per fat, en nedgång med 2,61 dollar. Brentoljan föll med 3,8 procent till 62,73 dollar.
”Jag kommer att tvingas att ekonomiskt motverka deras drag,” skrev Trump på sin plattform Truth Social och antydde ”massiva tullhöjningar” på kinesiska varor.
Marknaden reagerade kraftigt på beskedet. ”När marknaden ser dessa vedergällningsåtgärder tolkas det som svagare tillväxt och lägre efterfrågan på olja,” sade Andy Lipow, chef för Lipow Oil Associates, till CNBC.
Samtidigt pressas priserna av ökat utbud från OPEC+ och minskad efterfrågan under pågående underhållsarbete vid raffinaderier. Ett eldupphör mellan Israel och Hamas har dessutom minskat oron för störningar i oljeleveranser från Mellanöstern.
”Marknaden fokuserar nu mer på utbudet än på geopolitiken,” sade Helima Croft, råvaruchef vid RBC Capital Markets.
-
Nyheter4 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter4 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Nyheter2 veckor sedan
OPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om guld, olja, fjärrvärme och förnybar energi
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude ticks higher on tension, but market structure stays soft
-
Analys3 veckor sedan
Are Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?
-
Nyheter1 vecka sedan
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga