Nyheter
Centralbankernas guldinköp når rekordnivå

I en nyligen publicerad rapport från World Gold Council (WGC) kan vi konstatera att världens centralbanker köper guld som aldrig förr. Centralbankernas inköp av guld under 2012 uppgick till 534,6 ton, den högsta nivån sedan 1964.

Det var framförallt länder som Ryssland, Brasilien och Irak som dominerade köpsidan på guldmarknaden under 2012, och de totala nettoköpen av guld som världens centralbanker stod för under förra året uppgick till 12 procent av den totala efterfrågan. Samma siffra 2011 uppgick till 10 procent.
Det är framförallt de så kallade utvecklingsländerna som fortsätter att aktivt öka sina officiella guldinnehav, vilket delvis speglar omfattningen av tillväxten i reserver på dessa marknader under de senaste åren. Eftersom dessa länders reserver ökar med framförallt innehav i US-dollar och Euro så behöver dessa en möjlighet till diversifiering, något som guldet kan erbjuda.
Centralbankerna har varit nettoköpare av ädelmetaller sedan det andra kvartalet 2009, och de tre senaste årens köp på 1.100 ton guld motsvarar nästan samma volym som de 1.143 ton som centralbankerna sålde under de tre åren fram till dess att vi såg trendbrottet. Det är emellertid en ny typ av centralbanker som dominerar köpsidan, de i tillväxtregionerna. Det finns anledning att tro att denna trend kommer att fortsätta eftersom det finns en allmän tro på att den amerikanska dollarn, som är den valuta som guldet nomineras i, kommer att fortsätta falla i värde i takt med Federal Reserves kvantitativa lättnader.
Indien fortsätter att dominera
Trots spekulationer om att Kina skulle komma att gå om Indien som världens största konsument av guld under 2012 visar statistiken att Indien fortsätter att dominera guldmarknaden, främst på grund av ett stort uppsving i efterfrågan under det andra halvåret 2012.
Under 2012 uppgick den officiella konsumtionen av guld i Indien till 864,2 ton, att jämföra med 776,1 ton under 2011.
Indien såg en nedgång i konsumtionsmönstret under det första halvåret 2012, främst som en följd av importtullar och en svagare rupie. Köpintresset återkom emellertid under det andra halvåret 2012 med ett stöd av ett stigande guldpris, religiösa festivaler och köp i väntan på införandet av ytterligare tullar på den indiska marknaden. Brådskan för guldinköp under december 2012 kan såldes komma att föra med sig en nedgång i de indiska guldinköpen under det första kvartalet 2013.
Under januari 2013 höjde den indiska regeringen skatten på guldimport med femtio procent, från fyra till sex procent, i ett försök att minska efterfrågan på guld. Den ädla metallen beskylls ofta för att vara skulden till Indiens ökade bytesbalansunderskott eftersom allt fler indier väljer att köpa guld för att bevara värdet av sitt kapital.
I Kina har tecknen på en ekonomisk förbättring lett till en ökad efterfrågan på guld, men förväntningarna tyder på en stadig åtstramning av efterfrågan snarare än en stark tillväxt.
Indien och Kina är fortfarande de största konsumenterna av guldsmycken, vilket genererade 56 procent av den globala efterfrågan under 2012. Guldsmycken utgjorde 43 procent av den totala efterfrågan på ädelmetallen samma år.
Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
Nyheter
Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.
– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.
Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.
Medelspotpris | Mars 2024 | Mars 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 56,60 öre/kWh | 15,80 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 56,60 öre/kWh | 10,95 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 59,47 öre/kWh | 50,81 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 63,36 öre/kWh | 60,46 öre/kWh |
Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Nyheter
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.
Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.
Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.
-
Nyheter3 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys4 veckor sedan
Oversold. Rising 1-3mth time-spreads. Possibly rebounding to USD 73.5/b before downside ensues
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Not so fragile yet. If it was it would have sold off more yesterday
-
Nyheter3 veckor sedan
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer
-
Analys2 veckor sedan
Oil prices climb, but fundamentals will keep rallies in check
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Nyheter2 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier