Följ oss

Nyheter

Centralbanker köper guld i den snabbaste takten på 55 år

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

Centralbanker köper guld i den snabbaste takten sedan 1967. Analytiker pekar på Kina och Ryssland som de största köparna, vilket tyder på att vissa nationer är angelägna om att diversifiera sina reserver bort från dollarn.

Data som sammanställts av World Gold Council (WGC), en industrifinansierad grupp som marknadsför guld aggressivt likt andra företag marknadsför krypto, har visat att efterfrågan på ädelmetallen har överträffat alla årliga belopp under de senaste 55 åren. Förra månadens uppskattningar är också mycket större än centralbankernas officiella rapporterade siffror, vilket väckte spekulationer i branschen om identiteten på köparna och deras motiv.

Centralbankernas flykt till guld ”skulle antyda att den geopolitiska bakgrunden är en av misstro, tvivel och osäkerhet” efter att USA och dess allierade frös Rysslands dollarreserver, säger Adrian Ash, analyschef på BullionVault, en guldmarknadsplats.

En historisk vändpunkt för det finansiella systemet

Förra gången denna köpnivå sågs markerade en historisk vändpunkt för det globala monetära systemet. År 1967 köpte europeiska centralbanker enorma volymer guld från USA, vilket ledde till en uppgång i guldpriset och kollapsen av Londons guldpool av reserver. Det påskyndade slutet av Bretton Woods-systemet som knöt värdet på den amerikanska dollarn till den ädla metallen.

Förra månaden uppskattade WGC att världens officiella finansinstitutioner köpte 673 ton guld. Bara under det tredje kvartalet 2022 köpte centralbankerna nästan 400 ton guld, det största köpet under ett kvartal sedan början av 2000.

De konservativa uppskattningarna från WGC överträffar de rapporterade köpen till Internationella valutafonden (IMF) och av enskilda centralbanker, som ligger på 333 ton under de nio månaderna fram till september 2022.

Turkiet ökar andelen guld i sina reserver 

Officiellt leddes guldköpen under det tredje kvartalet av Turkiet på 31 ton, vilket gör att guld nu uppgår till cirka 29 procent av landets totala reserver. Uzbekistan följde efter med 26 ton, medan Qatar i juli gjorde sitt största månatliga förvärv någonsin sedan 1967.

Diskrepansen mellan WGCs uppskattningar och officiellt rapporterade siffror som spåras av IMF kan delvis förklaras av att inte alla länder rapporterar vad de gör.

Genom att erkänna sitt intag – men också möjligen försöka signalera sin begränsade roll – rapporterade People’s Bank of China (PBoC) tidigare denna månad att den i november gjorde sin första ökning av guldinnehav sedan 2019, med ett 32-tons köp värd cirka 1,8 USD miljarder. Ändå anser företrädare för guldindustrin att kinesiska köp sannolikt är mycket högre.

Kina har köpt tonvis med guld

Mark Bristow, vd för Barrick Gold, världens näst största guldgruveföretag, sa att Kina hade köpt tonvis med guld, baserat på hans diskussioner med många källor.

Nicky Shiels, strateg på ädelmetallföretaget MKS PAMP, tillade att guldpriserna skulle legat 75 USD lägre i november 2022 om PBoC endast hade köpt 32 ton. Guld handlades så högt som 1 787 USD per troy ounce i november 2022 och har sedan dess avancerat ytterligare.

För Ryssland har sanktioner skapat betydande problem för landets guldgruvindustri – den största i världen efter Kina – när det gäller att sälja utomlands. De ryska guldgruvorna producerar ungefär 300 ton varje år, men har en hemmamarknad på endast 50 ton, enligt MKS PAMP.

Samtidigt har västerländska regeringar fryst 300 miljarder USD av Rysslands valutareserver genom sanktioner, vilket har fått många nationer utanför västvärlden att fråga sig: ”Ska vi ha exponering för så många dollar när USA och västerländska regeringar kan konfiskera det närsomhelst?”

Rysslands guldköp upprepar Sydafrikas spelbok under apartheidtidens sanktioner för att stödja inhemsk gruvdrift genom att köpa den gula metallen med lokal valuta, sa Ash.

Logiskt att anta att Ryssland köper det egna landets produktion 

”Med begränsningar på exportsidan skulle det vara logiskt att det är den ryska centralbanken som köper guldet”, säger Giovanni Staunovo, råvaruanalytiker på UBS Group. Rysslands centralbank (CBR) slutade rapportera månatliga siffror på sina reserver strax efter att kriget började. CBR-tjänstemän har avvisat påståendet att den ryska centralbanken köper guld.

”Våra guld- och valutareserver är tillräckliga. Vi har ingen specifik uppgift att ackumulera guld- och valutareserver, sa CBRs guvernör Elvira Nabiullina i mitten av december 2022.

Ändå har CBR-tjänstemän länge ansett att det är av strategiskt värde att öka guldreserverna; 2006 sa den ryska centralbanken att det skulle vara önskvärt att guld skulle utgöra 20-25 procent av dess innehav. I februari 2022, senaste gången CBR publicerade sina statistiska uppgifter, stod guld för 20,9 procent av de ryska reserverna.

CBR har minskat sitt innehav av amerikanska statsobligationer till endast 2 miljarder USD från mer än 150 miljarder USD 2012, samtidigt som guldreserverna ökat med mer än 1 350 ton till ett värde av nästan 80 miljarder USD i löpande priser, enligt schweiziska Julius Baer Group.

Carsten Menke, analyschef på Julius Baer, sa att köpen från Ryssland och Kina tyder på en växande motvilja för länder att förlita sig på dollarn.

”Budskapet som dessa centralbanker sänder genom att lägga en större andel av sina reserver i guld är att de inte vill vara beroende av den amerikanska dollarn som sin huvudsakliga reservtillgång” sa han.

Vissa aktörer i branschen spekulerar i att regeringar i Mellanöstern använder exportintäkter från fossila bränslen för att köpa guld, troligen genom statliga förmögenhetsfonder.

De kommande månaderna kommer att testa om rekordstora centralbanksköp var en opportunistisk spurt när guldpriserna föll, eller en mer strukturell förändring. Även med priserna som sedan dess har återhämtat sig är det få som är villiga att satsa på att trenden mot diversifiering av centralbanksreserver kommer att ändras i närtid.

Bernard Dahdah, senior råvaruanalytiker vid Natixis, den franska investeringsbanken, sa att avglobalisering och geopolitiska spänningar innebar att centralbankernas strävan att diversifiera sig bort från den amerikanska dollarn var ”en trend som inte kommer att förändras på minst ett decennium.”

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära