Nyheter
Brittiska myntverket ökar produktionen med 100 procent

Efter att den Europeiska centralbanken i förra veckan höjde sin styrränta med de förväntade 0,25 procenten trots den europeiska skuldkrisen kunde vi se hur guldpriset handlades marginellt högre i euro. Vi kunde vid samma tidpunkt också ta del av att ledningen för Bank of England beslutade sig för att behålla sina räntor på den historiskt låga nivån 0,5 procent, vilket fått effekten av att guldet handlades ned marginellt.
En fortsatt hög efterfrågan på en finansiell fristad, en så kallad ”safe haven” fortsätter på grund av den europeiska skuldkrisen, riskerna för att detta skall fortsätta sprida sig i de finansiella systemen, hot om en ökad inflation och en reell verklighet av negativa realräntor. Officiell statistik visar att den officiella inflationen nu överstiger räntorna i Storbritannien, vilket innebär att sparare och de som lever på fasta inkomster får se sina besparingar och inkomster urholkas av ökande levnadskostnader.
Guld och silver förblir undervärderade ur ett långsiktigt historiskt perspektiv, men framförallt från ett inflationsrensat perspektiv. Se det utmärkta diagrammet ovan, som visar att guld i dag handlas till 75 procent av sin inflationsjusterade topp 1980.
Brittiska Royal Mint rapporterade nyligen att de under det första halvåret 2011 producerade dubbelt så många silvermynt jämfört med 2010, medan guldproduktionen steg med mer modesta 8,9 % jämfört med 2010 års nivåer.
The Royal Mint, etablerat på 1400-talet, använde 36.219 uns guld jämfört med 33.266 uns 2010, enligt uppgifter som Bloomberg News har erhållit efter en begäran enligt Freedom of Information Act. Användningen av silver mer än fördubblades till 324.421 uns under samma period av vilka The Royal Mint producerar Britannia-mynt och samlarmynt för vidareförsäljning till allmänheten. 324.421 ounces silver är till dagens priser, 36 USD per troy ounce, värt mindre än $ 12 miljoner dollar, vilket för många riktigt förmögna personer bara är växelpengar.
Bank of Englands räntor från 1700 till dags dato
Detta visar att intresset för silver som en investering och bevarare av rikedomar ökar men det är fortfarande litet jämfört med de pengar som spenderas på konsumtionsvaror eller jämfört med de belopp som placeras i kontanter, obligationer, aktier, valutor och andra tillgångsslag. Silvertackor är förbehållet en liten men aktiv minoritet av människor. Detta håller emellertid på att förändras, men att äga silver eller guld, är inte något som är för alla – inte ännu i alla fall.
The Royal Mint flyttade till Llantrisant i Wales från London Tower Hill 1968 och tillverkar mynt, inklusive 22-karats 2011 brittiska Sovereign Proof, med en vikt om 7,99 gram (0,26 troy ounce) och kostar cirka 400 GBP, motsvarande 644 USD.
Sovereigns är 22-karats guldmynt som håller en renhet om 91,6%. Försäljningen av dessa mynt ökade dramatiskt i början av den finansiella krisen och har varit fortsatt stark de senaste åren. Ökningen av skatt på kapitalvinster i Storbritannien i juni 2010 ledde till en ytterligare ökad efterfrågan på Sovereigns i Storbritannien på grund av de är ” rikets mynt ” eller legala betalningsmedel och därför inte omfattas av brittiska reavinstskatter.
Brittiska Sovereigns är populärare igen, bland annat då det stigande priset på guld gör att ett ounce-mynt och -tackor blivit allt för dyrt för många köpare. Många köpare nämner också att de uppskattar likviditeten i Sovereigns, men också att det går att sälja mindre mängder guld (kvartsounce jämfört med hela ounce) vid behov.
Sovereigns används också som en rent finansiell försäkring och är mycket populära bland dem som köper sina ädelmetaller för att skydda sig mot finansiella spridningseffekter och en ekonomisk kollaps. Vi har noterat att premien på Sovereigns och mynt och tackor av ädelmetall förblivit mycket låg. Detta är typiskt för sommarmånaderna när premierna normalt sjunker på grund av en liten nedgång i likviditeten som uppstår när folk tar semester.
Men de låga premierna är förvånande med tanke på omfattningen av den fortsatta finansiella och ekonomiska krisen och den mycket stora mängden inköp av Sovereigns från Grekland.
Intressant nog har King Edward Sovereigns i synnerhet varit svåra att köpa i större volym de senaste dagarna. Således är det osannolikt att dessa låga premier kommer att kvarstå under en längre tid och bör utnyttjas av dem som vill samla brittiska Sovereigns och mynt eller tackor av ädelmetall.
Britannia
Britannia är ett gammalt begrepp för Storbritannien, och även en kvinnlig personifikation av ön. Namnet har sitt ursprung i latin och härstammar från den grekiska formen Prettanike eller Brettaniai, som ursprungligen utsett en samling öar med individuella namn, inklusive Albion eller Storbritannien.
Sedan 100 före Kristus har namnet Britannia kommit att användas specifikt om Storbritannien, och när romarna 43 f Kr påbörjade sin erövring av ön valde de att kalla provinsen för Britannia, som kom att omfatta de delar av ön som fanns söder om Kaledonien, dagens Skottland. Samtidigt benämnde romarna de keltiska invånarna i provinsen som britter. Under det andra århundradet av romerskt styre kom Britannia att bli personifierad som en gudinna, beväpnad med en treudd och sköld, bärande en officershjälm.
Det latinska namnet Britannia överlevde det romerska tillbakadragandet från Britannien under det femte århundrandet, och gav ön det namn som det har än i dag, både på engelska där namnet är Great Brittain, Storbritannien och på walsiska där landet heter Prydain.
Efter århundraden av sjunkande användning, återupplivades den latinska formen under den engelska renässansen som en retorisk anspelning på en brittisk nationell identitet. Speciellt efter unionen av England och Skottland sedan 1707, kom hon att bli en personifikation av den krigiska Britannia och användes som en symbol för brittisk imperialistisk makt och enhet. Hon har konsekvent förekommit på brittiska mynt sedan dess, även om hennes utseende har ändrats genom åren.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys4 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor