Nyheter
Årets ”höstflod” ger rekordlåga elpriser
September präglades av ovanligt höga temperaturer, blåst och välfyllda vattenmagasin. Det bidrog till att månaden blev den billigaste sedan hösten 2020. Även sett till antalet timmar med minuspriser blev det en rekordmånad. En annan ovanlighet är att årets tillrinning till de nordiska vattenmagasinen nästan kan liknas med vårfloden. Men elpriserna är extremt väderberoende och oförutsägbara.

Den hydrologiska balansen, det vill säga måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, har återhämtat sig i hela Norden. Det för årstiden varma vädret i kombination med nederbörd i områden med vattenkraft har bidragit till god tillrinning till vattenmagasinen. Nästan i linje med vårfloden som infaller under snösmältningsperioden.
– Man skulle kunna säga att det vi upplever är en höstflod istället. Just nu är elpriserna låga i alla elområden och utöver de gynnsamma väder- och energiförutsättningarna så har värmen gjort att vi behövt använda mindre el. Men efter de senaste åren vet vi att det kan ändras snabbt, så det är fortsatt viktigt att vara aktiv och se över sitt elavtal, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Under september var det minuspriser under 46 timmar, såväl nätter som dagar, vilket är ovanligt. Det har bidragit till att det rörliga elpriset som baseras på ett månadsmedel blev rekordlågt för september.
Medelspotpriset på Nord Pool i elområde 3 (Södra Mellansverige) blev 24,32 öre/kWh för september, att jämföras med ifjol då priset var nära tio gånger så högt, 228,63 öre/kWh.
Bränslepriserna varierar, priset på gas och kol ligger på lägre nivåer medan priset på olja är nästan på samma nivå som i fjol. De europeiska gaslagren är fortsatt välfyllda och den avblåsta strejken i Australien vid två LNG-anläggningar (flytande naturgas) har lugnat marknaden och därmed även stabiliserat elpriset.

Nyheter
Lappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
Lappland Guldprospektering har idag gjort en riktad emission på 30 miljoner kronor för en påskyndad tidsplan av guldprojektet Stortjärnhobben samt för att finansiera prospektering vid bolagets övriga undersökningstillstånd.
”Vi har nu säkrat kapital för att fortsätta utvecklingen av Stortjärnhobben med oförminskad styrka. Emissionen ger oss resurser att nå nästa viktiga projektmål och skapa värde för våra ägare. Vi ser nu fram emot att driva arbetet vidare mot en framtida driftstart och tackar för det visade stödet från både gamla och nya investerare, vilket möjliggör nästa steg i vår tillväxtresa.” säger Fredrik Johansson, VD för Lappland Guldprospektering.
Detta är Lappland Guldprospektering
Lappland Guldprospekterings styrelse och ledning har mångårig erfarenhet av mineralprospektering och utveckling av gruvor i norra Sverige. Sverige har goda möjligheter att bli en avsevärt större producent av guld och Lappland Guldprospektering har för avsikt att vara en viktig och långsiktig aktör i den svenska prospekterings- och gruvbranschen.
Företaget har en strategisk tillgångsportfölj bestående av projekt i olika utvecklingsskeden. Dess främsta tillgång är guldprojektet Stortjärnhobben, för vilket bolaget innehar en beviljad bearbetningskoncession med en antagen mineralresurs om 4,6 ton guld. Detta är en betydande milstolpe som innebär att markanvändningen redan är säkerställd för framtida gruvdrift. Projektet befinner sig i en expansiv fas där Lappland Guldprospektering nu avser att accelerera de aktiviteter som krävs för att nå väsentliga milstolpar.
Utöver Stortjärnhobben omfattar portföljen av flera intressanta undersökningstillstånd, däribland Löparen, Graninge, Svergoträsk, Ytterberget, Jägarliden och Gilleberget.
Nyheter
Ett samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
Det har varit en dramatisk tid för ädelmetaller, guld har gått upp kraftigt och silver har varit bortom alla gränser volatilt. Men vad kan vi lära oss av tidigare snabba rusningar i ädelmetaller? Och vilka faktorer ligger bakom det senaste årets markanta uppgång? Michael Livijn, historieintresserad chefsstrateg på Formue, diskuterar med EFN:s Gabriel Mellqvist den ovanliga utvecklingen och tittar på en krasch från 1980-talet. Han sätter också ett 100-årssperspektiv på realtillgångar.
Nyheter
Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft
Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.
78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.
Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.
-
Nyheter4 veckor sedanSilverpriset stiger över 100 USD per uns
-
Nyheter3 veckor sedanGuldpriset stiger till över 5000 USD per uns
-
Nyheter3 veckor sedanSamtal om guld och andra råvaror när flera priser rusar i höjden
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om marknadens olika råvaror
-
Nyheter4 veckor sedanSilver utgör nu 30 procent av kostnaden för att producera solcellspaneler
-
Nyheter2 veckor sedanKall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset
-
Nyheter3 veckor sedanIndien kommer inte att göra slut med kol
-
Nyheter3 veckor sedanKylan lyfter elpriset i vinter, minst 40 procent högre än väntat

