USA går under hösten till val och vi har sedan en tid tillbaka noterat hur leveranserna av råolja åter har stabiliserats vilket föranleder många bedömare att tro att priset på olja kommer att backa. Sommarens semestrar och tillhörande bilkörning börjar närma sig ett slut och oljan befinner sig just nu i limbo innan det åter är dags för ett ökat fokus som en effekt av vintermånadernas uppvärmningsbehov. Trots detta har vi kunnat notera att priset på råoljeterminerna med förfall i december 2012 som handlas på NYMEX har ökat med 25 procent under sommaren. Är det troligt att denna uppgång kommer att fortsätta?
Rikligt utbud under hösten
Även om de fysiska leveranserna av råolja har varit begränsade så kan vi förvänta oss att utbudet lättar upp under hösten och vintern vilket kan komma att fungera som ett tak för ett stigande oljepris. Utbudet från OPEC förväntas minska under det fjärde kvartalet 2012 vilket väger upp för ökade leveranser från länderna utanför OPEC. Dessa producentländer förväntas öka sin produktion från 58,66 miljoner fat per dag till 59,42 miljoner fat enligt en analys som publicerats av CitiFutures.
Även den amerikanska marknadens leveranskapacitet kan komma att öka som en följd av en ökad inhemsk produktion som är en effekt av skifferborrningar och en förbättrad fracningsteknik. Ett direkt resultat av detta är att lagernivåerna på WTI, West Texas Intermediate, vid leveranspunkten i Cushing, Oklahoma är en tredjedel högre än vad de var för ett år sedan. Enligt analysen från CitiFutures har den amerikanska oljeproduktionen under de senaste fyra veckorna ökat med 12,4 procent jämfört med samma period under föregående år.
Glöm inte Iran
Ökade spänningar i Mellanöstern, främst i Iran och i Israel, har fungerat som bränsle åt den så kallade ”rädslepremien”. EUs embargo mot import av iransk olja har minsta det globala utbudet med cirka 2 miljoner fat olja per dag, men i gengäld har produktionen från Saudiarabien, Ryssland och USA fortsatt att öka.
Om vi inte ser hur det flyger missiler och att Hormuzsundet stängs av så är det föga sannolikt att vi kommer se begränsningar av leveranser av råolja från Mellanöstern eftersom de andra länderna direkt ökade sin produktion för att kompensera bortfallet.
QE 3
Det som emellertid kan komma att driva upp oljepriset är QE 3. Vi ser hur centralbankerna runt om i världen står beredda att sätta i gång tryckpressarna och öppna penningpolitikens dammluckor, något som kommer att ske snarare förr än senare. Dels är det ECB, dels spekuleras det att Kina kommer att underlätta de monetära förhållandena i ett försök att bromsa det som spås bli en ekonomisk kraschlandning och slutligen den amerikanska centralbanken FED. Kommer denna att meddela att de öppnar kranarna och under sitt septembermöte meddela att det är dags för QE 3? Septembermötet kan mycket väl komma att vara FEDs sista chans att agera innan det amerikanska presidentvalet i november 2012, så sker det någon förändring av den amerikanska penningpolitiken så är det då det kommer att ske.
Köp på rykten, sälj på nyheten
Ser vi närmare på ett diagram över prisutvecklingen för råoljeterminer så finns det anledning att tro att en del av den förväntade uppgången som QE 3 kan komma att leda till redan är inprisad i marknaden. De flesta av oss är familjära med begreppet köp på ryktet sälj på nyheten och oljemarknaden är inget undantag. De flesta förväntar sig att de icke OPEC-anslutna producentländerna kommer att öka sitt utbud på den globala marknaden under det fjärde kvartalet 2012 och därmed möta upp den långsamt ökande efterfrågan på petroleum.
Tekniska orsaker
I dagschartet finns det ett par tecken som visar på att den senaste mycket bullisha trenden på olja håller på att tappa farten. Det går till exempel att utläsa en baisseartad divergens i 9-dagars Relative Strength Index (RSI) sett före 23 augusti priset topp. Det betyder helt enkelt att medan priserna noterar ny höjder så har inte momentumverktyget bekräftat detta vilket är orsaken till divergensen.
Så när kommer oljepriset att vända uppåt på allvar?
Historiskt sett och föga förvånande så kan vi konstatera att priset på olja har en mycket hög korrelation med kostnaden för att producera samma råvara. På lång sikt kan oljepriset inte understiga kostnaden för att producera oljan eftersom det skulle leda till att oljeproducenterna skulle gå i konkurs vilket skulle komma att minska det totala utbudet av olja dramatiskt.
Kostnaden för att producera råolja tenderar att vara relativt konstant i förhållande till oljepriset. Detta innebär att när kostnaden för att producera råolja går upp, så kommer priset på råolja också göra det. Under 2000 var till exempel den totala kostnaden för att få oljan från källan till konsument cirka 19 USD per fat, samtidigt som kostnaden för att producera oljan låg kring 19 USD, vilket ger en marginal på 25 procent. I dag, tolv år senare, ligger den genomsnittliga kostnaden för att producera ett fat olja kring 80 USD per fat, vilket ger en marginal på cirka 30 procent. Det historiska genomsnittet har legat mellan 20 och 30 procent.
Notera att i diagrammet ovan så är skatter den utan konkurrens största kostnaden för oljebolagen. Regeringar runt om i världen kommer alltid att försöka dra nytta av de ökande vinster oljebolagen gör som en följd av sitt risktagande och sin kompetens. Ju högre rörelsemarginaler, desto högre beskattning. De övriga kostnaderna, till exempel driftskostnader, kapitalkostnader och prospekteringskostnader ökar stadigt över tiden, men i en takt som ligger betydligt närmare inflationen.
Slutsats
Det flesta tecknen talar för att världen befinner sig i en global ekonomisk avmattning och som en konsekvens av detta är det sannolikt att anta att priset på råolja kommer att gå ned på kort sikt. Den klassiske råvaruinvesteraren Jim Rogers sade så sent som den 7 september att trots att han ser en kortsiktig nedgång på priset på olja så är det ett bra tillfälle att bevaka oljepriset eftersom det kan komma att visa sig bli en bra affär för den som står beredd att köpa om priset på denna råvara dippar kortsiktigt.
