Följ oss

Nyheter

Är guldtjuren på väg till slakthuset? (Del 1)

Publicerat

den

Guldcentralen - Investera i guldI spåren av den senaste tidens nedställ i guldpriset dyker alltfler skeptiker upp med diverse argument mot guldets trovärdighet som investeringsobjekt. Detta har gjort att många blivit nervösa över guldets framtidsutsikter. Vi här på Guldcentralen har uppmärksammat detta och kommer i denna artikelserie samla ihop några av guldskeptikernas vanligaste argument mot guldet och bemöta dessa på lämpligt sätt. Vår uppfattning är att guldet inte bara är ett stabilt och långsiktigt investeringsalternativ, det är en nödvändig del av portföljen i ett allt osäkrare ekonomiskt klimat. Det är emellertid upp till er läsare att själva bilda en egen uppfattning utifrån den information som presenteras i denna artikelserie.

Guldskeptiker kommenterar: Guld har inget egentligt värde, guld är bara värt vad köpare på högst arbiträr basis är villiga att betala för det. Guld har begränsade användningsområden, främst i industrin och smyckesbranschen, men detta är långt ifrån tillräckligt för att motivera det höga guldpriset.
Att bryta ett uns guld kostar bara 620 dollar. Ett liknande glapp mellan produktionsvärde och produktvärde rådde under fastighetsbubblan 2007. Det är bara en tidsfråga tills guld återgår rimligare nivåer som återspeglar produktionskostnaden.

Guldcentralen svarar: Det finns ett grundläggande psykologiskt behov av att ha beständiga tillgångar som inte försvinner över tid eller förlorar värde. Folk söker alltmer efter säkra placeringar i tider där pengamängden expanderar och valutor urholkas i en allt större utsträckning. Det är därför naturligt att den axlar rollen som världens mest grundläggande form av valuta. Med det sagt är inte pengar guld, speciellt inte när de är gjorda av papper och kan tryckas fritt för att upprätthålla diverse stora bankers balansräkningar. Denna icke-ömsesidighet mellan guld och pengar blir ofta nonchalerad av guldskeptiker.

Lite längre ner i artikeln (se Illustration 1) kan vi se att brytningen av guldet inte ökat nämnvärt; vi argumenterar därför att guldets prisökning inte har speciellt mycket med guldproduktionen att göra, utan härstammar från andra faktorer vilket vi kommer att diskutera vidare i denna artikel.

Guldskeptiker: Paul Krugman och Nouriel Roubini, två framstående ekonomer, hävdar att guld inte har någon koppling till dollarn. Guldprisets nivå reflekterar inte styrkan i dollarn, utan guld är bara värt vad människor arbiträrt är villiga att betala för det. Nedanstående bild visar tydligt att det inte finns någon koppling:

Guldpriset och USD - 1991 till 2011 - 20 år

Guldcentralen: Det finns inget som talar för att relationen dollar-guld inte skulle existera. Mönstret är ganska tydligt i ovanstående graf, även om kopplingen ser ut att ha minskat på senare tid; vilket snarare bör tolkas som att dollarn är en bubbla, inte guldet. Andra ekonomiska faktorer har också påverkat guldets stegring, framförallt det ekonomiska systemet som sådant som allt fler börjar tvivla på.

Om dollarn tappar sin kraft som global handelsvaluta, vilket verkar vara en ihållande trend i världsekonomin, skulle guldet förmodligen hitta en ny världsvaluta att para ihop sig med. Eller kanske kommer guldet stå ensamt kvar tillslut?

Med andra ord, vi har tappat fokus på vad som egentligen är dyrt; är det guldet som stegrat i pris, eller är det pengarna som tappat i värde?

Nedanstående graf illustrerar tydligt vad det är som pågår:

Utbudet av guld har inte ökat med penningmängden

Illustration 1.) Denna graf visar hur pengamängden ökat under de senaste två decennierna, medan guldproduktionen legat stadigt. Under samma period har guldpriset ökat med cirka 600%. Det finns en tydlig koppling här. Om brytningen av guld hållit sig konstant, medan pengapressarna bara tycks ha ökat takten, så skapar det illusionen av att guld ökar i värde när det i själva verket är fiatvalutorna som urholkas i en allt tilltagande takt.

Guldets köpkraft sedan 1970

Illustration 2. & 3.) Ovanstående graf visar hur det nominella värdet på guld avviker från guldets ständigt tilltagande köpkraft, vilket representerar fiatvalutornas stadiga inflation.

Nedanstående graf visar kvoten mellan det nominella värdet och guldets inflationsjusterade köpkraft (förhållandet mellan ovanstående grafer).

 

Kvot för guldets köpkraft över tiden

Dessa två grafer har sin utgångspunkt från år 1933, då guldet peggades till 35 dollar per uns till följd av president Roosevelts intervention. Guldets köpkraft har sedan härletts utifrån den inflationsutökning som ägt rum sedan dess.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Värdet ”1” innebär att den nominella guldprisutvecklingen utgörs till fullo av inflationen för det året. Det genomsnittliga kvotvärdet över perioden är emellertid 1,16, vilket innebär att guldpriset ålagts en premie på 16 procent per år utöver det inflationsjusterade värdet. Detta är rimligt, eftersom andra ekonomiska risker utöver själva inflationen spelat in i prisutvecklingen, samt att inflationen under vissa perioder varit så pass hög att det fanns (eller finns) anledning att anta att den framtida inflationen kommer överstiga medelvärdet på cirka 2%.

Guldskeptiker: Med andra ord är guld övervärderat i dagsläget sett ur ett historiskt perspektiv, eftersom guldet i dagsläget ligger på kvotvärdet 2,6?

Guldcentralen: Det stämmer att det ser ut som att guldet för tillfället är övervärderat sett till den nominella prissättningen. Det skall dock beaktas att den ekonomiska situationen i världen, med regelbundna stimulanspaket för att upprätthålla ett ekonomiskt system där budgetunderskott blivit vardagsmat, bär med sig en påtaglig risk för skenande inflation i framtiden. Kvoten är hög i dagsläget eftersom den återspeglar en situation där pengar, som tillgång, tappat sitt fäste i verkligheten.

Den stora frågan är väl egentligen om den ekonomiska tillväxten kommer bli större än inflationen – eftersom detta vägleder investerare antingen till aktiemarknaden eller beständiga tillgångar – samt huruvida detta rör sig om en verklig tillväxt eller bara en fortsatt uppblåsning av ett gigantiskt luftslott vars enda positiva konsekvens är en snabb teknologisk framfart, men det har sitt pris, och frågan är när notan kommer.

En titt på illustration 2 visar att guld var som mest undervärderat i början av 70-talet och mellan 1999 och 2001 när det handlades till en 60- respektive 40 procents rabatt mot den inflationsjusterade köpkraften. År 1980 var kvoten högre än normalt till följd av en skenande inflation vilket återspeglade marknadens farhågor om skenande inflation och stigande råvarupriser. Detta motverkades sedan av centralbankerna som höjde räntan vilket resulterade i en relativt smärtsam men kortvarig recession.

I dagsläget är dock situationen annorlunda i och med att centralbankerna har ett minskat manövreringsutrymme. Bankerna har blivit beroende av billiga krediter i strid ström, vilket är ett högriskspel som kan få ödesdigra konsekvenser framförallt för de svagaste i vårt ekonomiska samhälle, däribland småsparare.

En investering i guld är inte i första hand kopplat till en idé om att bli rik, utan det är snarare en försäkring mot att inte bli fattig i skuggan av det verkliga hyperinflationshotet.

Fortsättning följer…

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Nyheter

OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april

Publicerat

den

OPEC+ har sedan drygt två år begränsat sitt utbud av olja extra mycket för att få upp priserna. Nu börjar man dock montera ner detta. Från och med april börjar man varje månad öka utbudet med omkring 138 000 fat per dag för att under 2026 vara uppe i en total utbudsökning på 2,2 miljoner fat per dag.

Donald Trump gillar låga oljepriser. Han säger sig även vilja sätta press på Iran genom att begränsa deras export. En högre export från OPEC+ skulle kunna motverka att oljepriserna går upp om begränsningarna av Irans export lyckas.

Lägre oljepriset är dock fortsatt i konflikt med Donald Trumps vilja att USA ska producera ännu högre rekordvolymer. Amerikanska oljebolag är redan nöjda med sin produktion, högre produktion får vinsterna att falla. Lägger man till ännu högre oljeutbud i världen så blir vinstpressen ännu större.

Enligt Bloomberg har den globala oljemarknaden redan ett överutbud på 450 000 fat per dag i år. Börjar OPEC+ addera mer olja till marknaden så förväntas överutbudet öka ännu mer.

Oljepriserna faller under kvällen omkring 1,8 procent. WIT-oljan handlas kring 68,5 USD och Brentoljan 71,5 USD.

Fortsätt läsa

Nyheter

Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag

Publicerat

den

Karta över Arctic Minerals tillgångar

Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag som fokuserar på att identifiera och utveckla framtidens koppar- och kritiska mineralfyndigheter i Sverige, Norge och Finland.

Bolaget har varit noterat sedan länge men dagens version är relativt ny då många nya tillgångar har tillförts bolaget och en ny ledning driver verksamheten. Peter George, chef och styrelsemedlem, går här igenom vilka tillgångar bolaget har och hur han ser på saker.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren inleds med snabba elprissvängningar

Publicerat

den

Under februari har elpriset varit mycket volatilt och elprisskillnaderna i landet har varit stora. Orsakerna till dessa stora variationer är bland annat omväxlande milt och kallt väder, blåst och nederbörd i olika omgångar. Månaden avslutas med mer blåst, högre temperaturer och lägre elförbrukning vilket påverkar elpriset nedåt.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Elpriset under februari har svängt mycket per dag. Från toppnivåer på 181,61 öre/kWh (14/2) till 22,38 öre/kWh (24/2) i elområde 3 (Södra Mellansverige) och i norra Sverige, elområde 1 och 2, har elpriset pendlat mellan 1,99 och 63,89 öre/kWh. Temperatur och väder är de faktorer som påverkar elpriset mest.

– Den meteorologiska våren anlände till Sverige den 17 februari enligt SMHI, som även lägger till att våren ser ut att bestå från södra Norrland och nedåt i landet. Det är 3–5 grader varmare än normalt för årstiden vilket påverkar elpriset, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften ligger nära full installerad kapacitet. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på cirka 1600 MW, startar den årliga och planerade revisionen den 1 mars och kopplas bort från elnätet. De nordiska vattenmagasinen är välfyllda och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, är god. Vindkraften producerar på normala nivåer sett ur ett månadsperspektiv.

– De låga priserna i Norden kan även ha påverkats av smältande snö till följd av temperaturer över noll men även den goda tillgången på vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige, Danmark och Tyskland har det varit ett högre prisläge bland annat med anledning av högre förbrukning och mindre vindkraft, säger Jonas Stenbeck.

Stapeldiagram över elpriser på Nord Pool.

På kontinenten har priset på gas snuddat vid toppnivåer under februari men har nu sjunkit. Bland annat på grund av att det blivit varmare. Detta minskar också oron för att lagernivåerna, som har varit lägre än de två senaste åren, ska sjunka ytterligare.

Andelen timpriskunder är betydligt lägre än de med rörligt månadspris, vilket innebär att de allra flesta inte kan ta vara på det volatila eller svängiga elpriset. Utan det vanligaste är att man har en faktura som baseras på ett månadsmedelpris.

– Priserna är väldigt volatila och kan svänga snabbt mellan dygnets alla timmar. Ett fenomen vi måste vänja oss vid. De rörliga elpriserna är populära men det finns anledning att se över sitt elavtal. De fasta avtalen kan erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisFebruari 2024Februari 2025
Elområde 1, Norra Sverige     44,79 öre/kWh  12,88 öre/kWh
Elområde 2, Norra Mellansverige     44,94 öre/kWh  14,48 öre/kWh
Elområde 3, Södra Mellansverige     50,34 öre/kWh  77,05 öre/kWh
Elområde 4, Södra Sverige     55,42 öre/kWh  103,87 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära