Nyheter
Är guldet en bubbla?

Är guldet en bubbla? Detta är en ständigt debatterad fråga och sanningen är naturligtvis att ingen med säkerhet kan veta svaret, men det finns ett antal argument att ta hänsyn till om man själv vill göra en bedömning. Den förra guldbubblan tog slut 1980 och guld toppade på $850/uns. Därefter följde en drygt tjugo år lång bear-market fram till 2001, då framförallt 9/11 blev startskottet för den bull-marknad vi nu befinner oss i. $850/uns motsvarar ungefär 2270 dollar 2011 justerat efter inflation. Med andra ord har guld en bra bit kvar att gå innan priset närmar sig guldets egentliga topp.
Under 1980 rådde total guldhysteri. Människor stod i kö för att köpa guldmynt och guldtackor och guldpriset skenade i höjden. När dammet skingrade sig blev det uppenbart att utbud/efterfrågan hade satts ur balans; alla satt med sitt guld och bara väntade på uppgången, men vem köper? Guldpriset rasade kraftigt och och 1990 kostade ett uns $399 – eller $671 i dagens dollar. Detta betyder att guld under de två senaste decenniumen stigit med enbart 112 % (inflationsjusterat). Med tanke på de enorma kapitalinjektioner som skett under samma period anser många att det är osannolikt att guldet är i en bubbla.
Hur många känner Du som köpt guld? Troligtvis inte många. Vi har ännu inte gått in i Fas 3 i den pågående bull-marknaden som kännetecknas av en enorm masshysteri á la IT-aktier år 1999 och bostäder år 2006. Fas 2 är när institutioner köper, och där är vi nu. Fonder, försäkringsbolag, hedgefonder och banker öser in guld. Till exempel köpte Indiens centralbank 200 ton guld år 2009.
“Bull markets are born on pessimism, grow on skepticism, mature on optimism, and die on Euphoria.”, är ett känt citat. Färre än 5 % av investerare äger guld eller guldaktier, och man kan knappast kalla 2011 för ett euforiskt guldparty även om priset nått rekordnivåer. Upptrenden är stabil och än har vi inte sett den klassiska hockeyklubban i kursgrafen som kännetecknar slutet på Fas 3, ungefär samtidigt som Lady Gaga går på röda mattan i en modedress i äkta guld och VD för Barrick Gold klär framsidan på Seventeen Magazine…
Guldskeptikerna har ett antal argument som också bör beaktas. Ett vanligt argument är att guld gått upp alldeles för snabbt, och att investerare och analytiker har och uppblåsta förväntningar angående gulds framtida tillväxt vilket snart kommer överhetta efterfrågan.
Ett annat argument är att tillväxtmarknaderna har vuxit alldeles för snabbt och förväntningarna på framtiden är alldeles för höga, och när verkligheten kommer ikapp i form av en hög inflation och högre räntor som följd, kommer råvarupriserna att gå ner och guld likaså. Tillväxtländer må ha råd att höja räntan framöver, men frågan är hur det kommer att gå för USA. FED injicerar mängder med kapital för att hålla den ekonomiska tillväxten i schack och undvika deflation, men samtidigt sjunker förtroendet för dollarn kraftigt och en fortsatt försvagning av USAs världsekonomiska status ter sig oundviklig.
En annan påverkande faktor är råvarubolagens stigande cash costs vid guldbrytning. Råvarubolagens genomsnittliga cash cost väntas nå $700/uns mot slutet av 2011, och så mycket som 10 % av produktionen har en cash cost på $1160/uns eller mer. Detta betyder att många gruvor tvingas stänga om guldpriset sjunker under $1200/uns. Detta skulle strama åt utbudet och tvinga banker att lätta på sina guldreserver för att hålla uppe efterfrågan. Guldpriset skulle gå ner.
Det är viktigt att komma ihåg den starka kulturella tilldragelsen många tillväxtländer har mot att investera i guld. Kina producerade 340,9 ton guld förra året, upp 8,6 % från året innan. Men detta var långt ifrån tillräckligt för att möta efterfrågan och guldimporten skjöt i höjden med hela 500 % till 209 ton för 2010. Mellan 1950-2003 var det förbjudet för den kinesiska befolkningen att äga guld, något som nu ändrats dramatiskt då Kina nu faktiskt uppmuntrar befolkningen att investera i den gyllene metallen. Detta är framförallt ett försök från regeringens sida att omplacera kapital från den överhettade bomarknaden till en mer inaktiv form av kapital: guld.
Frågan är då vilka argument som väger tyngst? Bara framtiden kan utvisa vilka världsekonomiska problem som kommer hamna i strålkastarljuset och hur länge bull-marknaden kan fortsätta. Men faktum kvarstår att den långsiktiga trenden är upp, och rekyler bör därmed ses som köplägen, tills dess att det riktiga partyt drar igång det vill säga!

Nyheter
Våren inleds med snabba elprissvängningar

Under februari har elpriset varit mycket volatilt och elprisskillnaderna i landet har varit stora. Orsakerna till dessa stora variationer är bland annat omväxlande milt och kallt väder, blåst och nederbörd i olika omgångar. Månaden avslutas med mer blåst, högre temperaturer och lägre elförbrukning vilket påverkar elpriset nedåt.

Elpriset under februari har svängt mycket per dag. Från toppnivåer på 181,61 öre/kWh (14/2) till 22,38 öre/kWh (24/2) i elområde 3 (Södra Mellansverige) och i norra Sverige, elområde 1 och 2, har elpriset pendlat mellan 1,99 och 63,89 öre/kWh. Temperatur och väder är de faktorer som påverkar elpriset mest.
– Den meteorologiska våren anlände till Sverige den 17 februari enligt SMHI, som även lägger till att våren ser ut att bestå från södra Norrland och nedåt i landet. Det är 3–5 grader varmare än normalt för årstiden vilket påverkar elpriset, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger nära full installerad kapacitet. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på cirka 1600 MW, startar den årliga och planerade revisionen den 1 mars och kopplas bort från elnätet. De nordiska vattenmagasinen är välfyllda och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, är god. Vindkraften producerar på normala nivåer sett ur ett månadsperspektiv.
– De låga priserna i Norden kan även ha påverkats av smältande snö till följd av temperaturer över noll men även den goda tillgången på vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige, Danmark och Tyskland har det varit ett högre prisläge bland annat med anledning av högre förbrukning och mindre vindkraft, säger Jonas Stenbeck.

På kontinenten har priset på gas snuddat vid toppnivåer under februari men har nu sjunkit. Bland annat på grund av att det blivit varmare. Detta minskar också oron för att lagernivåerna, som har varit lägre än de två senaste åren, ska sjunka ytterligare.
Andelen timpriskunder är betydligt lägre än de med rörligt månadspris, vilket innebär att de allra flesta inte kan ta vara på det volatila eller svängiga elpriset. Utan det vanligaste är att man har en faktura som baseras på ett månadsmedelpris.
– Priserna är väldigt volatila och kan svänga snabbt mellan dygnets alla timmar. Ett fenomen vi måste vänja oss vid. De rörliga elpriserna är populära men det finns anledning att se över sitt elavtal. De fasta avtalen kan erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna, säger Jonas Stenbeck.
Medelspotpris | Februari 2024 | Februari 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 44,79 öre/kWh | 12,88 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 44,94 öre/kWh | 14,48 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 50,34 öre/kWh | 77,05 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 55,42 öre/kWh | 103,87 öre/kWh |
Nyheter
Efterfrågan på LNG ökar med 60 % till 2040 – ännu större investeringar i exportkapacitet krävs nu

Den globala efterfrågan på flytande naturgas (LNG) väntas öka med cirka 60 % fram till 2040, till stor del drivet av den ekonomiska tillväxten i Asien, utsläppsminskningar inom tung industri och transport samt effekterna av artificiell intelligens, enligt Shells LNG Outlook 2025. Nuvarande LNG-produktion och produktionsanläggningar under konstruktion räcker inte, kapaciteten måste expanderas för att möta efterfrågan.

Branschprognoser uppskattar nu att efterfrågan på LNG kommer att uppgå till 630-718 miljoner ton per år 2040, vilket är en högre prognos än förra året.
Den globala LNG-handeln ökade med endast 2 miljoner ton under 2024, den lägsta årliga ökningen på 10 år, till 407 miljoner ton på grund av begränsad utveckling av nya leveranser. Mer än 170 miljoner ton ny LNG kommer att finnas tillgänglig 2030, vilket kommer att bidra till att möta en starkare efterfrågan på gas, särskilt i Asien, men tidpunkterna för uppstart av nya LNG-projekt är osäkra.
”Uppgraderade prognoser visar att världen kommer att behöva mer gas för kraftproduktion, uppvärmning och kylning, industri och transport för att nå målen för utveckling och minskade koldioxidutsläpp”, säger Tom Summers, Senior Vice President för Shell LNG Marketing and Trading.
”LNG kommer även i fortsättningen att vara ett förstahandsval eftersom det är ett pålitligt, flexibelt och anpassningsbart sätt att möta den växande globala efterfrågan på energi.”
Kina ökar sin importkapacitet av LNG avsevärt och har som mål att bygga ut gasledningar för 150 miljoner människor fram till 2030 för att möta den ökande efterfrågan. Indien går också vidare med att bygga naturgasinfrastruktur och lägga till gasanslutningar för 30 miljoner människor under de kommande fem åren.
Inom den marina sektorn kommer en växande orderbok för LNG-drivna fartyg att leda till att efterfrågan från denna marknad ökar till mer än 16 miljoner ton per år 2030, en ökning med 60 % jämfört med föregående prognos. LNG håller på att bli ett kostnadseffektivt bränsle för sjöfart och vägtransporter.
Europa kommer att fortsätta att behöva LNG under 2030-talet för att balansera den växande andelen väderberoende energikällor i energisektorn och för att trygga energiförsörjningen.
En betydande tillväxt i LNG-försörjningen kommer från Qatar och USA. USA kommer att utöka sin ledande ställning som världens största LNG-exportör och potentiellt nå 180 miljoner ton per år 2030, vilket motsvarar en tredjedel av det globala utbudet.
Nyheter
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige

First Nordic Metals är ett prospekteringsbolag från Kanada med fokus på guld i Sverige. Bolaget är sedan tidigare börsnoterat på TSX Venture i Kanada, men nu ska även en parallellnotering av aktierna göras på First North i Stockholm. Tidsplanen är att noteringen ska bli av under mars.
-
Nyheter3 veckor sedan
Belgien gör en u-sväng, går från att lägga ner kärnkraft till att bygga ny
-
Nyheter4 veckor sedan
Prisskillnaden mellan råoljorna WCS och WTI vidgas med USA:s tariffkrig
-
Nyheter3 veckor sedan
Priset på arabica-kaffebönor är nu över 4 USD per pund för första gången någonsin
-
Nyheter4 veckor sedan
På lördag inför USA tariff på 25 procent för import från Kanada, olja kan dock undantas
-
Nyheter4 veckor sedan
Virke, råvaran som är Kanadas trumfkort mot USA
-
Nyheter2 veckor sedan
Glansen är tillbaka på guldet
-
Analys4 veckor sedan
The Damocles Sword of OPEC+ hanging over US shale oil producers
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Balancing act