Nyheter

Är guldet en bubbla?

Publicerat

14 år sedan

den

2 juni, 2011

Är guldet en bubbla? Detta är en ständigt debatterad fråga och sanningen är naturligtvis att ingen med säkerhet kan veta svaret, men det finns ett antal argument att ta hänsyn till om man själv vill göra en bedömning. Den förra guldbubblan tog slut 1980 och guld toppade på $850/uns. Därefter följde en drygt tjugo år lång bear-market fram till 2001, då framförallt 9/11 blev startskottet för den bull-marknad vi nu befinner oss i. $850/uns motsvarar ungefär 2270 dollar 2011 justerat efter inflation. Med andra ord har guld en bra bit kvar att gå innan priset närmar sig guldets egentliga topp.

Under 1980 rådde total guldhysteri. Människor stod i kö för att köpa guldmynt och guldtackor och guldpriset skenade i höjden. När dammet skingrade sig blev det uppenbart att utbud/efterfrågan hade satts ur balans; alla satt med sitt guld och bara väntade på uppgången, men vem köper? Guldpriset rasade kraftigt och och 1990 kostade ett uns $399 – eller $671 i dagens dollar. Detta betyder att guld under de två senaste decenniumen stigit med enbart 112 % (inflationsjusterat). Med tanke på de enorma kapitalinjektioner som skett under samma period anser många att det är osannolikt att guldet är i en bubbla.

Hur många känner Du som köpt guld? Troligtvis inte många. Vi har ännu inte gått in i Fas 3 i den pågående bull-marknaden som kännetecknas av en enorm masshysteri á la IT-aktier år 1999 och bostäder år 2006. Fas 2 är när institutioner köper, och där är vi nu. Fonder, försäkringsbolag, hedgefonder och banker öser in guld. Till exempel köpte Indiens centralbank 200 ton guld år 2009.

“Bull markets are born on pessimism, grow on skepticism, mature on optimism, and die on Euphoria.”, är ett känt citat. Färre än 5 % av investerare äger guld eller guldaktier, och man kan knappast kalla 2011 för ett euforiskt guldparty även om priset nått rekordnivåer. Upptrenden är stabil och än har vi inte sett den klassiska hockeyklubban i kursgrafen som kännetecknar slutet på Fas 3, ungefär samtidigt som Lady Gaga går på röda mattan i en modedress i äkta guld och VD för Barrick Gold klär framsidan på Seventeen Magazine…

Guldskeptikerna har ett antal argument som också bör beaktas. Ett vanligt argument är att guld gått upp alldeles för snabbt, och att investerare och analytiker har och uppblåsta förväntningar angående gulds framtida tillväxt vilket snart kommer överhetta efterfrågan.

Ett annat argument är att tillväxtmarknaderna har vuxit alldeles för snabbt och förväntningarna på framtiden är alldeles för höga, och när verkligheten kommer ikapp i form av en hög inflation och högre räntor som följd, kommer råvarupriserna att gå ner och guld likaså. Tillväxtländer må ha råd att höja räntan framöver, men frågan är hur det kommer att gå för USA. FED injicerar mängder med kapital för att hålla den ekonomiska tillväxten i schack och undvika deflation, men samtidigt sjunker förtroendet för dollarn kraftigt och en fortsatt försvagning av USAs världsekonomiska status ter sig oundviklig.

En annan påverkande faktor är råvarubolagens stigande cash costs vid guldbrytning. Råvarubolagens genomsnittliga cash cost väntas nå $700/uns mot slutet av 2011, och så mycket som 10 % av produktionen har en cash cost på $1160/uns eller mer. Detta betyder att många gruvor tvingas stänga om guldpriset sjunker under $1200/uns. Detta skulle strama åt utbudet och tvinga banker att lätta på sina guldreserver för att hålla uppe efterfrågan. Guldpriset skulle gå ner.

Det är viktigt att komma ihåg den starka kulturella tilldragelsen många tillväxtländer har mot att investera i guld. Kina producerade 340,9 ton guld förra året, upp 8,6 % från året innan. Men detta var långt ifrån tillräckligt för att möta efterfrågan och guldimporten skjöt i höjden med hela 500 % till 209 ton för 2010. Mellan 1950-2003 var det förbjudet för den kinesiska befolkningen att äga guld, något som nu ändrats dramatiskt då Kina nu faktiskt uppmuntrar befolkningen att investera i den gyllene metallen. Detta är framförallt ett försök från regeringens sida att omplacera kapital från den överhettade bomarknaden till en mer inaktiv form av kapital: guld.

Frågan är då vilka argument som väger tyngst? Bara framtiden kan utvisa vilka världsekonomiska problem som kommer hamna i strålkastarljuset och hur länge bull-marknaden kan fortsätta. Men faktum kvarstår att den långsiktiga trenden är upp, och rekyler bör därmed ses som köplägen, tills dess att det riktiga partyt drar igång det vill säga!

Relaterade ämnen:bubbla guld prisutveckling spekulation

Nästa

Naturgas – Drottningen av råvaror

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Kina har förbjudit exporten av gallium till USA, Neo Performance Materials är den enda producenten i Nordamerika

Publicerat

1 dag sedan

den

25 december, 2024

Redaktionen

Kina stoppade nyligen exporten av gallium till USA. Förutom att stoppa direkt export till USA så förbjöd man även andra köpare från att sälja förädlade produkter vidare till USA. Marknaden för gallium är inte stor, men metallen är kritisk för olika typer av elektroniska produkter samt för produkter inom försvarsindustrin. Eftersom Kina står för 90 procent av produktionen av gallium så är det något av ett akut problem. Kina har under lång tid exporterat gallium till låga priser vilket har gjort att produktionen i andra delar av världen lagts ner. Västvärlden måste nu bygga upp nya försörjningskedjor för metallen.

Ett företag som kommit i fokus är Neo Performance Materials, vars aktie är noterad på Torontobörsen. Det är det enda företaget i Nordamerika som producerar gallium och man gör det genom återvinning. I en liten anläggning med 35 anställda strax utanför Toronto produceras gallium som sedan säljs till företag i USA.

”Tillväxten och framgången för industrier som den amerikanska halvledarindustrin kommer att vara beroende av att det finns tillgång till gallium”, säger VD Rahim Suleman till Bloomberg. ”Det finns inte många företag som gör det här utanför Kina.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Turbulent elår avslutas med lugnare julvecka

Publicerat

3 dagar sedan

den

23 december, 2024

Redaktionen

December har hittills visat stora prisskillnader, både mellan elområden och dygnets timmar. Juldagarna inleds dock med stabilare elpriser. Elanvändningen i hemmen ökar medan många industrier tar ledigt, vilket bidrar till ett lägre elbehov i landet. I kombination med gott om vind- och vattenkraft påverkar detta elpriserna nedåt.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Med en dryg vecka kvar av året kan man konstatera att elåret har präglats av stora svängningar i elpriset, med nyheter och begrepp som ankkurva, minuspriser, flödesbaserat och nu senast Dunkelflaute, som används framförallt på den tyska marknaden när det är sol- och vindfattigt.

Efter förra vintern låg elpriserna kvar på högre nivåer men sjönk i slutet av april till runt 50 öre/kWh och lägre. Vid flera tillfällen var elpriserna under noll öre/kWh, vilket resulterade i fler timmar med negativa elpriser än rekordåret 2023. Efter en mild höst slog kylan till i november, vilket ökade konsumtionen och ledde till högre elpriser.

– 2024 kan på många sätt beskrivas som en berg- och dalbana för elpriset. Vi har fått uppleva timpriser på över åtta kronor ner till minus 0,69 öre per kilowattimme. I Tyskland noterades det högsta elpriset på 18 år, nästan tolv kronor/kWh. De extrema väderomslagen som präglat året är en stor del av förklaringen. Nu ser vi fallande temperaturer men fortfarande tre grader varmare än normalt för årstiden, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Från november och framåt har det varit en markant skillnad i elpriser mellan norra och södra Sverige. I elområdena SE1 och SE2 (Norra Sverige) har priserna varit låga med anledning av riklig tillgång på vind- och vattenkraft, medan SE3 och SE4 (Södra Sverige) har haft högre priser eftersom kraftproduktionen har varit lägre.

Ordförklaringar:

Minuspris/negativt elpris:
Uppstår när förhållandena för väderberoende elproduktion, såsom sol och vind, är extra gynnsamma och det blir ett överskott på elen.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning:
En beräkningsmetod som används för att optimera elöverföringen i elnätet. Syftet är att bättre utnyttja kapaciteten i elnätet och möjliggöra överföring av mer el mellan olika elområden på ett säkert sätt. Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Sverige den 29 oktober 2024 av Svenska kraftnät. Tidigare har en ekonomisk marknadsmodell använts, där elen går dit elpriset är som högst. Med den nya flödesbaserade metoden styrs elöverföringen i stället av den fysiska kapaciteten i nätet.

Ankkurva:
Ankkurvan beskriver hur solenergiproduktionens variationer påverkar elpriserna under dagen. På morgonen och kvällen är elpriserna höga på grund av hög efterfrågan och låg solenergiproduktion. Mitt på dagen, när solenergiproduktionen är som högst, sjunker elpriserna kraftigt. Denna variation skapar en kurva som liknar en anka i profil, med låga priser mitt på dagen och höga priser på morgonen och kvällen.

Dunkelflaute:
Ett tyskt begrepp inom sektorn för förnybar energi för att beskriva en tidsperiod under vilken i princip ingen energi kan genereras med hjälp av vind- och solkraft. På svenska översätts det till ”mörk stiltje” och beskriver när det är vindstilla och molntäcke samtidigt, vilket leder till en brist på både sol- och vindkraft.

Fortsätt läsa

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

4 dagar sedan

den

22 december, 2024

Redaktionen

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa