Nyheter
Ökad avkastning på jordbruksrelaterade råvaror

I måndags var vi i väg på en releaselunch för en bok om råvaror, Bättre betalt för skörden, en bok skriven av Torbjörn Iwarson. Boken inriktar sig förvisso på utbudssidan, det vill säga den är i första hand skriven för bönder och jordbrukare, men vi anser att den är ett måste för alla dem som handlar med råvaror, i alla fall jordbruksrelaterade sådana, ofta benämnt Grains. Även om boken har undertiteln Riskhantering för lantbrukare och beskriver hur prissäkring kan göra bonden till en vinnare så finns det betydligt fler aktörer som kan ha fördel av att ha läst denna bok, både inköpare, råvaruhandlare och spekulanter.
I och med att två av tre amerikanska bönder i dag använder sig av någon form av prissäkringsstrategi så medför detta att det är viktigt för den som handlar råvaror att veta hur producenterna tänker och agerar då detta styr utbuden, men också när i tiden detta kan komma att nå marknaden.
En minskad riskexponering och högre intäkter, låter det för bra för att vara sant? Visst gör det så, men det som är viktigt att komma ihåg är att det rör sig om ett antal medvetna och långsiktiga strategier som tas upp i boken. De finansiella strategierna som tas upp är inget som ger snabba pengar, men det ger jordbrukare säkrare intäktsflöden år efter år på ett relativt enkelt sätt.
Vilka olika strategier finns det då för en jordbrukare, det vill säga en producent av jordbruksrelaterade råvaror?
- Sälja på spotmarknaden, det vill säga att aldrig prissäkra
- Genomsnittsmetoden, att sälja lika mycket varje månad
- Prissäkra allt i december
- Prissäkra allt i februari
- Prissäkra när priset är högre än förra året
- Prissäkra alltid, men bara till ett pris som är högre än de senaste åren
Samtliga strategier tas upp i boken, och med hjälp av stort antal historiska data visar Iwarson vilken risk som de olika strategierna för med sig, men framförallt hur det går att dra nytta av dessa och öka avkastningen på ett jordbruk med betydande summor. Det intressanta är att han gör en jämförelse mellan risken och avkastningen, vilket gör att det hjälper de läsare som använder sig av dessa att sova bättre.
För att inte lämna läsaren i sticket visar han inte bara på de olika strategierna men också på vilka motparter och marknader som finns men också när det är dags att kliva ur de olika positionerna. I takt med att allt fler bönder väljer att prissäkra sig och sin produktion kommer detta att få en allt större betydelse för hur priset på jordbruksprodukter sätts. För att dra fördel av detta krävs det att de som sitter på andra sidan av denna handel är pålästa och vet vad som händer. Att hitta bra sådant material är inte lätt, faktum är att denna bok är den första vi sett på svenska som vänder sig till jordbrukssektorn och det finns anledning att tro att den kommer fortsätta att sälja år efter år.
Köp boken
Boken går att beställa hos Sterners Förlag vilket är betydligt billigare än att köpa den i bokhandeln. Alternativet är att kontakta oss så förmedlar vi kontakten.
Om Torbjörn Iwarson
Torbjörn Iwarson är en av landets mest erfarna råvaruexperter med ett förflutet som chef för Handelsbankens råvaruavdelning, idag chef för SEB:s motsvarighet. Iwarson är även känd för sina pedagogiska råvarukrönikor i lantbrukspress som populärpress. Han är en flitigt anlitad föredragshållare av jordbrukets organisationer. Han har även skrivit en bok om guld.
Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
Nyheter
Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.
– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.
Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.
Medelspotpris | Mars 2024 | Mars 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 56,60 öre/kWh | 15,80 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 56,60 öre/kWh | 10,95 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 59,47 öre/kWh | 50,81 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 63,36 öre/kWh | 60,46 öre/kWh |
Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys3 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Analys4 veckor sedan
Oil prices climb, but fundamentals will keep rallies in check
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter3 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter3 veckor sedan
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer
-
Nyheter2 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet