Analys
SEB – Jordbruksprodukter, vecka 10 2012
Inledning
Den senaste veckan har varit lugn med överlag oförändrade eller något lägre priser på jordbruksprodukter. I morgon fredag klockan 14:30 släpps WASDE för mars och det brukar innebära lite större prisrörelser. Vi tror att rörelserna då generellt sett blir nedåtriktade. ABARES har släppt en stor rapport, som vi lagt i centrum för det här veckobrevet, som annars är lite kortare i samklang med den mycket lugna marknaden den senaste veckan.
Vete
Novemberterminen på Matif har backat nedåt efter att marknaden misslyckats med att nå över 200 euro per ton.
ABARES förutspår att veteskörden i Australien för 2011/12 kommer att uppgå till rekordhöga 29.5 mt, vilket skulle vara nytt rekord för andra året i rad då förra årets skörd uppgick till 27.9 mt.
I sin prognos för 2012/13 skriver ABARES att trots en förväntad ökning av arealen för vete i världen uppskattas den globala veteproduktionen minska med 2 procent till ca 682 mt för 2012/13, vilket är i linje med IGC’s estimat förra månaden på 680 mt.
I USA förväntas vete produktionen att öka med 6 procent till omkring 58 mt, som ett resultat av högre areal och en återgång till en genomsnittlig avkastning efter dåliga säsongsmässiga förhållanden under 2011/12. Veteproduktionen i Canada förväntas också öka med 2 procent till ca 26 mt.
Inom den europeiska unionen beräknas veteproduktionen för 2012/13 att stiga med 2 procent till ca 140 mt. Torrt väder i vissa regioner har lett till minskad sådd areal av raps, till förmån för höstvete som sås senare.
I Kina förväntas den totala produktionen av höst- och vårvete uppgå till ca 120 mt, en ökning med 2 procent, medan produktionen i Indien, som är världens tredje största producent av vete efter EU och Kina, förväntas minska med 4 procent till ca 83 mt.
I Argentina förväntas produktionen bli i stort sett oförändrad runt 13 mt.
Produktionen av vete i Ryssland förväntas öka med 5 procent till ca 59 mt för 2012/13 till följd av tillräcklig nederbörd under sådden samt ett fullgott snötäcke under vintern. Produktionen i Ukraina väntas däremot minska till följd av höstens torka som drabbade de västra delarna av landet. I Kazakstan förväntas produktionen att falla med 31 procent till ca 16 mt. Väderförhållandena föregående säsong var exceptionellt gynnsamma för veteproduktionen där lantbrukare fick rekordavkastningar som låg nästan 60 procent över föregående 10-års genomsnitt.
Australiens egen vete produktion förväntas falla med 13 procent till ca 26 mt 2012/13 eftersom arealen för vete tros minska med 3 procent till 13.7 m hektar då man estimerar att vetepriset, i jämförelse med andra större grödor, blir mindre attraktivt. Exporten av australiensiskt vete förväntas bli i stort sett oförändrar runt 21 mt.
Den globala konsumtionen av vete beräknas öka marginellt till 681 mt under 2012/13 och beror till stor del på en ökad konsumtion av vete som human föda i takt med en ökad befolkningstillväxt i världen.
Konsumtionen av fodervete förväntas kvarstå på en hög nivå i förhållande till de senaste åren, men beräknas falla från den rekordhöga nivån under 2011/12 då användningen ökade som ett resultat av höga priser på majs i förhållande till fodervete. Östasien står för en stor del av den ökade konsumtion av fodervete, där efterfrågan delvis har tillgodosetts genom import av australiensiskt fodervete från 2010/11 års regndrabbade skörd.
Handel med vete under 2012/13 beräknas stiga marginellt till ca 136 mt, till stor del beroende på höga lager och ytterligare en säsong av en relativt hög estimerad produktion i de stora exportländerna. Exporten förväntas bli oförändrad för de flesta stora exportländerna utom i USA där exporten bedöms öka med 4 procent till ca 25 mt som en följ av en förväntad högre produktion. Den globala importen av vete förväntas stiga marginellt i linje med exporten.
Globala utgående lager för vete 2012/13 förväntas öka med 1 procent till ca 210 mt till följd av att produktionen överträffar konsumtionen. Lagren i de flesta stora exportländerna förväntas bli i stort sett oförändrade med undantag av USA där de förväntas öka med 10 procent till ca 28 mt med tanke på den förväntade ökningen i produktionen.
Från HGCA i Storbritannien rapporteras det att vädret under vintern 2011/12 har varit varmare än genomsnittet för en stor del av perioden, med undantag av en kort men mycket kall period i början av februari. Nederbörden under samma tid har haft stora regionala skillnader där Skottland, Wales och norra England fick en mycket blöt höst och vinter medan stora delar av södra, centrala och östra England sedan i september endast har fått 70-80% av den, för den här tiden, normala nederbörden.
Grödorna har utvecklats väl under vintern, även om det blöta vädret i Skottland har inneburit förseningar i tillväxtfasen. Det milda vädret kan dock komma att orsaka sjukdomar, särskilt mjöldagg och rost hos spannmål och det finns en stor risk för ljus bladfläcksjuka hos raps. För vårt östra grannland Finland uppgick den totala spannmålsskörden för 2011 till ca 3,7 mt enligt Tike. För samtliga spannmålsslag ökade odlingsarealerna och hektarskördarna från 2010 med vete i spetsen där odlingsarealen ökade med en femtedel jämfört med året innan och skörden uppgick till ca 975 000 ton, vilket var den hittills största i Finland. Produktionen av höstvete steg nästan till det dubbla (173 000 ton) och produktionen av vårvete ökade med 26 procent till 801 000 ton. För både vår- och höstvete var mängderna av kvarnduglig skörd de största på flera årtionden.
Tittar vi på de baltiska länderna så säger preliminära uppgifter att spannmålsproduktionen i Estland uppgick till 771 900 ton under 2011, vilket är 14% mer än föregående år. Av den totala produktionen var 360 400 ton vete, 294 400 ton korn och 30 900 ton råg. Sådd areal för vete uppgick till 128 500 hektar, vilket är den största de senaste trettio åren.
Produktionen av raps och rybs uppgick till 142 600 ton, vilket är 10% mer än 2010 och också den största skörden under de senaste två decennierna.
I Lettland uppgick spannmålsskörden till 1.4 mt under förra året, vilket är något lägre än skörden 2010, till följd av minskad avkastning och minskad produktion av höstgrödor. Året var däremot gynnsamt för vårgrödorna där bl.a produktionen av vårvete ökade rejält.
Litauen fick däremot en högre spannmålsskörd under 2011 och den uppgick till 3.3 mt jämfört med 2.9 mt under 2010. Den totala produktionen av vete ökade till 3.2 mt från 2.8 mt året innan. Landets rapsproduktion uppgick till 484 300 ton jämfört med 416 700 ton under 2010.
Marockos grödor, som fick en sen start pga av det försenade regnet – i vissa områden avslutades sådden så sent som i slutet av december, befinner sig nu i en kritisk fas som kommer att avgöra 2011/12 års skörd. Förutom bristen på nederbörd och den sena sådden av vete och korn, har ovanligt låga temperaturer påverkat groning och hämmat grödornas utveckling. Den stora oron över bristen på regn och dess påverkan på jordbruket fick den marockanska kungen, the Commander of the Faithful, att uppmana sitt folk att be om regn och regn böner ägde rum den 6 januari i flera regioner i landet.
Det efterlängtade regnet kom också tio dagar senare, men med mindre intensitet än vad man hade hoppats på. Nederbörden från 1 september till 17 januari var ca 27 procent lägre än genomsnittet och 43 procent lägre jämfört med föregående år. Marockos import av vete per mitten av januari uppskattades till 1.18 mt, en nedjustering med 10 procent jämfört med samma period förra året, där Frankrike är den största leverantören med 77 procent, medan Ryssland och Ukraina står för 9 respektive 7 procent. Uttalandet om att Marocko kan komma att importera 1-1.1 mt vete under perioden mars-maj i år efter att regeringen beslutat att häva importtullar för vete under två månaders tid gav därför stöd till kvarnvetet på Matif. Tabellen nedan visar skördad areal och produktion av vete och korn i Marocko under de senaste 6 åren:
Även i Portugal ber nu lantbrukare om ett mirakel efter att landet har genomlidit den torraste februari månad på 80 år där torkan förstör betesmarker och leder till skogsbränder, vilket förvärrar landets ekonomiska kris. Det nyckfulla vädret förväntas dessutom hålla sig till slutet på mars, vilket skulle förvärra en torka som redan nu klassificeras som svår och extrem och det torra kallt väder på natten och värme under dagen förstör grödorna.
Maltkorn
Novemberkontraktet på maltkorn har fortsatt att falla med förnyad styrka ner mot nivåer kring 200 till 220 där marknaden tidigare har funnit stöd. Vi förväntar oss att prisfallet även denna gång hejdar sig åtminstone temporärt på den här nivån. Om man är ute för att prissäkra kan man därför gott avvakta något för att kanske kunna sälja på exempelvis 230 euro igen inom kort. Detta är dock inte helt säkert, förstås.
Korn är fortfarande det mest odlade spannmålsslaget i Finland och enligt Tike uppgick skörden till omkring 1.5 mt för 2011, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Trots ökningen var den totala kornskörden den näst lägsta på 2000-talet. Merparten är foderkorn, men 300 000 ton utgörs av maltkorn där produktionen ökade med en knapp tredjedel i huvudsak till följd av ökad hektarskörd men också ökad odlingsareal. Även i Finland hade man dock kvalitetsproblem med maltkorn som inte uppfyllde kraven på kornstorlek och proteinhalt.
Potatis
Priset på industripotatis för leverans nästa år är oförändrat. För leverans i år har priset handlats ner ungefär 5%, dvs mer av samma sak som präglat marknadsföringsåret hela tiden.
Majs
Majspriset gjorde ett ”falskt” tekniskt utbrott uppåt, efter att ha gjort ett likaledes ”falskt” utbrott nedåt. Därför är det omöjligt att från teknisk synvinkel ha någon bestämd uppfattning om vare sig uppåt eller nedåt. Vi får ha en neutral rekommendation för tillfället
Sojabönor
Novemberkontraktet verkar ha stött på säljare på 13 dollar per bushel. Priset står just nu och väger. En rekyl nedåt är naturligtvis inte osannolikt.
Vi skulle vilja sälja november på den här nivån vid 13 dollar per bushel.
Raps
Novemberkontraktet testade 440 euro, men orkade inte igenom. Vi tror att ur teknisk synvinkel, det är en god idé att sälja på den här nivån. Skulle dock priset gå över 440 bör man köpa tillbaka.
Enligt ABARES rapport beräknas den globala rapsproduktionen att öka med 7 procent under 2012/13 till 64 mt, vilket återspeglar av en återhämtning i EU till följd av förbättrade säsongsmässiga förhållanden.
Globala utgående lager för 2012/13 förväntas öka med 11 procent till 4.9 mt ton. I Kanada, beräknas produktionen av raps att öka med 6 procent till en rekordnivå på 14.9 mt.
Ogynnsamma väderförhållanden under förra säsongen begränsade då sådden. Sådd areal för 2012/13 beräknas öka med 12 procent till 7.7 m hektar och det är denna ökning i kombination med prognoser för en god avkastning som förväntas driva upp produktionen för den här säsongen.
Raps / canola produktionen i EU förväntas öka med 8 procent till 20.5 mt för 2012/13. Medan vissa länder inom unionen har drabbats av torka, så uppskattas en återgång till mer normala säsongsmässiga förhållanden i de flesta länder att resultera i en 4-procentig ökning av sådd areal till ca 7 m hektar. De dåliga väderförhållandena under 2011/12 resulterade i att avkastningen sjönk till ett
10-års lägsta men i motsats till detta så beräknas avkastningen för denna säsong att återgå till genomsnittet.
EU förväntas också importera mindre raps / canola till följd av en högre inhemsk produktion. Arealen för australiensisk canola förväntas öka med 5 procent under 2012/13 till 1.8 m hektar, som en följd av attraktiva priser och en stark global efterfrågan på oljeväxter.
Produktionen estimeras öka med 5 procent till ca 2.9 mt och baseras på fortsatt hög avkastning efter torkan som drabbade grödan i västra Australien under 2010/11.
Enligt statliga COFCO (China National Cereals, Oils and Foodstuffs Corporation) kommer Kinas rapsproduktion för 2012 förväntas uppgå till 13 -14 miljoner ton, vilket är en liten ökning från tidigare estimat. Analysfirman Oil World har en prognos på att Kinas raps / canola skörd kommer att uppgå till 11,6 mt för 2012, vilket är en nedjustering från 12.2 mt 2010/11.
Kina är världens största importör av sojabönor och har ökat sin import av oljeväxter, inklusive sojabönor och raps, som krossas till mjöl och matoljor, för att möta den ökade efterfrågan. I Finland minskade odlingsarealen för raps under 2011 med 10 procent, men framförallt minskade odlingsarealen för rybs betydligt, -46 procent, jämfört med rekordåret 2010. Hektarskörden för rybs ökade endast marginellt, men den för raps ökade med närmare 40 procent. Den totala skörden uppgick till ca 1.15 mt under 2011 enligt Tike, en minskning med 36 procent jämfört med rekordskörden 2010.
Gris
Majkontraktet som vi säljrekommenderade för en vecka sedan föll mycket riktigt väldigt kraftigt. Trenden är allt jämnt nedåtriktad. Potentialen är i första hand ett fall ner mot 94 och i andra hand hela vägen ner till decemberbotten på 92.
[box]SEB Veckobrev Jordbruksprodukter är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Disclaimer
The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).
Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.
About SEB
SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.
Selling down on a ”deal”. Brent crude fell 6.2% last week with accelerated weakness towards the end of the week. Close of the week at $87.33/b and low of the week (and on Friday) of $85.8/b. Brent is falling another 4% this morning to $83.7/b on confirmation by Iran that a MoU text has been reached and that it will be signed on Friday this week.
So what is this ”deal” worth? Talk on the desk here this morning is that it is much like ”putting lipstick on a pig” where Trump has to sell this at home as a victory where ”the SoH has reopened”, the nuclear issue will be ironed out over the coming 60 days (or maybe 600 days?) and US consumers are getting a lower gasoline price and maybe US republicans survives the midterm elections.
The importance for Iran is that it emerges as the defacto winner of this war in the eyes of the non-US public world. That Iran now onwards is the ”ruler of the SoH” (combo of geography and new weapons systems like drones) or more softer: ”the guarantor of safe passage through the SoH”.
Iran doesn’t need nuclear weapons any more. Nuclear deterrence doesn’t work any more. Ukraine has made many attacks deep into Russia without being nuked in return. Plenty of Iranian ballistic rockets blasts over Israel but Iran wasn’t nuked in return.
There is no trust between the US and Iran. We don’t know all the details yet of the MoU. But what we do know is that there is no trust between the US and Iran what so ever. This is probably more like a descriptive text on how they can cooperate in a way where both sides keeps tactical leverage. Neither side makes irreversible concessions. Violations can be punished quickly. Cooperation produces immediate benefits.
This is a fragile structure. It can easily break down. There may be details which cannot be overcome. To be seen on Friday. The US has to show that it is willing put enough force behind managing and restraining Israel versus Hezbollah in Lebanon. We have seen that Netanyahu hasn’t listened all that much to Trump’s directives and wishes. This could be a major obstacle.
A gradual reopening is tactically preferable for Iran. A tactical leverage for Iran right now is that global oil stocks have been drawn down towards painful and increasingly dangerous levels with increasing risks for oil price spikes in mid-July to August. This together with US midterm elections on 3 November gives tactical leverage to Iran. Iran probably doesn’t want to fully give up on that leverage. A rapid, full reopening where global stocks are able to refill over the coming 60 days will significantly erode that leverage. If Iran reinstates a closure of the SoH after 60 days (if talks break down again), then the effect won’t be that impactful in terms of prices and the US midterm elections.
So a gradual and partial reopening where global markets gets the oil they need while they are unable to rebuild stocks could be a practical middle way for both parties. Trump can sell it as ”the SoH has reopened” and get affordable gasoline for US consumers. Iran can sell it as ”the SoH has fully reopened, but there is some friction” so flow is only 60-80% of normal.
Not much real demand destruction below $100/b. What we do know is that there is not much real price pain demand destruction for oil globally at an oil price below $100/b. A lot of demand-shock destruction. Fear. But demand should now come roaring back towards normal with fear for exceptionally high prices now is rapidly receding.
Sudden China demand destruction due to EVs? Bullocks. EV share of total Chinese carpool now around 13%. Share of new sales of EVs has reached 50%. This is a very gradual process. It doesn’t make oil demand fall like a rock over night. When EV new sales share reaches 100%, then the gasoline car pool will contract by some 5-10% per year. But that is only gasoline. Sudden reduction in Chinese oil demand is more about shock and risk.
Chinese crude oil imports will come roaring back. At what price? Today’s ”neutral” oil price is $70/b. That is the five year price which has steadily traded around the $70/b mark over the past 3-4 years. With still a risky picture one would think that China and the rest of the world will be big buyers of oil in the range of $70-85/b.
Global demand will likely snap back towards normal, forecasted demand and growth at such prices.
Physical reopening is a gradual process. The physical and practical reopening of the SoH will likely be gradual rather than sudden. And that probably suites Iran tactically as well.
Brent M1 price versus the Brent 5-yr (today’s ”normal” price)
Market is starting to take US/Iran headlines with a pinch of salt. Brent crude rose $2.8/b yesterday to an official close of $112.1/b. But after that it traded as low as $108.05/b before ending late night at around $109.7/b. Through the day it traded in a range of $106.87 – 112.72/b amid a flurry of news or rumors from Iran and the US. ”US temporary sanctions during negotiations” (falls alarm). ”We will bomb Iran” (not anyhow),… etc. While the market is still fluctuating to this kind of news flow, it is starting to take such headlines with a pinch of salt.
We’ll see. Maybe, maybe not. The Brent M1 contract is trading at $110.2/b this morning which very close to the average ticks through yesterday of $110.4/b.
Trump with bearish, verbal intervention whenever Brent trades above $110/b it seems. What seems to be a pattern is that Trump states something like ”very good negotiations going on with Iran”, ”New leaders in Iran are great,..”, ”Great progress in negotiations,…”, ”Deal in sight,..” etc whenever the Brent M1 contract trades above $110/b. An effort to cool the market. These hot air verbal interventions from Trump used to have a heavy bearish impact on prices, but they now seems to have less and less effect unless they are backed by reality.
As far as we can see there has been no real progress in the negotiations between the US and Iran with both sides still standing by their previous demands.
Iran is getting stronger while the cease fire lasts making a return to war for Trump yet harder. Iran is naturally in constant preparation for a return to war given Trump’s steady threats of bombing Iran again. Iran is naturally doing what ever is possible to prepare for a return to war. And every day the cease fire lasts it is better prepared. This naturally makes it more and more difficult and dangerous for the US to return to warring activity versus Iran as the consequences for energy infrastructure in the Persian Gulf will be more and more severe the longer the cease fire lasts. Israel seems to see it this way as well. That the war is not won and that current frozen state of a cease fire gives Iran opportunity to rebuild military and politically.
Global inventories are drawing down day by day. How much? In the meantime the Strait of Hormuz stays closed. There is varying measures and estimates of how much global inventories are drawing down. Our rough estimate, back of the envelope, is that global inventories are drawing down by at least some 10 mb/d or about 300 mb/d in a balance between loss of supply versus demand destruction. Other estimates we see are a monthly draw of 250-270 mb/d. The IEA only ’measured’ a draw in global observable stocks of 117 mb in April with oil on water rising 53 mb while on shore stocks fell 170 mb. But global stocks are hard to measure with large invisible, unmeasured stocks. As such a back of the envelope approach may be better.
Oil products is what the world is consuming. Oil product prices likely to rise while product stocks fall. Strategic Petroleum Reserves (SPR) are predominantly crude oil. Discharging oil from OECD SPR stocks, a sharp reduction in Chinese crude imports and a reduction in global refinery throughput of 6-7 mb/d has helped to keep crude oil markets satisfactorily supplied. But global inventories are drawing down none the less. And oil products is really what the world is consuming. So if global refinery throughput stays subdued, then demand will eventually have to match the supply of oil products. The likely path forward this summer is a steady draw down in jet fuel, diesel and gasoline. Higher prices for these. Then, if possible, higher refinery throughput and higher usage of crude in response to very profitable refinery margins. And lastly sharper draw in crude stocks and higher prices for these. But some 6 mb/d of oil products used to be exported through the Strait of Hormuz. And it may not be so easy to ramp up refinery activity across the world to compensate. Especially as Ukraine continues to damage Russian refineries as well as Russian crude production and export facilities.
Watch oil product stocks and prices as well as Brent calendar 2027. What to watch for this summer is thus oil product inventories falling and oil product premiums to crude rising. Another measure to watch is the Brent crude 2027 contract as it rises steadily day by day as the Strait of Hormuz stays closed and global oil inventories decline. The latter is close to the highest level since the start of the war and keeps rising.
The Brent M1 contract and the Brent 2027 prices and current price of jet fuel in Europe (ARA). All in USD/b
Our back of the envelope calculation of the global shortage created by the closure of the Strait of Hormuz. Note that 3.5 mb/d of discharge from SPR is also a draw. Note also that ’Forced demand loss’ of 2.5 mb/d is probably temporary and will fall back towards zero as logistics are sorted out leaving ’Price demand loss’ to do the job of balancing the market. Thus a shortfall of at least 9 mb/d created by the closure. More if SPR discharge is included and more if Forced demand loss recedes.
Brent is climbing higher. Front-month is at USD 106.3/bl this morning, close to a weekly high and a USD 9/bl jump from Mondays open. This is the move we flagged as a risk earlier in the week: the market shifting from ”a deal is around the corner” to ”this is going to take longer than we thought”.
Analyst Commodities, SEB
During April, rest-of-year Brent remained remarkably stable around USD 90/bl. A stability which rested on one single assumption: the SoH reopens around 1 May. That assumption is now slowly falling apart.
As we highlighted yesterday: every week of delay beyond 1 May adds (theoretically) ish USD 5/bl to the rest-of-year average, as global inventories draw 100 million barrels per week. i.e., a mid-May reopening implies rest-of-year Brent closer to USD 100/bl, and anything pushing into June or July takes us meaningfully higher.
What’s changed in the last 48 hours:
#1: The US military has formally warned that clearing suspected sea mines from SoH could take up to six months. That is a completely different timescale from what the financial market is pricing. Even a political deal tomorrow does not immediately reopen the strait.
#2: Trump has shifted his tone from urgency to ”strategic patience”. In yesterday’s press conference: ”Don’t rush me… I want a great deal.” The market is reading this as a president no longer feeling pressured by timelines, with the naval blockade running in the background.
#3: So far, the military activity is escalating, not de-escalating. Axios reports Iran is laying more mines in SoH. The US 3rd carrier strike group (USS George H.W. Bush) is arriving with two countermine vessels. Trump yesterday ordered the US Navy to destroy any Iranian boats caught laying mines. While CNN reports that the Pentagon is actively drawing up plans to strike Iranian SoH capabilities and individual Iranian military leaders if the ceasefire collapses. i.e., NOT a attitude consistent with an imminent deal!
Spot crude and product prices eased off the early-April highs on a combination of system rerouting and deal optimism. Both now weakening. Goldman estimates April Gulf output is reduced by 14.5 mbl/d, or 57% of pre-war supply, a number that keeps getting worse the longer this drags on.
Demand-side adaptation is ongoing: S. Korea has cut its Middle East crude dependence from 69% to 56% by pulling more from the Americas and Africa, and Japan is kicking off a second round of SPR releases from 1 May. But SPRs are finite.
Ref. to the negotiations, we should not bet on speed. The current Iranian leadership is dominated by genuine hardliners willing to absorb economic pain and run the clock to extract concessions. That is not a setup for a rapid resolution. US/Israeli media briefings keep framing the delay as ”internal Iranian divisions”, the reality is more complicated and points toward weeks and months, not days.
Our point is that the complexity is large, and higher prices have only just started (given a scenario where the negotiations drag out in time). The market spent April leaning on the USD 90/bl rest-of-year assumption; that case is diminishing by the hour. If ”early May reopening” is replaced by ”June, July or later” over the next week or two, both crude and products have meaningful room to reprice higher from here. There is a high risk being short energy and betting on any immediate political resolution(!).
Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR
Selling down on a ”deal”
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
