Följ oss

Nyheter

700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft

Publicerat

den

Jämtkrafts huvudkontor

Ett år med mycket låga elpriser har gjort att Jämtkrafts resultat bara blev 212 miljoner kronor efter skatt för 2024. Bolaget har vidtagit åtgärder för att hålla lönsamheten uppe för att klara de investeringar som är planerade de kommande åren.

– Under 2024 har vi inte bara haft låga elpriser i vårt elprisområde utan också perioder med negativa elpriser. Vi arbetar hårt med att anpassa vår produktion efter dessa förhållanden, men det är ändå oundvikligt att det påverkar våra intäkter kraftigt, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.

Högre kostnader för fjärrvärme på grund av dyrare biobränsle

Jämtkraft har även sett fortsatt ökade priser på det biobränsle som bolaget använder i sin fjärrvärmeverksamhet, vilket sätter en mycket stor press på den affären. Även material och utrustning som behövs till Jämtkrafts verksamheter har ökat kraftigt i pris på grund av inflation och global efterfrågan. Lönsamhet är därför företagets fokus framåt säger Ylva Andersson.

– Vi fortsätter att fokusera på att utveckla det energisystem som vi ansvarar för i syfte att skapa värde och tillväxt för våra ägarkommuner. Det kräver en fortsatt hög investeringstakt där vi behöver vara noga med att fatta bra beslut och arbeta för att minimera påverkbara kostnader.

700 timmar med negativa elpriser skapar problem

Åren 2022 och 2023 visade en ny trend på elmarknaden med kraftigt varierande priser och fler timmar med negativa elpriser. För den som producerar el betyder ett negativt elpris att man får betala för att mata ut el på elnätet.

År 2022 hade elprisområde 2, där Jämtlands län ingår, 30 timmar med negativa elpriser. 2023 steg antalet till cirka 400 timmar och 2024 blev det cirka 700 timmar. Orsaken till negativa elpriser är att utbudet av el stundtals överskrider efterfrågan samt att det finns en begränsad möjlighet att exportera el söderut.

Jämtkraft konstaterar att det är trevligt för konsumenter av elektricitet att priserna är låga, men att det skapar långsiktiga problem när producenter inte får avkastning på sina investeringar.

Nyheter

Ett samtal om läget på uranmarknaden

Publicerat

den

Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.

intervju med Bram Vanderelst om uranmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

Arctic Minerals aktiekurs rusar i höjden på presenterad mineraltillgång

Publicerat

den

I onsdags presenterade Arctic Minerals en mineraltillgång för koppar-silverprojektet Henneviken.

Mineraltillgången för Henneviken uppgår till 55,39 miljoner ton med 1,0% koppar-ekvivalens (0,8% koppar och 20,8 g/ton silver), motsvarande 543 000 ton koppar-ekvivalent (cut-off 0,8% koppar-ekvivalent). Det totala metallinnehållet uppgår till 447 000 ton koppar och 1 049 ton silver.

Kombinationen av relativt stora tonnage, höga halter och förutsägbar malmkroppsgeometri gör den mycket attraktiva för storskalig brytning.

Det har fått aktien att rusa i höjden, den är upp nästan 300 procent från vad priset var vid tisdagens avslut.

Graf över Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna.
Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB har nu 6,1 miljarder ton mineraltillgångar

Publicerat

den

LKAB har prover som tagits

Efter prospektering under 2024 har LKAB fortsatt att öka sina mineraltillgångar samtidigt som kvaliteten på mineralreserver förbättrats, vilket resulterat i en sammanlagd total på 6,1 miljarder ton. Jämfört med 2023 har mineraltillgångarna ökat med cirka 500 miljoner ton. Järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna omfattar nu totalt 1,2 miljarder ton mineraltillgångar inklusive 2,2 miljoner ton in situ REE-oxider – en ökning med närmare 30 procent sedan ifjol och en fördubbling från 2022.

– Det är mycket goda resultat som fortsätter att stödja företagets strategiska inriktning. Dessa betydande tillgångar är resultatet av stora insatser från alla våra kollegor och team som arbetat tillsammans. Potentialen för Sveriges järnmalmsförsörjning och möjliga försörjning av kritiska mineral har återigen förbättrats och ger ökad trygghet inför framtiden, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

I slutet av 2024 hade LKAB identifierat mineralreserver på cirka 1,0 miljarder ton och mineraltillgångar på ungefär 5,1 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten år 1890 har LKAB brutit totalt mer än 2 miljarder ton. Förutom järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer även mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan komma att utvinnas.

Prospekteringen vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, som nu uppgår till cirka 1,2 miljarder ton järnmalm och fosfor. Detta ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetallsoxider (REE-oxider), med halter som är betydligt högre än de som hittats i LKAB:s övriga fyndigheter. Ökningen av REE-oxider från 1,7 miljoner till 2,2 miljoner ton in situ innebär en fortsatt utökning av tillgångarna för fyndigheten, som är en av de största i Europa för sällsynta jordartsmetaller.

Den 25 mars meddelade EU-kommissionen att LKAB:s industripark för kritiska mineral i Luleå, utvinningen av apatit vid gruvan i Gällivare, samt den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna tilldelats status som strategiska projekt inom ramen för Critical Raw Materials Act.

– Beslutet är ett erkännande för LKAB:s möjligheter att bidra till att säkra Europas tillgång till strategiska råmaterial. Att vi nu kan visa en ökning av våra mineraltillgångar och en ännu större förekomst av sällsynta jordartsmetallsoxider i den nya fyndigheten är ett viktigt besked för vår och Europas framtid, i ett läge där ökad självförsörjning är mer angeläget än någonsin, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat med 19 procent, i linje med gruvproduktionen och genom borttagning av gråberg från gruvplanen, vilket förbättrar kvaliteten genom en högre järnhalt. Mineralreserverna vid Malmbergets gruva har totalt sett ökat med 7 procent till följd av en uppgradering av befintliga tillgångar. I Leveäniemi-gruvan i Svappavaara har mineralreserverna minskat med cirka 8 procent till 84 miljoner ton.

Mineraltillgångarna inom gruvverksamheten redovisar nu även gråberg som följer med vid brytning, även om de förväntade malmhalterna förblir stabila jämfört med rapporteringen från 2023. I Kiruna innebär detta att mineraltillgångarna har ökat med cirka 34 procent till 1,1 miljarder ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en ökning på 9 procent till ungefär 1,9 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget ökat med 6 procent till 880 miljoner ton.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära