Följ oss

Nyheter

Nu bygger LKAB anläggning för kritiska mineral – den första i sitt slag i Europa

Publicerat

den

Ebba Busch hos LKAB

LKAB är nu igång med bygget av den nya demonstrationsanläggningen för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Anläggningen är den första i en planerad industripark och ett viktigt steg i bolagets ambition att bredda sin affär med nya mineral genom ökat resursutnyttjande. Samtidigt har satsningen tydliga geopolitiska dimensioner med potential att väsentligt öka Europas självförsörjning av kritiska mineral.

– Världen har fått upp ögonen för metaller och mineral igen. Europa är idag nästan helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan ökar kraftigt. Genom att utvinna dessa kritiska mineral så kan vi använda mer av det material som vi redan bryter och stärka vår framtida konkurrenskraft, samtidigt som vi ökar försörjningstryggheten och beredskapen i Europa. Den här anläggningen är en viktig byggsten för att möjliggöra det, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken täcka cirka sju gånger Sveriges behov och sex procent av EU:s behov av fosfor inom jordbruket. Idag finns ingen brytning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Den gröna omställningen och elektrifieringen av vårt samhälle börjar i gruvan. Att vilja ha elbilar och vindkraftverk utan att vilja ta ansvar för råmaterialen är en ohållbar motsägelse. Med denna anläggning tar vi ett avgörande steg mot att minska Europas importberoende och säkerställa tillgången till kritiska mineral och metaller för framtiden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

LKAB:s styrelse fattade den 24 oktober beslut om att investera cirka 800 MSEK i etableringen av demonstrationsanläggningen som planeras vara i drift 2026. Syftet är att vidareutveckla och verifiera processen för att använda materialflöden från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling och produktion av kritiska mineral i Luleå. Genom en stegvis utbyggnad kan verksamheten sedan utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– Jag är mycket glad över att LKAB väljer att bygga en demonstrationsanläggning för kritiska mineral i Luleå. Detta stärker vår stad som en nyckelpunkt för innovation och hållbar utveckling, samtidigt som det bygger vidare på de historiska banden med Gällivare och Malmbanan. Investeringen innebär nya arbetstillfällen och bidrar till en hållbar framtid – inte bara för Luleå och regionen utan för hela Europa. Vi ser fram emot att följa detta viktiga projekt och de positiva effekter det kommer att skapa, säger Fredrik Hansson, kommunstyrelsens vice ordförande, Luleå kommun.

– Norrbotten står på tröskeln till en ny industriell era och samarbetet mellan Gällivare och Luleå är en drivkraft för hela regionen. Genom LKAB:s satsning på kritiska mineral positionerar vi oss som en ledande region inom den gröna omställningen. Resan börjar i gruvan i Gällivare med material som sedan förädlas till värdefulla råvaror som vi och omvärlden behöver. Det bygger också en grund för en positiv samhällsutveckling som gynnar oss som kommun, säger Birgitta Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Gällivare kommun.

LKAB lämnade den 20 december in ansökan om miljötillstånd till Mark- och miljödomstolen för den fullskaliga industriparken för kritiska mineral i Luleå. Parallellt pågår tillståndsprocessen för LKAB:s verksamhet inklusive apatitverk i Gällivare, där dom väntas i slutet av 2025. Demonstrationsanläggningen som nu byggs kommer även att fungera som ett forsknings- och utvecklingscenter, vilket ger möjlighet att utforska och utveckla framtida potentiella källor för vidareförädling.

– Tack vare vår framgångsrika prospektering ser vi en enorm potential i att fortsätta utveckla tekniken, med sikte på att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller även från andra mineraliseringar. Resultaten från anläggningen kommer tillsammans med miljötillståndet för industriparken att ligga till grund för kommande beslut om uppskalning av produktionen. Ambitionen är att steg för steg säkra upp för de stora expansionsmöjligheter vi ser framåt, där inte minst Per Geijer-fyndigheten i Kiruna blir avgörande, säger Jan Moström.

I slutet av 2023 uppgick LKAB:s mineraltillgångar av REE-oxider (Rare Earth Oxides) i den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna till cirka 1,7 miljoner ton in situ, vilket gör den till en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. Fyndigheten är i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Lappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan

Publicerat

den

Guld

Lappland Guldprospektering har idag gjort en riktad emission på 30 miljoner kronor för en påskyndad tidsplan av guldprojektet Stortjärnhobben samt för att finansiera prospektering vid bolagets övriga undersökningstillstånd.

”Vi har nu säkrat kapital för att fortsätta utvecklingen av Stortjärnhobben med oförminskad styrka. Emissionen ger oss resurser att nå nästa viktiga projektmål och skapa värde för våra ägare. Vi ser nu fram emot att driva arbetet vidare mot en framtida driftstart och tackar för det visade stödet från både gamla och nya investerare, vilket möjliggör nästa steg i vår tillväxtresa.” säger Fredrik Johansson, VD för Lappland Guldprospektering.

Detta är Lappland Guldprospektering

Lappland Guldprospekterings styrelse och ledning har mångårig erfarenhet av mineralprospektering och utveckling av gruvor i norra Sverige. Sverige har goda möjligheter att bli en avsevärt större producent av guld och Lappland Guldprospektering har för avsikt att vara en viktig och långsiktig aktör i den svenska prospekterings- och gruvbranschen.

Företaget har en strategisk tillgångsportfölj bestående av projekt i olika utvecklingsskeden. Dess främsta tillgång är guldprojektet Stortjärnhobben, för vilket bolaget innehar en beviljad bearbetningskoncession med en antagen mineralresurs om 4,6 ton guld. Detta är en betydande milstolpe som innebär att markanvändningen redan är säkerställd för framtida gruvdrift. Projektet befinner sig i en expansiv fas där Lappland Guldprospektering nu avser att accelerera de aktiviteter som krävs för att nå väsentliga milstolpar.

Utöver Stortjärnhobben omfattar portföljen av flera intressanta undersökningstillstånd, däribland Löparen, Graninge, Svergoträsk, Ytterberget, Jägarliden och Gilleberget.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv

Publicerat

den

Guldtackor och graf som pekar uppåt

Det har varit en dramatisk tid för ädelmetaller, guld har gått upp kraftigt och silver har varit bortom alla gränser volatilt. Men vad kan vi lära oss av tidigare snabba rusningar i ädelmetaller? Och vilka faktorer ligger bakom det senaste årets markanta uppgång? Michael Livijn, historieintresserad chefsstrateg på Formue, diskuterar med EFN:s Gabriel Mellqvist den ovanliga utvecklingen och tittar på en krasch från 1980-talet. Han sätter också ett 100-årssperspektiv på realtillgångar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft

Publicerat

den

Kol i Kina

Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.

78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.

Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära