Nyheter
Rare Earths Norway har hittat Europas största tillgång på sällsynta jordartsmetaller

Rare Earths Norways fynd vid Fen-fältet i Telemark ska kunna förse 10 procent av hela EU:s behov av sällsynta jordartsmetaller. Siktar på gruvstart år 2030.
Det norska gruvbolaget Rare Earths Norway (REN) presenterade idag en mineraltillgångsberäkning som visar att Fen-fältet i Telemark i Norge har Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller.
Rapportering och teknisk assistans har tillhandahållits av det internationella konsultföretaget WSP. De har gjort en uppskattning av mineraltillgångar i kategorin antagna mineraltillgångar, i enlighet med den etablerade JORC-standarden.
Detta är den första mineraltillgångsberäkningen för sällsynta jordartsmetaller som täcker större delen av Fens-fyndigheten och utgör en viktig milstolpe för Rare Earths Norway och Norges förmåga att spela en viktig roll i Europas gröna omställning.
Mineraltillgångsberäkningen visar att Fen-fältet är den hittills största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Europa. Arbetet hittills ger en oberoende resursuppskattning ner till 468 meter under havsnivån. REN förväntar sig att fyndigheten så småningom kommer att bli betydligt större. Tidigare djupborrningar utförda av Norges Geologiska Undersökning (NGU) och den regionala geologen Sven Dahlgren har visat att mineraliseringen fortsätter ned till minst 1 000 meter.
Detta är vad Rare Earths Norway säger
Resursen rapporteras i enlighet med JORC-koden. Det innebär att den inte omfattar hela mineraliseringen in situ, utan endast den del som har rimliga utsikter för framtida ekonomisk exploatering, eller ”reasponable prospects for eventual economic extraction” som det kallas. Avgränsningen baseras på geologiska förhållanden och nuvarande driftsmetoder, produktionskostnader och försäljningspriser.
Den mineraltillgång som uppfyller villkoren uppgår till 559 miljoner ton, med en genomsnittlig halt av sällsynta jordartsmetaller i oxidform (TREO-total rare earth oxides) på 1,57 %. Detta motsvarar ett totalt TREO-innehåll på 8,8 miljoner ton i det undersökta området. Av detta är 1,5 miljoner ton neodym– och praseodymoxid. Dessa grundämnen kallas ofta magnetrelaterade sällsynta jordartsmetaller och används vid tillverkningen av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Enligt en uppdaterad översikt från EU är detta de mest kritiska råvarorna för den europeiska industrin när det gäller försörjningstrygghet.
Bekräftar att Fens-fältet utan tvekan är Europas största
Resursberäkningen visar att Rare Earths Norway sitter på Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Baserat på WSP:s rapport kan man dra slutsatsen att Rare Earths Norways resurs är fem gånger större än den näst största bevisade fyndigheten på kontinenten. Det innebär att bolaget har potential att uppfylla betydande delar av Europas självförsörjningsmål för REE inom överskådlig framtid.
”Vi har fått bekräftat från tredje part att vi sitter på en betydande resurs. Detta är en milstolpe för oss som kan få stor betydelse inte bara för lokalsamhället i Nome, utan även för Norge och Europa under kommande generationer”, säger chefsgeolog Trond Watne.
Sven Dahlgren, regionalgeolog vid Telemarks kommun, är positivt överraskad av storleken på Fensfältet.
”Det är glädjande att de geologiska uppgifterna visar att fyndigheterna sannolikt är ännu större än vad länsgeologens undersökningar 2019 visade. Detta bekräftar att Fensfältet utan tvekan är Europas största fyndighet av REE-mineral. Det här är mycket lovande och det ska bli spännande att följa projektet vidare”, säger regiongeologen.
”Rare Earths Norway tar regeringens mineralstrategi på allvar för att utveckla världens mest hållbara mineralindustri i Norge.
”Vårt mål är att bidra till en komplett och kompakt europeisk värdekedja med ett lågt klimat- och miljöavtryck – från mineralutvinning till produktion av permanentmagneter”, säger VD Alf Reistad.
Vägen framåt för projektet
Rare Earths Norway fortsätter sitt arbete med att kartlägga fyndigheten på Fens-fältet och planerar nya borrkampanjer redan 2024.
En preliminär ekonomisk genomförbarhetsstudie av projektet väntas också under 2024. Bolaget har inlett ett antal större FoU-program och samarbetar med partners i nästan 20 olika länder. Nästa steg för Rare Earths Norway är att etablera en pilotfabrik i Nome kommun, där ny teknik kommer att testas och optimeras. Förutom forskning och utveckling kommer pilotanläggningen att vara en utbildningsanläggning i samarbete med Nome gymnasium. Telemark Utvecklingsfond (TUF) har stöttat projektet med 20 miljoner norska kronor och REN arbetar nu med lokalisering och full finansiering.
Kan tillgodose 10 procent av hela EU:s behov
Undersökningar, teknikutveckling och provdrift ska leda fram till ett investeringsbeslut på 10 miljarder norska kronor för byggfas ett och start av gruvdrift från 2030. Därmed kommer Rare Earths Norway att kunna möta 10 procent av EU:s efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller, i linje med EU:s målsättningar.
Norge Rare Earths Norway (REN) är etablerat i Ulefoss och har utvinningsrättigheter som täcker cirka 90 procent av fyndigheterna av sällsynta jordartsmetaller (REE) i Fensfältet. RENs mål är att vara en central och pålitlig leverantör av hållbart producerade REE till den europeiska industrin. Projektet har potential att bli den första REE-producenten i Europa och bidra till att uppfylla CRMA:s (Critical Raw Materials Act) mål för europeisk inhemsk produktion och den norska regeringens ambitiösa mål att utveckla världens mest hållbara mineralindustri i Norge. REN har två ägare, Hustadlitt AS och Brennebu AS. Hustadlitt har mer än 75 års erfarenhet av mineralutvinning och bearbetning. Brennebu, som ingår i Cappelen-koncernen, har rötter som går tillbaka till järnbruksverksamheten som startade i Ulefoss 1657. Båda ägarna har traditioner av långsiktig och hållbar industriell utveckling – med fokus på mineralutvinning och bearbetning.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering