Följ oss

Nyheter

Lyckade fälttester i LKAB:s gruvmiljö – autonoma robotar samarbetade och utförde uppdrag självständigt

Publicerat

den

Forskare inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet gör lyckade fälttest i LKAB:s gruvmiljö. Drönaren planerar autonomt en säker rutt till uppdraget, att samla in gasdata vid inspektionspunkt.

Forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet har i nära samarbete med LKAB under tre års tid arbetat i projektet, Autonomous Drones for underground mining operations. Nyligen utfördes storskaliga tester i projektet av forskargruppens tre autonoma drönarrobotar om deras förmåga att samarbeta för att inspektera en gruvmiljö utan fungerande GPS-system. Det är första gången i världen något liknande görs i en gruvmiljö och testerna var mycket lyckade.

– Genom det nära samarbetet med LKAB har vi haft möjlighet att testa vår forskning i stor skala och vi kan nu visa att autonoma robotar kan användas för att höja säkerheten i djupa gruvor. Vid vårt storskaliga fälttest i LKAB:s testgruva Konsuln, visar vi för första gången hur robotar autonomt kan samarbeta för att utföra komplexa uppgifter i en otillgänglig och mörk miljö där GPS-system inte fungerar, säger Björn Lindqvist, forskare inom robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet och projektledare för Autnomous drones för underground mining operations, som är en del av det LKAB-ledda initiativet SUM, Sustainable Underground Mining.

Forskargruppens samarbete med LKAB har handlat om nära och täta dialoger där forskargruppen inom robotik och AI tillsammans med LKAB:s experter utrönt vilken typ av användbara fall man skulle ha nytta av att testa och utveckla i gruvmiljö. Det har handlat om samarbete med gruvräddningstjänsten för att utveckla drönare för framtiden som klarar att operera självständigt i rökfyllda områden, och med produktionsdelen för att till exempel kunna mäta gaser efter sprängning.

Vid det skarpa försöket som nyligen gjordes i LKAB:s testgruva Konsuln som är 600 meter djup, med orter på flera nivåer och där LKAB bryter 2 miljoner ton järnmalm per år, var ett fullsystemtest. Det innebär att man testade hela länken, från operatörens indata, till att flera autonoma robotar utför ett uppdrag i samarbete med varandra. Något liknande har alltså aldrig testats förr i skarp gruvmiljö.

– Det som utmärker vår robotik- och AI-grupp jämfört med andra i världen, är att vi går hela vägen från testmiljö och ut i verkligheten. Där är vår stora expertis. Det är lika stort steg att gå från metod till labbtest, som från labbmiljö till tester i verkligheten, och vi hade aldrig kunnat göra denna sorts tester utan våra industrisamarbeten, säger George Nikolakopoulos, ämnesföreträdare och professor i robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet.

Det storskaliga testet med autonoma drönarrobotar i LKAB-testgruvan börjar med att operatören vill inspektera gasnivåer på olika ställen i gruvan och meddelar de tre autonoma robotarna att så är fallet genom ett användarvänligt gränssnittDet autonoma centrala systemet räknar då ut hur arbetet utförs på effektivaste sätt. Det handlar om vilken robot som ska gå till vilken punkt och uppmäta gasnivån, hur den ska navigera dit, samt därefter rapportera in att uppdraget är slutfört. Allt detta görs i realtid och av helt autonoma robotar i en för dem tidigare okänd, komplex 3D-miljö utan GPS-struktur.

– Varje robot lokaliserar sig själv och skickar sin navigering, inspektionsdata och det övriga i en karta av gruvan till den mänskliga operatören. När robotarna är klara rapporterar de det och att de är redo för ett nytt uppdrag och vårt system ger ut nya uppgifter. All autonomi sker inne i roboten och den agerar som en individ i samarbete med de andra robotarna, säger Björn Lindqvist.

Bakom de lyckade fältförsöken i LKAB:s testgruva står en grupp forskare på omkring tio personer, där varje person ansvarar för ett enskilt forskningsområde för att få dessa tre robotar att samarbeta och att utföra uppdraget. Robotflottan ska optimeras, robotarna ska kunna lokalisera sig, undvika hinder, planera sina rutter och mycket annat.

– Jag blir väldigt, väldigt stolt över hela gruppen, robotarna själva, och varje enskild doktorand över att det här fälttestet lyckades så bra. Det handlar om forskningsresultat som ska fungera från flera forskare samtidigt för att hela systemet ska vara funktionellt.

Nu diskuterar LKAB och forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet sitt vidare samarbete.

– Vi forskare vill gärna undersöka vidare hur vi kan använda autonoma system i räddningsuppdrag. Jag skulle önska att våra autonoma robotar i framtiden kan släcka bränder och leverera gasmasker till personer som är fast i gruvan. Att vi har en scoutrobot först på plats som berättar för räddningsledaren vad som hänt innan människor kommer på plats. Allt detta är för att göra arbetsmiljön i djupa gruvor ännu säkrare, säger Björn Lindqvist.

Nyheter

Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Publicerat

den

President i USA vid skrivbord med ett oljefat

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.

USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.

Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion

Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.

Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Publicerat

den

Solceller på tak

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.

– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.

Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.

MedelspotprisMars 2024Mars 2025
Elområde 1, Norra Sverige     56,60 öre/kWh   15,80 öre/kWh 
Elområde 2, Norra Mellansverige     56,60 öre/kWh   10,95 öre/kWh 
Elområde 3, Södra Mellansverige     59,47 öre/kWh   50,81 öre/kWh 
Elområde 4, Södra Sverige     63,36 öre/kWh   60,46 öre/kWh

Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Ankkurva
Fortsätt läsa

Nyheter

Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

Publicerat

den

Guldtacka i popart-stil

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.

Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.

Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära