Följ oss

Nyheter

ABB och Gravitricity samarbetar om energilagringssystem för uttjänta gruvschakt

Publicerat

den

Hur Gravictricity lagrar energi i gruvschakt

ABB har tecknat en överenskommelse med brittiskbaserade energilagringsföretaget Gravitricity för att undersöka hur ABB:s expertis och tekniker inom gruvspel kan påskynda utveckling och implementering av tyngdkraftsbaserade energilagringssystem i uttjänta gruvor.

Gravitricity har tagit fram GraviStore, ett underjordiskt tyngdkraftsbaserat energilagringssystem som lyfter och sänker tunga vikter i underjordsschakt. Framtida GraviStore-system kommer lagra över 20 MWh och klarar betydande lagringsperioder tillsammans med snabba kraftleveranser till nätverksbegränsade användare och operatörer, distributionsnätverk och större kraftanvändare.

Till skillnad från batterier kan Gravitricity-systemet arbeta i decennier utan någon prestandaförsämring. Gravitricity har redan visat systemet med en demonstrator och undersöker nu möjligheterna att använda sin banbrytande teknik i uttjänta gruvor över hela världen.

I egenskap av marknadsledare inom gruvspel med en stor installerad bas på över 1 000 gruvspelslösningar runt om i världen kommer ABB att tillhandahålla forskning och utveckling, produktutveckling och ingenjörsteam som är specialiserade inom design, konstruktion och drift av gruvspel samt mekaniska och elektriska system såväl som styrteknik för uppfordring.

”I takt med att världen genererar mer elektricitet från intermittenta förnybara energikällor finns det ett växande behov av tekniker som kan fånga upp och lagra energi under perioder med låg efterfrågan och sedan frigöra den när behov uppstår”, säger Martin Wright, medgrundare till Gravitricity och verkställande ordförande. ”Vårt underjordiska tyngdkraftsbaserade energilagringssystem GraviStore använder sig av tyngdkraften för att erbjuda några av de bästa egenskaperna med litiumjonbatterier och pumpkraftverk – till låga kostnader och utan behov av några sällsynta jordartsmetaller.”

”Vi ser redan ett betydande intresse från gruvoperatörer i Europa, Indien och Australien och detta samarbete med ABB – som har decenniers erfarenhet av elektrifiering och expertis inom gruvspelssystem – kommer att hjälpa oss att påskynda våra ambitiösa kommersialiseringsplaner. Jag är glad över att vi arbetar tillsammans.”

Samförståndsavtalet är ett viktigt steg i ABB:s ambitioner att vidareutveckla sina livscykeltjänster genom att samarbeta med företag som tillhandahåller närliggande och värdeadderande teknologier.

Utrustning från ABB

”ABB har 130 års erfarenhet inom gruvspel, sedan vi för första gången elektrifierade ett i Sverige på 1890-talet, men det här samarbetet med Gravitricity visar hur vi kan fortsätta med vår diversifiering och anpassa våra tekniker”, säger Charles Bennett, Global Service Manager, Business Line Hoisting, ABB Process Industries. ”Vi är ivriga att gå vidare med samarbetet och utforska möjligheterna när vi blir en del av nästa generations förnybara energilagringssystem och drar nytta av gruvschakt som inte längre är i bruk.”

Gravitricity kommer att bidra med specialistkompetens inom kraftnätsefterlevnad och styrsystem och teamen kommer att arbeta tillsammans med genomförbarhetsstudier för att förstå tillämpningen av befintlig gruvspelsteknik i tyngkraftsbaserade energilagringssystem. ABB kommer också att erbjuda konsultation inom gruvindustrin och arbeta för att identifiera lämpliga platser och schakt för installation av GraviStore.

Från kostnadskrävande avveckling till instäksbringande energilagring

Avvecklingen av gruvschakt är en dyr och tidsödande process för gruvbolag. Genom att ställa om outnyttjade gruvschakt till energilagring kan de fylla en produktiv funktion i upp till 50 år bortom den ursprungliga livslängden och minska kostnaderna för avveckling samtidigt som det leder till nya arbetstillfällen och bidrar till den gröna energiomställningen.

Gravitricity använder sig av tunga vikter som är nedsänkta i ett djupt schakt med kablar anslutna till vinschar. När det finns överskott på elektricitet, till exempel en blåsig dag, vinschas vikterna upp till ovankant av schaktet, redo att generera kraft. Vikterna kan sedan släppas efter behov – på mindre än en sekund – varpå vinscharna blir generatorer som producerar antingen en stor mängd elektricitet snabbt eller frigör den långsammare, beroende på vad som behövs.

Till skillnad från batterier kan Gravitricity-systemet arbeta i decennier utan någon prestandaförsämring. Gravitricity har en växande portfölj av immateriella rättigheter i underjordisk energilagring, bland annat 8 tilldelade patent och ytterligare 2 patentsökta. Tanken att använda tyngdkraften till att lagra energi är inte ny. Storbritannien har redan ett antal pumpkraftverk, som Cruachan Power Station, där vatten pumpas uppför en backe och sedan frigörs efter behov.

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära