Nyheter
Centralbanker köper guld i den snabbaste takten på 55 år

Centralbanker köper guld i den snabbaste takten sedan 1967. Analytiker pekar på Kina och Ryssland som de största köparna, vilket tyder på att vissa nationer är angelägna om att diversifiera sina reserver bort från dollarn.
Data som sammanställts av World Gold Council (WGC), en industrifinansierad grupp som marknadsför guld aggressivt likt andra företag marknadsför krypto, har visat att efterfrågan på ädelmetallen har överträffat alla årliga belopp under de senaste 55 åren. Förra månadens uppskattningar är också mycket större än centralbankernas officiella rapporterade siffror, vilket väckte spekulationer i branschen om identiteten på köparna och deras motiv.
Centralbankernas flykt till guld ”skulle antyda att den geopolitiska bakgrunden är en av misstro, tvivel och osäkerhet” efter att USA och dess allierade frös Rysslands dollarreserver, säger Adrian Ash, analyschef på BullionVault, en guldmarknadsplats.
En historisk vändpunkt för det finansiella systemet
Förra gången denna köpnivå sågs markerade en historisk vändpunkt för det globala monetära systemet. År 1967 köpte europeiska centralbanker enorma volymer guld från USA, vilket ledde till en uppgång i guldpriset och kollapsen av Londons guldpool av reserver. Det påskyndade slutet av Bretton Woods-systemet som knöt värdet på den amerikanska dollarn till den ädla metallen.
Förra månaden uppskattade WGC att världens officiella finansinstitutioner köpte 673 ton guld. Bara under det tredje kvartalet 2022 köpte centralbankerna nästan 400 ton guld, det största köpet under ett kvartal sedan början av 2000.
De konservativa uppskattningarna från WGC överträffar de rapporterade köpen till Internationella valutafonden (IMF) och av enskilda centralbanker, som ligger på 333 ton under de nio månaderna fram till september 2022.
Turkiet ökar andelen guld i sina reserver
Officiellt leddes guldköpen under det tredje kvartalet av Turkiet på 31 ton, vilket gör att guld nu uppgår till cirka 29 procent av landets totala reserver. Uzbekistan följde efter med 26 ton, medan Qatar i juli gjorde sitt största månatliga förvärv någonsin sedan 1967.
Diskrepansen mellan WGCs uppskattningar och officiellt rapporterade siffror som spåras av IMF kan delvis förklaras av att inte alla länder rapporterar vad de gör.
Genom att erkänna sitt intag – men också möjligen försöka signalera sin begränsade roll – rapporterade People’s Bank of China (PBoC) tidigare denna månad att den i november gjorde sin första ökning av guldinnehav sedan 2019, med ett 32-tons köp värd cirka 1,8 USD miljarder. Ändå anser företrädare för guldindustrin att kinesiska köp sannolikt är mycket högre.
Kina har köpt tonvis med guld
Mark Bristow, vd för Barrick Gold, världens näst största guldgruveföretag, sa att Kina hade köpt tonvis med guld, baserat på hans diskussioner med många källor.
Nicky Shiels, strateg på ädelmetallföretaget MKS PAMP, tillade att guldpriserna skulle legat 75 USD lägre i november 2022 om PBoC endast hade köpt 32 ton. Guld handlades så högt som 1 787 USD per troy ounce i november 2022 och har sedan dess avancerat ytterligare.
För Ryssland har sanktioner skapat betydande problem för landets guldgruvindustri – den största i världen efter Kina – när det gäller att sälja utomlands. De ryska guldgruvorna producerar ungefär 300 ton varje år, men har en hemmamarknad på endast 50 ton, enligt MKS PAMP.
Samtidigt har västerländska regeringar fryst 300 miljarder USD av Rysslands valutareserver genom sanktioner, vilket har fått många nationer utanför västvärlden att fråga sig: ”Ska vi ha exponering för så många dollar när USA och västerländska regeringar kan konfiskera det närsomhelst?”
Rysslands guldköp upprepar Sydafrikas spelbok under apartheidtidens sanktioner för att stödja inhemsk gruvdrift genom att köpa den gula metallen med lokal valuta, sa Ash.
Logiskt att anta att Ryssland köper det egna landets produktion
”Med begränsningar på exportsidan skulle det vara logiskt att det är den ryska centralbanken som köper guldet”, säger Giovanni Staunovo, råvaruanalytiker på UBS Group. Rysslands centralbank (CBR) slutade rapportera månatliga siffror på sina reserver strax efter att kriget började. CBR-tjänstemän har avvisat påståendet att den ryska centralbanken köper guld.
”Våra guld- och valutareserver är tillräckliga. Vi har ingen specifik uppgift att ackumulera guld- och valutareserver, sa CBRs guvernör Elvira Nabiullina i mitten av december 2022.
Ändå har CBR-tjänstemän länge ansett att det är av strategiskt värde att öka guldreserverna; 2006 sa den ryska centralbanken att det skulle vara önskvärt att guld skulle utgöra 20-25 procent av dess innehav. I februari 2022, senaste gången CBR publicerade sina statistiska uppgifter, stod guld för 20,9 procent av de ryska reserverna.
CBR har minskat sitt innehav av amerikanska statsobligationer till endast 2 miljarder USD från mer än 150 miljarder USD 2012, samtidigt som guldreserverna ökat med mer än 1 350 ton till ett värde av nästan 80 miljarder USD i löpande priser, enligt schweiziska Julius Baer Group.
Carsten Menke, analyschef på Julius Baer, sa att köpen från Ryssland och Kina tyder på en växande motvilja för länder att förlita sig på dollarn.
”Budskapet som dessa centralbanker sänder genom att lägga en större andel av sina reserver i guld är att de inte vill vara beroende av den amerikanska dollarn som sin huvudsakliga reservtillgång” sa han.
Vissa aktörer i branschen spekulerar i att regeringar i Mellanöstern använder exportintäkter från fossila bränslen för att köpa guld, troligen genom statliga förmögenhetsfonder.
De kommande månaderna kommer att testa om rekordstora centralbanksköp var en opportunistisk spurt när guldpriserna föll, eller en mer strukturell förändring. Även med priserna som sedan dess har återhämtat sig är det få som är villiga att satsa på att trenden mot diversifiering av centralbanksreserver kommer att ändras i närtid.
Bernard Dahdah, senior råvaruanalytiker vid Natixis, den franska investeringsbanken, sa att avglobalisering och geopolitiska spänningar innebar att centralbankernas strävan att diversifiera sig bort från den amerikanska dollarn var ”en trend som inte kommer att förändras på minst ett decennium.”
Nyheter
Teck Resources kan förse Nordamerika och kanske hela G7 med all germanium som behövs

Kanadensiska gruvbolaget Teck Resources för samtal med både USA och Kanada om att leverera kritiska mineraler till de båda ländernas försvarsindustrier – bara en dag efter att Kina skärpt sina exportregler för sällsynta jordartsmetaller.
Enligt Financial Times diskuterar bolaget möjligheterna att leverera germanium, antimon och gallium, under förutsättning att det kan få garantier för minimipriser och köpvolymer.
Kinas senaste besked innebär en utvidgning och förtydligande av de omfattande exportkontroller som infördes redan i april. De tidigare restriktionerna ledde till stora bristsituationer globalt innan nya avtal med Europa och USA gjorde det möjligt att återuppta leveranser. Den nya regeln klargör dock att exportlicenser sannolikt kommer att nekas till vapenproducenter och vissa halvledarföretag.
Vid FT Metals and Mining Summit uppgav Teck Resources vd att bolaget kan producera tillräckligt med germanium för att täcka hela Nordamerikas behov – och möjligen även G7-ländernas.
Teck Resources och Anglo American går samman
Teck Resources och Anglo American är mitt uppe i en fusion, vilket beskrivs som ett samgående av två jämbördiga parter.
Nyheter
Leading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid

Leading Edge Materials har tre olika projekt, men det är ett som är bolagets huvudfokus, Norra Kärr. Den tillgången har tunga sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för Sveriges och hela EU:s oberoende när det gäller dessa kritiska råvaror. Kina som kontrollerar större delen av världens sällsynta jordartsmetaller drar hela tiden åt tumskruvarna på resten av världen. Denna vecka införde Kina extremt aggressiva regler som gör att större delen av världens företag som på ett eller annat sätt använder eller producerar metallerna måste ansöka om tillstånd av kinesiska staten för att kunna exportera sina produkter.
Norra Kärr-projektet har i denna kontext blivit strategiskt viktig för hela EU.
Nyheter
Oljepriset faller efter ny handelskonflikt mellan USA och Kina

Priset på amerikansk råolja föll med nära 4 procent på fredagen, efter att president Donald Trump hotat Kina med nya tullar. Uttalandet kom som svar på att Peking infört striktare exportkontroller av sällsynta jordartsmetaller – en åtgärd som återigen väcker oro för en avmattning i den globala ekonomin.
USA:s WTI-olja stängde på 58,90 dollar per fat, en nedgång med 2,61 dollar. Brentoljan föll med 3,8 procent till 62,73 dollar.
”Jag kommer att tvingas att ekonomiskt motverka deras drag,” skrev Trump på sin plattform Truth Social och antydde ”massiva tullhöjningar” på kinesiska varor.
Marknaden reagerade kraftigt på beskedet. ”När marknaden ser dessa vedergällningsåtgärder tolkas det som svagare tillväxt och lägre efterfrågan på olja,” sade Andy Lipow, chef för Lipow Oil Associates, till CNBC.
Samtidigt pressas priserna av ökat utbud från OPEC+ och minskad efterfrågan under pågående underhållsarbete vid raffinaderier. Ett eldupphör mellan Israel och Hamas har dessutom minskat oron för störningar i oljeleveranser från Mellanöstern.
”Marknaden fokuserar nu mer på utbudet än på geopolitiken,” sade Helima Croft, råvaruchef vid RBC Capital Markets.
-
Nyheter4 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter4 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om guld, olja, fjärrvärme och förnybar energi
-
Nyheter2 veckor sedan
OPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude ticks higher on tension, but market structure stays soft
-
Analys3 veckor sedan
Are Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?