Nyheter
Vad de olika vätgas-färgerna betyder
Vätgas kan produceras på många olika sätt och de olika sätten har namngivits med färger för att på ett enkelt sätt kunna omtalas. Vätgas kan produceras både helt fossilfritt och jättesmutsigt, samt ett spektrum däremellan.
Vit
Vit vätgas är naturligt förekommande vätgas. Jorden skapar vätgas på flera olika, fossilfria, sätt. Utvinns främst genom att borra i jorden. Vit vätgas finns dels i kombination med andra gaser och dels i rena vätgasansamlingar. Det finns idag väldigt få större rena vätgaskällor i världen där utvinning sker, en av de mer omskrivna finns i Mali.
Grön
Grön vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från förnybara källor används. Det brukar vara fokus på elektricitet från solceller och vindkraftverk, men begreppet innefattar elektricitet från alla förnybara källor.
Grå
Grå vätgas tillverkas genom ångreformering av metan. Nästan all fossil energi kan ångreformeras, i begreppet ingår dock inte kol (se brun och svart). Den överblivna koldioxiden släpps ut i luften. Detta är ännu så länge det vanligaste sättet att göra vätgas.
Blå
Blå vätgas tillverkas på samma sätt som grå vätgas, men den överblivna koldioxiden avskiljs och lagras i jorden. Det pratas mycket om blå vätgas, frågan är hur stor roll den kommer att få. Den är inte helt koldioxid fri samtidigt som den är dyrare än grå.
Turkos
Turkos vätgas tillverkas av metan (naturgas) genom metanpyrolys. Koldioxiden kommer ut i fast form. Denna tillverkningsform är relativt ny och experimentell.
Brun
Brun vätgas tillverkas av brunkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.
Svart
Svart vätgas tillverkas av stenkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.
Rosa
Rosa vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från kärnkraft används. Processen är den samma som för grön vätgas. En fossilfri form av vätgas. Denna metod är enkel att använda.
Lila
Lila vätgas produceras genom att använda både elektricitet och värme från kärnkraft för en elektrokemisk elektrolys av vatten. Precis som rosa vätgas är den lila vätgasen fossilfri. Ett kärnkraftverk producerar både elektricitet och värme, genom att använda båda komponenterna är målet att uppnå en lägre produktionskostnad för lila vätgas än rosa vätgas. Används vad vi vet ännu inte, i alla fall inte i någon större omfattning.
Röd
Röd vätgas produceras genom katalytisk klyvning av vatten vid hög temperatur med hjälp av värme från kärnkraft. Precis som rosa och lila vätgas är röd vätgas fossilfri. Processen är känd, men används ännu inte, i alla fall inte kommersiellt. En tanke som finns sedan en längre tid tillbaka är att röd vätgas kan produceras under de perioder då behovet av elektricitet är lägre och att ett kärnkraftverk under den perioden går över från att producera elektricitet till att producera vätgas.
Gul
Gul vätgas är ett begrepp som man idag ska försöka undvika att använda. Detta eftersom begreppet har använts och används för tre helt olika typer i olika delar av världen. Gemensamt är att det handlar om produktion av vätgas via elektrolys av vatten. Men vad som skiljer är källan till elektriciteten, där begreppet används för både solenergi, kärnkraft och en mix av alla möjliga källor.
Gold
Gold Hydrogen är inget allmänt begrepp utan är ett varumärke som tillhör företaget Cemvita Factory för ett spekulativt koncept. Det består av två delar. Den första delen är att de sprutar ner bakterier i slutkörda oljekällor, bakterierna äter oljeresterna och producerar metangas. Den andra delen är att företaget sedan avskiljer och lagrar koldioxiden och kvar finns vätgas. Vi tar med varumärket för att bolaget sprudlar av optimism om hur låg produktionskostnaden kommer att vara. Hög sannolikhet att det slutar i besvikelse.
Nyheter
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
Meta, som bland annat driver Facebook och Instagram, har idag skickat ut en öppen förfrågan till kvalificerade kärnkraftsutvecklare. Meta vill vara med och bygga 1-4 GW ny kärnkraft till tidigt 2030-tal. Detta för att möta behovet från AI och leva upp till hållbarhetsmål.
”Att stödja utvecklingen av ren energi måste fortsätta att vara en prioritet när elnäten expanderar för att tillgodose växande energibehov. På Meta tror vi att kärnenergi kommer att spela en central roll i övergången till ett renare, mer tillförlitligt och diversifierat elnät. Det är därför vi idag meddelade att vi kommer att släppa en begäran om förslag (RFP) för att identifiera kärnkraftsutvecklare som hjälper oss att uppfylla våra AI- och hållbarhetsmål.”
Meta skriver att deras mål är att addera 1-4 GW ny kärnkraftskapacitet i USA som ska levereras med i början av 2030-talet. Företaget vill identifiera utvecklare som kan bidra till att påskynda tillgängligheten av nya kärnkraftsgeneratorer och skapa tillräcklig skala för att uppnå väsentliga kostnadsminskningar genom att använda flera enheter, både för att tillgodose Metas framtida energibehov och för att främja en bredare minskning av koldioxidutsläppen i branschen. Företaget tror att samarbete med partners i slutändan kommer göra det möjligt att designa, konstruera, finansiera, bygga och driva dessa kraftverk, samt att säkerställa det långsiktiga tänkande som krävs för att påskynda kärntekniken.
Det högre kapitalbehovet gör att Meta engagerar sig tidigare i processen
Meta kostaterar att jämfört med till exempel sol- och vindenergi är kärnkraftsprojekt mer kapitalintensiva, tar längre tid att utveckla, omfattas av fler myndighetskrav och har en längre förväntad livslängd. Meta skriver att det innebär att de måste engagera sig tidigare i kärnkraftverkens utvecklingscykel och ta hänsyn till kärnkraftens förutsättningar när man skriver avtalen.
Det vill säga, Meta behöver stora mängder stabil elektricitet och man vill att den ska produceras fossilfritt. I stället för att vänta på något energibolag helt självmant bygger nya kärnkraftverk som Meta sedan kan köpa elektricitet från så vill Meta tar en aktiv roll i att förverkliga byggnationer. Är det något som Meta inte har brist på så är det kapital.
Nyheter
Stabilt inför vintern på osäker elmarknad
Hösten har präglats av emellanåt kraftig blåst, regn och snö vilket har gett mycket vindkraft och välfyllda vattenmagasin i både Sverige och Norge. Detta ger goda förutsättningar inför vintern. Den första vintermånaden inleds nu med fortsatt svängiga elpriser och stora prisskillnader mellan elområdena.
December inleds med temperaturer något över det normala, välfyllda vattenmagasin och mycket vindkraft vilka påverkar elpriset nedåt.
– I vårt avlånga land finns det stora elprisskillnader, inte bara från timme till timme utan även mellan de fyra elområdena. Även lägre förbrukning under helgerna och högre förbrukning vardagar påverkar elpriset. Det som dock påverkar mest är det oförutsägbara och skiftande vädret som i sin tur skapar såväl elpristoppar som rekordlåga elpriser, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften går på 87 procent av total kapacitet. Det har blåst ordentligt vilket har gett mycket vindkraft. Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, fortsätter att öka. Den planerade isläggningen i Lule älv, som görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern, genomförs runt månadsskiftet och leder till kortare tids produktionsneddragning. Begränsningen väntas ha en mindre påverkan på elpriserna mycket tack vare vindkraften. Isläggning för vattenkraft i övriga vattendrag fortsätter under december.
Det råder dock stor osäkerhet på den europeiska elmarknaden. Priset på gas har börjat stiga vilket märks inte minst på de tyska elpriserna som även påverkar södra Sverige och Danmark.
Det kan svänga fort. I dag ser det bra ut men om vädret slår om till kraftig kyla, samtidigt som tillgången på gas minskar kraftigt, kan det ställa till det även på den nordiska elmarknaden.
November 2024 (medelspotpris) | November 2023 (medelspotpris) | |
Elområde 1, Norra Sverige | 24,96 öre/kWh | 60,90 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 18,09 öre/kWh | 60,90 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 66,95 öre/kWh | 82,13 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 84,65 öre/kWh | 84,72 öre/kWh |
Nyheter
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
Kina gör en stor satsning på kol i den västra regionen Xinjiang rapporterar Bloomberg. Xinjiang växer fram som Kinas fjärde hubb för kolproduktion i landet. Produktionskostnaden är väldigt låg, den ligger på omkring 100 yuan per ton, att jämföra med det nationella genomsnittet på 370 yuan. Produktionen förväntas nå över en halv miljard ton i år.
Tidigare har den geografiska platsen varit ett problem eftersom den ligger tusentals kilometer från Kinas megastäder på östkusten. Men i stället för att flytta råvaran eller elektriciteten till östkusten så har Kina flyttat industriproduktion till den billiga energin. Den energislukande produktionen av polykisel för solceller och aluminium drar nytta av tillgången på billig kolkraft och och solenergi.
Kinas kolhubbar Shanxi och Inre Mongoliet producerar vardera över 1 miljard ton kol per år och Shaanxi har växt till över 700 miljoner ton.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter3 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter3 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Analys4 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter4 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter2 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly