Följ oss

Nyheter

Nu ska elpriset ner igen (?)

Publicerat

den

Elstation i närbild
Entelios

September 2021 bjöd på det högsta månadspriset i Norden någonsin. Men ska vi tro marknaden kan detta rekord stå sig ett tag. Marknadspriserna för leveranser framåt i tid visar nämligen lägre kraftpriser.

Det genomsnittliga nordiska priset (systempriset) låg i september på hela 86,01 €/MWh. Detta är inte bara nytt septemberrekord. Det är faktiskt det högsta månadspris vi haft någonsin på den nordiska kraftmarknaden.

De allra högsta septemberpriserna hittar vi längst ner i Nordens södra delar, där priserna i Danmark och de södra Sverige hakar på den europeiska prisnivån, medan priserna i södra Norge och mellersta Sverige ligger aningen under den europeiska nivån. I Nordens nordliga delar hittar vi kraftöverskottet och därmed lägre priser.

Men så kommer frågan som alla ställer sig: när ska elpriset gå ner igen?

Låt oss först ta en titt på den stora bilden och hur prismekanismerna kopplar oss till kontinenten och bidrar till de höga priser vi ser nu.

Europa bestämmer prisnivån?

För trots ett kraftöverskott längst i norr har vi alltså de högsta kraftpriserna någonsin i Norden. En viktig förklaring till denna prisnivå är de rekordhöga europeiska elpriserna, som i hög grad drivs av rekordhöga kol- och gaspriser.

Prisuppgången i de globala energipriserna beror på störningar i försörjningskedjorna och en våldsam efterfrågeökning, framför allt från Asien, som drar till sig både kol och gas. Något som även Europa har stort behov av. Detta har skapat en uppåtgående prisspiral på råvaror. Den största prisökningen hittar vi på leveranser på kort sikt, medan priserna på leveranser efter vintern har sjunkit kraftigt.

Samma priskurva hittar vi hos de nordiska priserna. Här är vinterpriserna relativt höga, men vill du köpa el för leverans mot sommaren är priset bara hälften jämfört med vinterpriset.

”Fasta priserna” faller

På terminsmarknaden (där man kan prissäkra el för leverans framåt i tiden) ser vi inga priser som ligger på samma höga nivå som septemberpriset. Till och med i januari och februari ser priset lägre ut, det nordiska systempriset ligger i skrivande stund på under € 85. Det betyder att summan av alla förväntningar på marknaden pekar på ett lägre pris mot vintern än vi har haft nu i september. Det är inte helt vad vi är vana vid – höga priser i september och lägre priser i januari/februari är motsatsen till normalt. Varför ser det ut så just nu?

Den allra enklaste förklaringen

2021 kan bli det torraste året någonsin i Norge. Det har gjort att det hittills i år har inte har funnits tillräckligt med vatten tillgängligt för kraftproduktionen och att energilagren vi ska ha under vintern inte har fyllts på som de brukar. Det har gett oss höga kraftpriser sommaren igenom och i september. Men nu har väderprognoserna ändrats och vi ser äntligen nederbörd och vind som normalt för årstiden. Det skapar en förhoppning om att vinterpriserna inte blir så höga som en del kanske befarat. Därmed kan marknadsaktörerna andas ut lite och riskpremien som prisas in i kraftmarknaden kan reduceras. Kan förklaringen vara så enkel?

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära