Nyheter
Nu ska elpriset ner igen (?)


September 2021 bjöd på det högsta månadspriset i Norden någonsin. Men ska vi tro marknaden kan detta rekord stå sig ett tag. Marknadspriserna för leveranser framåt i tid visar nämligen lägre kraftpriser.
Det genomsnittliga nordiska priset (systempriset) låg i september på hela 86,01 €/MWh. Detta är inte bara nytt septemberrekord. Det är faktiskt det högsta månadspris vi haft någonsin på den nordiska kraftmarknaden.
De allra högsta septemberpriserna hittar vi längst ner i Nordens södra delar, där priserna i Danmark och de södra Sverige hakar på den europeiska prisnivån, medan priserna i södra Norge och mellersta Sverige ligger aningen under den europeiska nivån. I Nordens nordliga delar hittar vi kraftöverskottet och därmed lägre priser.
Men så kommer frågan som alla ställer sig: när ska elpriset gå ner igen?
Låt oss först ta en titt på den stora bilden och hur prismekanismerna kopplar oss till kontinenten och bidrar till de höga priser vi ser nu.
Europa bestämmer prisnivån?
För trots ett kraftöverskott längst i norr har vi alltså de högsta kraftpriserna någonsin i Norden. En viktig förklaring till denna prisnivå är de rekordhöga europeiska elpriserna, som i hög grad drivs av rekordhöga kol- och gaspriser.
Prisuppgången i de globala energipriserna beror på störningar i försörjningskedjorna och en våldsam efterfrågeökning, framför allt från Asien, som drar till sig både kol och gas. Något som även Europa har stort behov av. Detta har skapat en uppåtgående prisspiral på råvaror. Den största prisökningen hittar vi på leveranser på kort sikt, medan priserna på leveranser efter vintern har sjunkit kraftigt.
Samma priskurva hittar vi hos de nordiska priserna. Här är vinterpriserna relativt höga, men vill du köpa el för leverans mot sommaren är priset bara hälften jämfört med vinterpriset.
”Fasta priserna” faller
På terminsmarknaden (där man kan prissäkra el för leverans framåt i tiden) ser vi inga priser som ligger på samma höga nivå som septemberpriset. Till och med i januari och februari ser priset lägre ut, det nordiska systempriset ligger i skrivande stund på under € 85. Det betyder att summan av alla förväntningar på marknaden pekar på ett lägre pris mot vintern än vi har haft nu i september. Det är inte helt vad vi är vana vid – höga priser i september och lägre priser i januari/februari är motsatsen till normalt. Varför ser det ut så just nu?
Den allra enklaste förklaringen
2021 kan bli det torraste året någonsin i Norge. Det har gjort att det hittills i år har inte har funnits tillräckligt med vatten tillgängligt för kraftproduktionen och att energilagren vi ska ha under vintern inte har fyllts på som de brukar. Det har gett oss höga kraftpriser sommaren igenom och i september. Men nu har väderprognoserna ändrats och vi ser äntligen nederbörd och vind som normalt för årstiden. Det skapar en förhoppning om att vinterpriserna inte blir så höga som en del kanske befarat. Därmed kan marknadsaktörerna andas ut lite och riskpremien som prisas in i kraftmarknaden kan reduceras. Kan förklaringen vara så enkel?
Nyheter
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen

Investerare har den senaste tiden sökt sig till guld som en säker hamn i en konfliktfylld värld. Trumps ständiga attacker på både vänner och fiender har skapat en stor oreda. Med en ökad sannolikhet för en sänkt ränta i USA så blir guld ännu mer tilltalande. Kring midnatt mellan torsdag och fredag svensk tid passerade den gula ädelmetallen 3500 USD per uns på Comex-börsen.

Nyheter
Lyten, tillverkare av litium-svavelbatterier, tar över Northvolts tillgångar i Sverige och Tyskland

Amerikanska Lyten, världsledande inom litium-svavelbatterier, har tecknat ett bindande avtal om att förvärva Northvolts återstående tillgångar i Sverige och Tyskland. I affären ingår batterifabrikerna Northvolt Ett och Ett Expansion i Skellefteå, Northvolt Labs i Västerås samt planerade Northvolt Drei i tyska Heide. Dessutom förvärvas alla immateriella rättigheter (IP) från Northvolt.
De tillgångar Lyten nu tar över har tidigare värderats till cirka 5 miljarder dollar och omfattar 16 GWh i befintlig batteriproduktionskapacitet samt ytterligare 15 GWh under uppbyggnad. Transaktionen, som är helt finansierad med eget kapital från privata investerare, väntas slutföras under det fjärde kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.
Återstart av verksamheter och jobbtillfällen
Lyten planerar att omedelbart återuppta verksamheten vid anläggningarna i Skellefteå och Västerås efter att affären slutförts. Bolaget har även för avsikt att återanställa en stor del av den personal som tidigare sagts upp från Northvolt och ser långsiktiga sysselsättningsmöjligheter som en nyckel till fortsatt framgång.
– Det här är ett avgörande ögonblick för Lyten. Förvärvet ger oss de anläggningar och den svenska kompetens som krävs för att snabbare möta den kraftigt ökande efterfrågan på våra litium-svavelbatterier, säger Dan Cook, vd och medgrundare av Lyten.
Positivt mottagande från svenska regeringen
Förvärvet välkomnas även från politiskt håll.
– Det här är en vinst för Sverige och för våra ambitioner inom energi och industriell innovation, säger Ebba Busch, Sveriges vice statsminister.
Fortsatt global expansion
Förvärvet i Sverige och Tyskland är en del av Lytens större strategi att bygga en stark närvaro i både Europa och Nordamerika. Tidigare i år har Lyten också köpt Northvolt Dwa i Polen – Europas största tillverkare av batterilagringssystem – samt förvärvat Northvolts IP-portfölj för energilagring. Bolaget har även uttryckt intresse för att ta över Northvolt Six i Quebec, Kanada.
Batterier för framtiden – även i rymden
Lyten har utvecklat en egen teknikplattform baserad på 3D-grafen och fokuserar på nästa generations litium-svavelbatterier – en teknik med potential att revolutionera batteribranschen. Förutom försäljning till drönar- och försvarsindustrin förbereder Lyten även en batterilansering på den internationella rymdstationen ISS senare i år.
En svensk medgrundare, Lars Herlitz
Även om Lyten är amerikanskt så finns det en svensk medgrundare, Lars Herlitz.
Nyheter
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan

Gruvbolaget Lundin Gold har presenterat starka resultat från sin pågående prospektering vid Fruta del Norte-gruvan i Ecuador. Bolaget meddelar att man har utökat mineraliseringen vid Trancaloma samt upptäckt ett nytt koppar-guld-porfyrsystem vid Sandia, endast fyra kilometer norr om Trancaloma.
Enligt vd Ron Hochstein visar resultaten på den stora, ännu outnyttjade potentialen i området. ”Vi har nu bekräftat att mineraliseringen vid Trancaloma är kontinuerlig och sträcker sig både på djupet och i sidled. Samtidigt har vi upptäckt ett helt nytt system vid Sandia, vilket stärker bilden av en lovande porfyrkorridor direkt intill vår befintliga verksamhet,” säger han.
Bland höjdpunkterna från borrprogrammet märks ett borrhål vid Trancaloma som visade 667 meter med en koppar-ekvivalent (CuEq) på 0,44 %, inklusive 226 meter med 0,58 % CuEq. Vid Sandia påträffades 730 meter med 0,35 % CuEq från markytan, vilket bekräftar förekomsten av ett andra porfyrsystem.
Utforskningsprogrammet för 2025 är det största hittills inom området kring Fruta del Norte, med över 48 000 meter borrning genomförd hittills. Fokus ligger på att identifiera nya fyndigheter i närheten av den befintliga gruvan.

-
Nyheter3 veckor sedan
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit
-
Nyheter3 veckor sedan
Fusionsföretag visar hur guld kan produceras av kvicksilver i stor skala – alkemidrömmen ska bli verklighet
-
Nyheter4 veckor sedan
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
Ryska militären har skjutit ihjäl minst 11 guldletare vid sin gruva i Centralafrikanska republiken
-
Nyheter2 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva
-
Nyheter1 vecka sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export