Följ oss

Nyheter

Kraftmarknaden vaknar igen

Publicerat

den

Efter att elpriset slaktats helt under första halvåret är kraftmarknaden långsamt på väg att återhämta sig. Men kraftöverskottet gör dock att vinterpriserna förväntas bli lägre än på många år.

Entelios

Det har varit ett historiskt halvår på energimarknaden: Fram till sommaren har de flesta prisområdena i Norden haft de lägsta elpriserna någonsin.

Systempriset i Norden landade på 2,35 €/MWh i juli och 8,79 €/MWh i augusti. Jämfört med i fjol är detta en rabatt på 93 % respektive 76 %. Detta är också de lägsta sommarpriserna vi någonsin har haft.

I somras kunde vi faktiskt även notera Norges allra första timme med negativt spotpris. Klockan 04.00–05.00 måndagen 6 juli låg priset på minus 0,09 €/MWh i hela Norden, Baltikum och Benelux – utom i mellersta och norra Norge där priset låg på 1,36 €/MWh.

Enormt utbud pressar ner priserna

Orsaken till de låga priserna är mycket enkel, utbudet är större än efterfrågan.

Utbudet kommer från de enorma snömängder som lagrades i Norden under vintern. Med en relativt kylig sommar har det tagit lång tid för snömängderna att smälta vilket har gett ett jämnt flöde i kraftsystemet.

När det gäller efterfrågan ser vi en liten corona-effekt, men nedgången är inte så stor som många nog hade befarat under en världsomspännande pandemi. Men den främsta orsaken till de rekordlåga priserna har alltså med utbudet att göra.

Kraftmarknaden vaknar till liv

Sommaruppehållet är nu definitivt över för den nordiska kraftmarknaden. De senaste veckorna har rörelserna ökat både vad gäller spotpriser och terminspriser. Vi kan även konstatera att andra energi- och finansmarknader har sett stora rörelser efter sommaruppehållet.

En stor del av rörelserna vi ser kan nog förklaras av att många just nu återhämtar sig efter corona-nedstängningen. Men de extremt stora stimulansåtgärder som har pumpats ut på världens alla marknader har också bidragit till att vi ser rekordhöga börsindex och historiskt låga räntenivåer. Även detta påverkar så klart energimarknaderna.

Ytterligare en senareläggning för finskt kärnkraftverk

Förra veckan fick vi nyheter från TVO, ägaren till den finska kärnkraftreaktor som man har hållit på att bygga så länge nu. Reaktorn skulle ursprungligen ha varit i drift redan 2009 och byggprocessen har präglats av en i det närmaste makalös serie av fel och uppskjutna driftstarter. Nu är det dags igen: Driftstarten av ett av världens största kärnkraftverk skjuts upp med ytterligare nio månader.

Marknaden verkar inte särskilt överraskad över beslutet, men priserna steg ändå lite efter beskedet. När reaktorn äntligen tas i drift, kommer den att göra Finland nästan självförsörjande med kraftproduktion.

Vinterpriserna i Norden

Även om spotpriset och terminspriserna har stigit mycket den senaste månaden har marknaden prisat in en historiskt låg prisnivå även under den kommande vintern. Marknaden förväntar sig alltjämt ett stabilt utbud även under den kalla årstiden, därför handlas nu vinterkontrakten på mellan 25–30 €/MWh. Detta är något av de lägsta vinterpriserna vi har sett under de senaste 20 åren.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära